Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G re fven (med innerlighet,
i det han leder henne fram.)
Hvad det gläder mig att se dig!
Emilie (mycket förvirrad.)
Och mig — ni är så . . . så . . .
Grefven.
Glad — ack ja; jag är så glad att åter
få omfamna dig. (med mörk blick.) Men
det är mig mycket obehagligt att höra,
att din man ...
August (framträder hastigt.)
Huru? Skulle jag ha varit olycklig nog
att misshaga er?
Emilie (afsides.)
Ha.... det är gjordt!
Grefven (förvånad, täl
Emelie.)
Hvem är det?
August.
Hvem skulle ni, i ett ögonblick som
helt och hållet är egnadt åt er, vänta att
finna här, om inte....
Grefven (gladt,
öfverra-skad )
Din man?.... Men betjenten sade ju
att baron farit bort.
August.
Så är det också; betjenten hade rätt:
jag är kammarjunkare Rosenholm.
Emelie (afsides)
Hvad gör han 1 (stödjer sig vacklande mot
bordet.)
Grefven.
Kammarjunkare Rosenholm? Och ni
säger, att ni är min nieces man!
August.
Ja, ers excellens! Tillåt mig
förklara-Yi vänta en fremmande — en grefve —
som vi inte kunde neka att emottaga. För
att på godt sätt hastigt bli af med
honom, så att jag kunde ha den lyckan att
helt och hållet tillhöra er, har jag befallt
allt tjenstefolket säga, att baronen
begif-vit sig på ett jagtparti, och att kalla mig
kammarjunkare Rosenholm. ’
Grefven (förtjust.)
Charmant! charmant! Men hvarför just
utge er för honom?
August. ^
Grefven känner honom inte
personligen och måste nyligen vid något tillfälle
ha sårat honom en smula.
Grefven (ifrigt.)
Alldeles som jag.
August.
Ni? — verkligen? — Då de båda
her-rarne stå i ett spändt förhållande till
hvarandra, kunde vi inte hitta på någon, som
fortare skulle skrämma honom härifrån.
Ha, ha, ha, en liten list! Men hvad
tyckes väl, ers excellens, min hustru ville
alldeles inte gå in derpå.
Grefven.
Men det är ju roligt, mycket roligt.
Och det ville du inte gå in på, min niéce?
Du har orätt.
Emilie.
Jag tycker inte om list.
Grefven.
Men för att förskaffa mig det nöjet att
vara tillsammans med din man.
Emilie (med värma.)
Det är också det enda skälet hvarför
jag tillåter den.
Grefven (kysser henne på
pannan.)
Tack, mitt barn, tack! (vänder sig
muntert till August) Jaså, ni är således —
August (i samma ton.)
Kammarjunkare Rosenholm.
Grefv en.
Ha, ha, ha, och likväl min niéces man.
August.
Båda delarne.
Grefven.
Ha, ha, ha, hennes man inför mig, —
August.
Men kammarjunkare Rosenholm inför
alla andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
