Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärlek och sympati. Religionshistoriska variationer över ett bekant tema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
av några gränser, den sträcker famnen mot hela världen,
ju vidare dess bättre: »från Nova Semljas fjäll till
Cey-lons brända dalar». Den vill omfatta alla, ju flera dess
bättre: seid umschlungen, Millionen! Buddhismens
anhängare i Europa bruka icke försumma att påpeka, att
Buddhas lära i detta hänseende överträffar även den
västerländska humanitetsmoralen: den utsträcker den
universella sympatien ej blott till alla människor utan även
till djuren. I denna obetingade universalism ser man
ofta både i öster och väster ett bevis för att buddhismen
är skickad att bli den nya världskulturens religion, att
den ensam kan ena vår söndrade värld. Professor Junjiro
Takakusu i Tokio skriver i första numret av sin tidskrift
The Young East (1925), efter att ha avlevererat den
sedvanliga svartmålningen av den västerländska kulturen,
att den enda frälsningen för denna bankrutterande kultur
måste ligga i buddhismen, »vars kärlek sträcker sig ej
blott till människor utan till alla levande varelser på
jorden». Allmänneligheten tages alltså helt naivt som
borgen även för sympatikänslans sociala verkningskraft.
Evangeliets gyllene anvisning till kärlekens övning,
liknelsen om den barmhärtige samariten, sammanfattas kort
och gott i ordet: gå! Gå du och gör sammalunda! Den
buddhistiska anvisningen till kärlekens — mettas —
övning börjar bokstavligen talat: sitt ned! Den som vill öva
kärleken, heter det i Metta-sutra, bör först, sedan han
tagit sitt mål, slå sig ned och vila. Sedan han vilat, så
att han fördrivit all slöhet och sömnaktighet, bör han
utvälja åt sig en bekväm sittställning, i vilken han länge
kan förbli orörlig. Och sedan han så gjort, bör han tänka
och begrunda. Först över vreden och hatet och dess onda
fördärvliga följder och sedan över välviljan och kärleken
och dess goda följder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
