Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Age ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Age
— 22 —
Akters
Segerstenen stål och jern. Schroderus
Kysk. speg. E 12 b.
Age, m. Tukt, ordning, skick. [Isl. agi]
Thenna Laghen äro aff Gudhi giffuin,
allra-mest för the onda skul, til at hålla them widh
agha, at the icke göra werre. Förspr. till
G. Test. 3 b. bådhe hoffmän och alle andre
skulle gesta för theras peningar, och hölt
han ther med så starkan agha i landet at
ingen mötte göra bönderne noghot öffuerwold
eller tagha them noghot i frå vtan peningar.
O. Petri Kr. 94.
Agendebok, f. Kyrkohandbok. [Lat.
agenda; agenda ecclesiastica eller
handboken. Kyrkordn. före 1686, 11.1:20.] the
ochristeliga wiyelse, eller beswärielser, som
vthi theras (de päviskes) Agende böker effter
almenneligit bruk äro författat. L. Petri
Kyrkord. förspr. 2 b. wåra Agende böker,
them wij kalle Handböker. Ders. 4 a.
Agestark, adj. Sträng i aga. Han
(gårdsfogden) skal icke heller wara obeskedeligh,
eller för agestarck emoot gårdzens folck.
Brahe Oecon. 83.
Agg, f(?). hade han altijd en ond agg till
Lybeck. O. Petri Kr. 203. Konung
Christiern hade länge tilförenne hafft en agg til
honom. Ders. 226. hafva de altijd en agg i
samvetet. J. Rudbeckius Kon. reg. 388.
Agga, f. Bakvatten, motström. (Se Rietz
agg.) Agga, alluvies. Schroderus Lex. 3.
Aglaster, f(?). [I den gamla T. agalaster,
aglaster, agelster, i den nyare samdr. elster,
skata.] klädd uti stackotte, brokotte,
uthackade och förbremmade kläder, såsom en
På-fogel eller Aglaster. Schroderus Kysk.
speg. G 5 a.
Agnot, adj. Försedd med agnar.
Åker-frucht som ... bär ax (antingen agnota eller
agnlöse). Comenius Tung. 127. Agnott,
aceratus. Schroderus Lex. 76.
Agätur, adj Berömlig. [Isl. agcetr.]
Agätur man. Spegel Guds verk 219.
Ah, interj. Ack! Ah käre brödher görer
icke så illa. 1 Mos. 19:7. Ah Gudh, ...
om en man syndat haffuer, wilt tu tå
hemp-nas öffuer hela menighetena? 4 Mos. 16:22.
Om morghonen skalt tu säya, Ah thet iagh
måtte leffua til afftonen. 5 Mos. 28:67. Ah
min jemmer och hiertans sorgh. Jer. 10:19.
Ah wee at wij så syndat haffue. Jer. klag.
5:16. en öfverblifven qvist Utaf Hin Stores,
ah, then Svea hafver mist! Hin store Gustafs
stam. Stjernhjelm Fägnesäng. Men ah
dig, usle verld, du måste bo i strid.
Lagerlöf 45.
Aj, interj. Ve! ack! Ay min dotter, tu
gör migh een hiertans sorgh. Dom. 11:35.
Ay mich ath iach såå lenge skal boo här
påå jordena. O. Petri Men. fall? b a. När
tich betagher noghor motegong, eller
be-dröffwilse, ... styrck titt hierta och sägh, ay,
skulle iach och ecke lidha noghon lithen
bedröffwilse, effther min herre j yrtagårdhen
swittadhe bloodh för änxla och bedröffwilse
skull. Ders. L 3 a.
Ajajajs-tröja, f. Skämtvis: stryk. Med
tjärtampen skulle jag tjärat er och gett er en
blå aiaiais tröja i påökning. Lustsp. Amman 73.
Akergul, se Äckergul.
Akta, tr. och intr. 1. Gifva akt på, vara
uppmärksam på, sköta, achta lögnachtigt
taal. 2 Mos. 5:9. man achtar sijn sytzlo.
Syr. 10:30. han tilbörliga actar sin tiænst.
Gust. 1 reg. 3:337. — 2. Tillämna någon
något, latha them siælffua vidherfaress thet
the eder ... acktad haffua. Gust. 1 reg. 4:136.
all olöcko, som the then Christeliga
Församb-lingenne achtat haffua. L. Petri 3 Post.
90 b. — 3. Ämna, bestämma något till något
ändamål, then gerdh, som achted ær til
rikisens geldz betalningh. Gust. 1 reg. 4:183.
— 4. Anse. The Påler achta sig för stridbart
folk. Gust. Adolf Skr. 175. — 5. Hafva
för afsigt, ämna. iagh så warder görandes
idher, som iagh emoot them göra achtadhe.
4 Mos. 33:56. The ... achta tagha migh liffuet
bortt. Ps. 31:14. then som segla wil, och
achtar fara genom grymma wåghar. Vish.
14:1. — Refl. Ämna sig. itt skep som
achtadhe sigh til Phenicen. Ap. gern. 21:2.—
6. Akta på: a) Gifva akt på, betrakta.
allas theras öghon ... achtadhe på honom.
Luc. 4: 20. b) Bevaka, vakta. Hans K. M.
vardt ock effterlåtedt at gå under tijdhen uthi
mareken medh them som på H. K. M.
ach-tade. Tegel Gust. 1 hist. 1:6.
Aktbar, Aktelig, adj. achteligh, som
achtas skal, achtbàr, observabilis, spectabilis,
observandus, notandus, notabilis, notatu &
observatione dignus. Comenius Tung. index.
Akteliga, adv. Uppmärksamt, noggrant,
med omsorg, vj... achtiligan offwersaagom
och besynnade for:de breff. Gust. 1 reg. 4:9.
then (landsänden Viken) wij icke haffue moth
then malmös beslwtningh, hwar hon
achte-lighe besynnadh vardher. 4: 46. haffue
ach-teliga tilsyn om vårt och rikisens bestha.
4:183. puncther och article, med moget
beråd vel betænkte och aghteliga vthgiffne.
4: 261.
Akterladdning, f. Bakladdning. Gilius
Byssegiuther ... först mötte giuthe the twå
halffue kartoger, och twå feldslanger medh
achterladningh, som man kunne brwke opå
skepen. Fin. handl. 8:266(1555). then Gilius
bereder sine stycker fast longsampt, och
wethe, (vi) doch än nw icke hwadh Iagh thett
will tage medh then achterladningh. Ders. 228.
Akters, adv. Till a. [Mnt. to achter.]
1. Efter, bakefter, efteråt, thet Gudh giffuer
menniskiomen thet giffuer han alt tilförenne,
ther the äro nödhstelte, Men alt thet
men-niskian giffuer Gudh igen, thet är hon honom
plictigh,... hon så altijdh är til achters j alla
sina gåffuor, och Gudh är altijdh tilförenne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
