Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ansigte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansigte
— 36 —
Anspinna
G. F. Gyllenborg 3:83. Han hade
kommit i nåd vid hofvet och fått ett ansenligt
embete. Leopold 5:450.
Ansigte, n. 1. Utseende, det yttre, tu
äst een degheligh quinna vnder ansichtet.
(till utseendet). 1 Mos. 12:11. Dömer icke
effter ansichtet, vthano dömer en rett doom.
Joh. ev. 7: 24. — 2. Åsyn. Adam vndstack
sigh medh sinne hustru, för Herrans Gudz
ansichte. 1 Mos. 3:8. iagh moste göma
migh vndan titt ansichte. 4:14. Och så gick
Kain jfrå Herrans ansichte. 4:16.
moln-stodhen gaff sigh ock vthu theras ansichte
(upphörde att gå framför dem.), och gick
baak om them. 2 Mos. 14:19.
Ansigtig, adj. Varse. [T. ansichtig.] Tå
han nu var så när kommen, at the blefvo
hvar annan ansichtige, tå rustade sigh hvar
man til strijdz. Schroderus Liv. 182.
Ansinnig, adj. Fiendtligt sinnad, hätsk.
hwar the Prutzer eller Holster fornimme, att
thesse Suenske äre them ansinnoge mett
spoztske ord. Gust. 1 reg. 10:310. Och j
alla Synagogor pinadhe iagh them offta, ...
och war them så mykit ansinnigh, at iagh
förfolgde them ock vthi the fremmande
stä-dher. Ap. gern. 26: 11. erchebispen och
flere medh honom, som her Steen woro
an-sinnighe. O. Petri Kr. 295. the Lybeske
vore then tijd mycket ansinnighe på
Dan-marcks rijke. Tegel Gust. 1 hist. 2:27.
Anskapad, p. adj. Medskapad, medfödd.
[T. angeschaffen.] Menniskian ... miste then
anskapade rättferdigheeten och heligheeten.
Schroderus Hunn. 24.
Anskicka sig, refl. 1. Skicka sig,
uppföra sig. sigh så anskicka och förhålla, som
de det in för Gud ... kunna ansvara.
Stjernman Com. 4:91 (1675). — 2. Skicka sig (till),
taga en vändning, rigtning (till). [T. sich
anschicken.] det bullersamma uthseende,
hvar til sakerne på alle orter sigh en tijd
bortåth hafve anskickat. Stjernman Riksd.
3:1910 (1683).
Anskri, n. 1. Skrik, yttring af klander,
missnöje. Saa bediom vj eder atj.. .
lempe-lige fare med thetta ærende at vj ecke skulle
faa therfore nogit nytt aaroop eller anskrij aff
then menige man. Gust. 1 reg. 2:80. kom
thå itt stoort anskrij öffuer erchebispen, at
han skulle halla riket konung Christiern til
handa, men han giorde sin vrsegt. O. Petri
Kr. 252. — 2. Förkunnande,
tillkännagifvande. Euangelium är itt Grekeskt ord, och
lydher så mykit som gott bodhskap, godh
nymäre, godh nyy tidhende, gott anskrij,...
såsom tå Dauid offuerwan then stora Goliath,
kom itt gott anskrij och trösteligh nyy
tidhende jbland then Judeska almoghan, at theras
gruffuelighe fiende war slaghen. NT 1526,
förspr. 2 a. the (apostlarne) skulle gåå wt j
menigha werldena och predica och göra itt
anskrij för all creatwr, huilken stoor nådh
och barmhertugheet gudh hadhe giordt medh
menniskione, och såådana predican och
anskrij är thett scrifften kallar euangelium. O.
Petri Men. fall Dia. thet vthroop och
anskrij är nw kommet j werldena, ath wij
haffue fått fridh och syndernes forlatilse.
2 Post. 87 b. — 3. Rykte, föregifvande. Man
må heller göre sådana anskrij, at wij wele lathe
hölle en almennelig wapnsyn. RR 28/i 1543.
Anskrifva, tr. Skrifva, skrifva upp,
anteckna. [T. anschreiben.] Men hwre ther
om war kan man icke för någen sanning
moett eller medh anscriffue. Svart Kr. 68.
här warder alt för långt, alla thessa (exempel)
här anschriffua. P. P. Gothus V 8 a. Hvart
fierdings åhr skole krögare eller gästgifvare
lefrere opsynesmannen accijsen, ...
räknandes ifrån then tiden som the dryckarne
an-skrifve låte. Stjernman Com. 1:872 (1622).
medel Oss och chronan tilhörige ... skole
på Vårt Cammar-Collegii räkning anskrifvas.
Ders. 3: 655 (1668). hvilken under sex och
fyratijo åhr vore, then samme skulle ... sigh
uppå mönsterplatzen vijsa och anskrifva låta.
Schroderus Liv. 836.
Anskyndare, m. Tillskyndare, anstiftare.
meente the uthi theras sinnen at Zeusippus
vore til thet dråpet en anskyndare.
Schroderus Liv. 461.
An skåda, tr. Taga i betraktande. [T.
anschauen.] Thetta ... haffuer Högbemelte
K. M. anskodat och lagdt på hiertat. L. Petri
Kyrkord. förspr. 10 a. the som utan till
an-skåda riket. Gust. Adolf Skr. 209. om
vij qvinnornas natur, nödtorfft och bedrifft
anskodha ville, befinne vij them vara fast
ringare än männernas. Schroderus Albert.
2: 98. de anskådade saken med andra ögon.
Dalin Hist. III. 1:206. Tingen synas sanna
eller falska, som man anskådar them på then
ena eller andra sidon. Rydelius Förn. öfn.
186.
Anslagisk, adj. Förslagen. [T. [-anschlä-gisch.]-] {+anschlä-
gisch.]+} Hother var fast dristigh och
anslagisk. L. Petri Kr. 24. — Jfr Anslägig.
Anslå, tr. 1. Förkunna, tillkännagifva.
Ty brukas än nu i dag här i Upsala att med
trumma anslå julfreden-. Rudbeck Atl. 1:606.
— 2. Uppslå, öppna, börja, de landskapen,
der vi akta anslå vår handel. Schroderus
Uss. B 3 a. — 3. Företaga. The ginge fast
till rådhe, Huru the ville sin saak ahnslå.
Hund Er. 14 kr. v. 293.
Anslägig, adj. Förslagen. [T. [-anschlä-gig.]-] {+anschlä-
gig.]+} få en godh rytmestare jn j landhet,
thenn ther wäl förfarin och anslegig wåre j
krigz handell. Gust. 1 reg. 8:264. — Jfr
Anslagisk.
Ansmida, tr. Fastsmida, han var på
galeierne vidh åhran ansmidder. Laurelius
Påf. anat. 363.
Anspinna, tr. Bringa å bane. [T. [-an-spinnen.]-] {+an-
spinnen.]+} dhe Danske .. . sökia någor oreda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
