Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Berida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berida
— 74 —
Berymmas
Berida, tr. 1. Rida {på). Af hästar, dem
han hade nöye utaf at berida, hade han stallen
fulla. Malmborg 479. — 2. Genomrida,
rida omkring pä. [T. bereiten.] måtte visse
och beskedelige män. förordnas i alle
landz-ändar, som ... beride och besåge almennirigs
skogarne. Stjernman Riksd. 2:959 (1638).
sijr jag adelen j sin nähring så och sine
inkompster mest vara graveret, först af de
månge opbördz män, som alle berijda deres
godz. A. Oxenstjerna (HSH 30:58). en
troup, hvilcken måtte kunna brukas till att
berijda stranden och hindra, att fienden ...
måtte kunna anlända. HSH 35:803 (1656).
Berimma, tr. Göra rim öp er. [T. [-be-reimen.]-] {+be-
reimen.]+} Leffren vil jagh berimma effter
gammalt sätt. Bordrim A 7 a.
Beringa, tr. 1. Omringa. [T. beringen.]
befalte han . . . ingalunda fienden tilstädia
krijgzhären at beringia. Schroderus Liv.
404. beringia een stad. Rudbeck Att. 1:
186. Gud . . . alla haf hvart med sin strand
beringat. Spegel Guds verk (1745) 77. —
2. Ringa, inringa, beringa diuret.
Stjernhjelm Or dl. till Here.
Bero, intr. när Gudh vil ... castija och
straffa sina uthvalda, kunna vij aff förnufftet
intet begrijpa, uthan måste ställat i Gudz
sköön och låtat beroga i Gudz viszheet. J.
Botvidi Pest. 24 b.
Berop, n. Kall, kallelse. [T. b er uf.] wij
... hielp aff honom i alla åliggiande nöder,
effter hwars och ens beroop och kallelse
wisseliga förwenta måge. P. J. Gothus Conf.
I 3 a. Deth är en edel ting och mycken heeder
värdt, När man i det berop, som himmlen
har beskiärdt, Sigh steller flitigt an och
brukar alt sitt bästa ... På det han snält och braff
fullgör sin embetz plicht. Rosenfeldt Vitt.
203.
Beropa, tr. [Mnt. beropen; T. berufen.]
1. Utropa, berykta, titt nampn wardt beropat
fierran på öyanar. Syr. 47:17. förnemde
Paulus beskriyar och beropar Martinum luther
med hans anhang for kiettare. O. Petri
Svar till P. Elice a 2 a. the beropa och
be-klagha them för ohörsamme och vproriske
män. Uti. på Dan. 93. beropte (utgaf) sigh
för vnge Her Steens son, kallandes sigh Niels
Steenson. Svart Kr. 101. — 2.- Kalla. Strax
beropades menige man tilsamman, på thet
konungen ... muntligen them til tala måtte.
Schroderus Liv. 400. Jag således är genom
min sahlige faders person nogsampt ärnat och
beropen til närvarandes stånd. Gust. Adolf
Skr. 198.
Berosa, tr. Rosa, berömma, then Peder
Schram är berossat etc. (vilje vi) ati
granneliga bespane vm han är szå dugelig szom ord
aff går. Gust. 1 reg. 10:111. I... varda
härföre uthaf omliggiande land och rijken
be-roste. Gust. Adolf Skr. 187. Refl. the
uppenbarlighen sigh uthaff konung Persei
gunst och vänskap berosadhe. Schroderus
Liv. 902.
Berota sig, refl. 1. Rota sig. itt trää
thet widh watn planterat och widh en beck
berotat är. Jer. 17:8. effter thet (på stenören
fallna sädet) war icke wel berotat,
förtorka-dhes thet. Marc. 4:6. — 2. Sammanrota
sig. hade han siigh berotath ... wthij ith
förbundt med Söffuerin norby. Gust. 1 reg.
2:181.
Bers, m. och f. Jagt. Lind Ord.
Bersa, intr. Jaga. Se B ar sa.
Bersan, f. Jagt. hon all tidsens längd
med jagt och bersan stekte (stäckte,
förkortade). Spegel Guds verk 202.
Bersmessa, f. Bertilsmessa,
Bartholo-meidag, den 24 Aug. Dijkman 148.
Berusta, tr. Rusta, utrusta. [T.
be-rüsten ] j eder väl berosta skulle medt goda
hästar och drabtyg. Gust. 1 reg. 5:144. til
huilken förlegning (nedläggning af kon.
Kristierns krigsfolk) wij beryste oss med
alla makt. 7: 451. Ephraims barn berustade
medh wapn och bogha. L. Petri Dav. ps.
78:9. ett segelskep beröstadt till 100 man.
Svart Kr. 5. Rijket.. . war beröstadt och
förmannadt både til watn och land.
Åre-pred. 64.
Berycka, tr. Afrycka, frånrycka. Han
(Cupido) dierffdes ... mohr sins svahner
sielff berycka duhn och svantz. Wexionius
Sinn. C2la.
Berykta, tr. 1. Utsprida rykte om, göra
ryktbar, göra allmänt bekant. Oc beryctis
(går ett rykte) her at konungen aff Pålen
acther oc wiil sätie j dag med store försten.
Finl. 671 (1517). Hoo kan vthtala herrans
mact, och berycta (förkunna) alt hans loff?
Dav. ps. 1536 106:2. the gingo vth, och
berychtadhe honom (Jesus) j thet hela
landet. Matth. 9:31. begynte han förkunna
och berychta thet som skeedt war. Marc.
1:45. berychtadhe the vth hwadh them sagdt
war om thetta Barnet. Luc. 2:17. thetta
talet är berychtat jbland Judanar, in til thenna
dagh. Matth. 28:15. om hwilket taal
berychtat är offuer hela Judeska landet. Ap.
gern. 10:37. — 2. Vanrykta. han haffuer
berychtat ena jungfru j Israel. 5 Mos. 22:
19. the Påueske oss för Luterske kettare
tilförenne vthförde och berychtade och än
nu berychta. L. Petri Kyrkost. 4. förer
han (hyresgäst) ett lastbart och lösachtigt
lefverne, at hus theraf berychtadt varder.
Lag 1734 J. B. 16:14.
Beryktan, f. Vanryktande. baaktalan
och berychtan. P. Erici 2:171 a.
Beryktig, adj. Ryktbar. [Mnt [-beruch-tich.]-] {+beruch-
tich.]+} Babylon ... haffuer en long tidh warit
achtat för then berychtigeste i hela werlden.
Uti. på Dan. 14.
Berymmas, dep. Rymmas. Där
han-dhel och handvärck kundhe medh tidhen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
