Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 5. Nya utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
insamling för något välgörande ändamål. Under
världskriget samlades i de japanska söndagsskolorna kollekter
för nödlidande tyska barn. Medlen översändes med en
hälsning: Vår religion lär oss, att vi skola älska våra
fiender. Som vi se, behövdes det i många fall endast att
namnet Buddha utbyttes mot Jesus, och vi skulle gott
kunna tro oss vara i en kristen söndagsskola.
Att den kristna andens verk når djupare än vad vi
i allmänhet tro visar sig kanske allra klarast i det nya
religiösa ideal, som alltmera gör sig gällande även inom
österns religioner. Det förefaller oss kristna förunderligt
bekant. Den bild, inför vilken även den icke kristna
världens samvete måste böja sig, är Kristi bild. En
föreställning om den betydelse, som detta Kristusideal vunnit för
den nya andliga väckelsen i Indien, ger icke minst
mahatma Gandhis liv och exempel. Gandhis ställning till
kristendomen förefaller oss annars underligt motsägande.
Han tillstår själv, att han en gång har vacklat i valet
mellan kristendom och hinduism. »Men då jag återvann
min själsliga jämvikt, blev det klart för mig, att jag själv
kunde finna frälsning endast genom hinduismen, och min
tro på mina fäders religion blev alltmera djup och
upplyst.» Hans bitterhet mot kristendomen, som vaknade
redan då han som gosse hörde kristna missionärer i elt
gathörn nära hans skola varje morgon skymfa
hinduernas gudar, skärpes under hans politiska kamp. I sin
självbiografi erkänner han icke någon djupare skuld till den
kristna tron. Bibeln började han läsa först i England.
Gamla testamentet fann han tråkigt och ofta direkt
motbjudande. Det Nya tilltalade honom mera, men endast
bergspredikan gjorde djupare intryck. Sin stora tanke
om det passiva motståndet, plikten att tåligt lida för
sanningen, säger sig Gandhi ha fått från hinduismen. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
