Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aflåtelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörandes, om j icke afflåten medh fastande och bidhiande. Judith 4:12. Ther moste iw the ogudhachtighe låta aff sitt offuerwold. Job 3:17. Låten aff at beröma idher. 1 Sam. 2:3. Lät icke aff at tuchta pilten. Ord. 23:13. — 2. Afskeda, affärda. en lensman, som ... är öffuerdadigh, latt then wtaff och sett ther en annen tiil. Gust. 1 reg. 6:72. Legaterne
... vordo uthan svar aflåtne. Schroderus Liv. 484.
Aflåtelse, Aflätelse, Aflättelse (?), f. Lättnad, lindring. thet ær giorth ... eder til afflatilsse åff mykin obeskedelig tunga. Gust. 1 reg. 4: 393. lather icke all omsorgh oc twnga hengia på oss alena, vthan hwar j
kwnnen oss til åfflætilse lather eder ther til finnes veluilioge. 4:115. ther äre någre clenodier j wpsale domkirke, som oss tiil slike förberörde wtlegningers aff lettilsse well hielpe kunne. 6:115. the prebender och gårder ther lösze (lediga) äre ... förordinere emellan the personer som eder til afflettilsze wara kunne
och tiene til att prediche gudz ordh. 7:100.
Aflägen, adj. Aflägsen. vidt afflägne och
främmande orther. U. Hjärne Surbr. 2. från
aflägnaste land. Dalin Vitt. 6:211.
Aflägenhet, f. Aflägsenhet. den vide afflägenheett, som Suerigess Rijke haffuer ifrå andre venner, med them att communicera. Gust. Adolf Skr. 287. ortens aflägenhet. Stjernman Com. 5:114 (1689).
Afläges, adv. Ur lag. låta all ting, som
genom dieffuulens ondsko och menniskios synd äro kommen affläges, komma j sitt retta lagh igen. L. Petri 4 Post. 7 b.
Aflägga, tr. 1. Förlägga, afflytta, förflytta. haffwe wij nw befaledt ther ifrå afflegge thet borgeläger som ther warit haffwer. Hist. bibl. 1:200 (1572). — 2. Nedlägga, öfvergifva. gambla lödesö är afflagdt och borgarene hijdt flyte til nylödesö. Gust. 1 reg. 5:149. — 3. Erlägga. afläggia til staden ... 5 daler silfvermynt. Stjernman Com. 1:747 (1619). afleggia tull. Riksd. 3:2030 (1686). när månesolden ... är aflagd (betalt), så affdankas ... krijgzmannen. Comenius Tung. 723. — 4. Ersätta, godtgöra. tillseije Schytterne och Hoffszinderne, at the icke läggie sich aff för någen fodring, ther the framdrage. RR 9/9 1544. (Adelsmännen under krigståg) blefve ... afflagde för landredh, så
at the hade frijt fohr och fordenskap så länge the voro på resan. Brahe Oecon. 123. — 5. Utstyra, utrusta. the andre Konunge och Furste döttrer ... medh en ährligh och tilbörligh brudeskatt afläggie och försee. Stjernman Riksd. 1:574 (1604). — 6. Affärda. ville konungen ... med en äreskänk aflägga honom. S. Elofsson 106. honom var bångdt, huru kunde han aflägga sändebuden, så att
deras storfurste icke deröfver blefve vred och förtörnad (i afs. på det ångrade löftet att gifva storfursten hertig Johans gemål till äkta). Dens. 157. — 7. Inlägga, inqvartera (eg. aflägga vapen, packning o. d. för att taga nattqvarter). wåre Landzknechter haffue nu i thenne forlidne winter ... warit afflagde hoss the gode män aff adelen och presterne
ther i Småland. Gust. 1 reg. 13:260. Then som sig sielf locerer och aflägger til herberge annorstädes än han af sin förrier (furir) beskedd är. Schmedeman Just. 40 (1560). — 8. Lägga ut, afsegla. så varder han ... uppå fämte daghen, sedhan han ifrå Corintho aflägger, kommande in uthi Italien. Schroderus Liv. 395. kom han öfver in uthi Macedonien then andre daghen, sedhan han ifrå Brundusio lööst giorde och afladhe. Ders. 399. Skepzftåttan, som ifrån Corcyra aflagd var. Ders. 404. — 9. Afskaffa, upphäfva. the äro wredhe, och örligha allena therföre, at wij theras Lagh affleggia wilie. 1 Macc. 6:59. — 10. Framlägga, framställa. sedan the (sändebuden) hade afflagdt sine värff uthi Rådhet, togh man them ... i betänckiande.
Schroderus Liv. 54. — 11. Vederlägga.
hvilka vilfarelser vij redho två resor omrördt och aflagdt haffue. P. L. Gothus Undervisn. 299. iagh andra förvetna frågor och disputaas här medh affskära och affleggia skal. Ders. 301.
Afläggning, f. Ersättning. Wij behålle altt thet som Wij nu innehafwe, till een aflegningh för all pågången omkåst. HSH 36: 319 (1585).
Afläna, tr. Afböja, afvända. [T. ablehnen.] man skal affläänä eller förminska korsset genom ordentelig medel. P. J. Gothus Rel. art. 322. befallandes, att I dee sagor och ryckte, som häröfver ... varda utspridda, så moderera och afläna, att Wij och Riket icke taga deraf någon skada. HSH7:144 (1640).
Aflära, tr. Lära af någon. [T. ablernen.] någre af våre undersåtare hafva ... ingådt en societet eller compagnie sins emellan, bemälte
Italiener samma konst att aflära. Stjernman Com. 4:146 (1676).
Afläsa, tr. Läsa, uppläsa. [T. ablesen.] haffuer Josias lätit affläsa Lagsens book för sigh. P. J. Gothus Hust. 111. Churfursten af Brandenburg af predikostolen låthet
affläsa sitt placat. A. Oxenstjerna (HSH
38: 268).
Aflöpa, intr. och tr. [T. ablaufen.] 1.
Afrinna. åkren kullrades mera till rågsädet, att vattnet om vintertiden mer måtte aflöpa. Linné Sk. resa 250. han satt... vanmägtig för det blod, som honom aflupit. Mörk Adal. 1:37. — 2. Utlöpa. Segerwerket (uret) är nu nästan afflupit. P. J. Gothus Skrift. sent. A 7 b. — 3. I förväg fråntaga (præ-occupare.) och hadhe bestält uthi stadhen itt hinderhåld, som skulle ... biudha til at aflöpa the Romare slåttet. Schroderus Liv. 300. — 4. Förflyta. Hans leverne aflöper uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
