Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Betydning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betyd ning
— 95 —
Betänklig
Betydning, f. Betydelse. Thet skal en
ganska hög betydning innebära. Spegel
Åt. par. 15. förklara the forna stamordens
betydning. Ord. företal c 3 b.
Betyga, tr. 1. Vittna. Hörer tu icke
huru mykit the betygha emoot tigh? Matth.
27:13. Anden är then som betyghar, at
Anden är sanningen. 1 Joh. 5:6. — 2.
Bevittna, bekräfta med vittnen, köpa åkrar
för penningar, och bebreffua, försigla och
betygha. Jer. 32: 44. — 3. Bevisa (med
vittnen), hans sak ær icke alstingis saa
clar som han til æffwentyrs föregiffwit
haff-wer . . . som wj bonum wtöffwer betygia
kwnne med erlige riddherssmendz menn.
Gust. 1 reg. 4:14. (han) ingen af alle sine
grofva beskylningar hafver kunnat betyga.
Adlersparre Hist. saml. 2:316 (1652). —
4. Utvisa. Rödt vatn betygar jern. Grönt
gifver jern med koppar förblandat tilkänna.
U. Hjärne Anl. 9. Dess inra menniska af
andlig högfärd gäser, Fast dess utvärtes min
betygar ödmjukhet. S. Triewald 21. — 5.
Tillsäga, uppmana, förmana, betygha
fol-kena, at the icke trädha fram til Herran.
2 Mos, 19:21. Legger på hiertat all the ord
som iagh betyghar idher. 5 Mos. 32:46.
Herren sende Propheter til them, at the
skulle vmwenda sigh til Herran, och the
betyghadhe them, Men the hörde them intet.
2 Krön. 24:19. tu lät betygha them, at the
skulle vmwenda sigh til tijn Lagh. Neh. 9:
2». — 6. Förse med tyg, utrusta, betygett
ett godht skep med bösser och wärier.
Gust. 1 reg. 1:124.
Betyga, intr. Hjelpa sig med. haffue
wij giffuit honum befalning på biscops
fo-dring... sså mykit han betyger ath gesta
intil val borgarn esso. Gust. 1 reg. 3:352.
Jfr Ty ga.
Betytlad, p. adj. fattigha menniskian som
medh syndenne, dödhenom och heluete
be-tytlat är. NT 1526 försp. 2 b. (Bib. 1541:
bekayat.) haffuer tu borgat för tin nästa, så
... är tu betytlat med tijns mundz taal. Sal.
ord. 1536 6:2. (Bib. 1541: inweffuat.)
Betäcka sig, refl. giffs nokre spörsmaall
tesse vore sendebudh aff Konung Hans æller
danmarchs rigis raadh ... ther riket och oss
alle aageller om tesse feygdh, thaa betæcke
segh altiidh (må de alltid skydda sig, nämt.
med svaret) ath thet ransakis skall i the
möthe berammes skole. HSH 19:134 (1506).
Betäckt, part. pret. Förtäckt, med
be-techt ord. A. Oxenstjerna Bref II: 247.
Betäma, se Betemma.
Betämja, tr. 1. Tämja. [T. bezähmen.]
blandad sorg och frögd betämer syndigt blod.
Frese 30. Svage kiärl,... som vår styrckia
så betäma. Dens. 181. Ej man betämja
förmår den snåla, förderfliga magen. M.
Wallenberg Odyss. 2:94. — 2. Lämpa,
afpassa, hafven I at göra eder underrättade,
huru mycket järn de förra åren blifvit
ut-skeppadt, och i proportion derefter at jämka
och betämja dess utskeppning för innevarande
år. Stjernman Com. 6:341 (1717). (Ordets
användning i denna bet. synes vara
uppkommen genom missförstånd af betäma.)
Betämjelse, f. Tämjande, ingen roo eller
lijsa fins, uthan uthi edre egne sinnens
styrsel och betämielse. Stjernhjelm Lycks. är.
3 intr.
Betämlig, adj. Tillbörlig, tillständig.
[Mnt. betemelik.] är icke betämligit at någhon
Christen man annerlunda thet (sakramentet)
brukar (än Christus bjudit). O. Petri Sakr.
19 a.
Betänka, tr. 1. Upptänka, uttänka, the
Dannemen som thetta obestond bethenkt och
förretaghit haffue. Gust. 1 reg. 6:31. han
dictar oc sammansätter all the forredera
sticker (stycken) som han noghen tiid kan
be-thenkia emote oss. 6:54. Haffue j... bethenkt
ith orådh tiil obestondhz förretagning emoth
oss. 6: 95. the betenkia falsk ord offuer the
förtrycta. Dav. ps. 1536 35: 20. — 2. Tänka
på, hafva i åtanke (med någon belöning,
gåfva o. d.). Tha iak warder riker iak wil
wel betænkia tik. Leg. om Maria och Anna 4.
Saligh är then som betencker then fattiga.
Dav. ps. 1536 41:2. wii jw framdeles eder
yttermera betenckie vele, saa ati oss täcke
schulle. Gust. 1 reg. 3: 202. wilie wij thaa
betenckia tiigh een gönsth ther före. 2: 69.
wij vele betænke eder thet omak til gode.
4 : 350. welom altiid gerne bethenkia ider thet
tiil thet bestå. 6: 75. Min Gudh, betenck
migh til godho alt thet iagh thesso folckena
giorde. Neh. 5:19. Han wille hans arbete
gunsteligen betenckie. Svart Kr. 161. wij
wele atj ... betencke oss än med ij (2) sköne
heste. Gust. 1 reg. 6:272. betenkie Slottett
med alla handa nödtorfter. Fin. handl. 6:240
(1542). Han ville them väl betenckie igen
Med gunst och nåde mooth hvar och en.
Hund Er. 14 kr. v. 175. the ville betänckia
honom medh en godh förähring.
Schroderus Liv. 221. hafve Vij . . . velet dem
nådigst betänckia och ihugkomme medh stadz
rättigheter och privilegier. Stjernman Com.
1:1003 (1632). — 3. Tänka om någon. Kong:e
ma:t till Suerige icke ... Dammarkz rikis råd
anners än till thet bestå betenker. Gust. 1
reg. 5:113. — 4. Tilltänka, tillämna. en
för-achteligh man, hwilkom Rikesens ära intet
betenckt war. Dan. 11:21.
Betänklig, adj. Som förtjenar betänkas.
Christi ord... äro ganska betenckeliga.
Svedberg Sabb. ro 1: 57. aldrig något fremmande
folck är inkommit i vårt land, som hafver
ombytt des folcks och orters nampn, hvilcket är
mächta betänckeligit. Rudbeck Atl. 1:14. Vid
aftonsvalkan, när solen bärgar sig, skiuter hon
ifrån sig de ljufligaste strålar, så är ock
mångens yttersta tal det betänkeligaste. Frese 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
