Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Biska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biska
— 102 —
Bitsa
när man instoppar uthi them (barnen)
hvarjehanda läckre biskar. Schroderus Mod.
sk. 116. the gamble beflijta sigh mehra om
een nyy vällust och en godh bisken, än at
begråta sine gamble synder. Hoflef. 198.
hans aftonmåltijd skulle vara en måttelig
kost och bisken. Sylvius Curt. 186.
Biska, intr. Mumsa, ifrigt tugga. Jag
har en barnsöls ost här fått at biska på;
Jag äter, at jag snart ei orckar hädan gå.
Kolmodin Qy. sk. 1:309.
Biskopsskruf, m. Biskopsmössa. M.
Cnuut (var utklädd) medh en näffuer
bi-scopz skruff. Svart Kr. 113.
Biskrift, f. Inskrift. [T. beischrift.]
Cupido ... hafver låtet afmåla i sin skölds
silfverfiäld Dianæ beläte med thenne bijskrift:
Dianæ fånge. Stjernhjelm Fångne Cup.
8 intr.
Biskämming, m. Bistock. (Se
Skäm-ni i n g.) ett par stöflar, som är lika tvänne
biskämmingar. Sv. Nitet n. a.
Bislag, n. Förstuga, förstuguqvist. [Mnt.
bislach ] Uthur förmaket (förhwset, bijslaget,
svalan) är ett tilträdh in i the andre kamrar.
Comenius Tung. 544.
Bislåpare, m. "Sänglagare", älskare.
[Mnt. bislaper] Concubinus,
bijslåpare.-Var. rer. voc. C 5 b.
Bislåperska, f. Frilla. [Mnt. [-bisleper-sche.]-] {+bisleper-
sche.]+} frilla (bijslåperska). Comenius Tung.
827. Birkarlerne, så väll the som giffte som
och ogiffte äre, hölle sigh bislåperskor. HSH
39:168 (1599). thet onda hiertat och thes
bislåperska arfsynden. Svedberg Catech.
148.
Bislåpning, f. Biläger. [Mnt. bislapinge.]
Gust. 1 reg. 7:381.
Bispel, n. Exempel. [T. beispiel.]
hvilket meer än alf hundrade bispeel är at see.
U. Hjärne Vatt. 64. exempel, bispel.
Svedberg Schibb. 270.
Bispråk, n. Samtal. [Mnt. bisprake.]
Ett lustigt bijspråk vele vij företagha. Boet.
Simon l.
Biss, se Bes.
Bissa, intr. Kesa; varalöpsk. Lind Ord.
Bissa, Bissare, se Bitsa, Bitsa re.
Bisse, m. Tomtgubbe. Bisse, Lar,
Haus-gott. Schroderus Lex. l.
Bister, adj. Förbistrad, förvirrad,
tygellös, vild. [Mnt. bister.] Elles (om ej
öfverhet funnes) haffde wordet j bland
menni-skiorne jtt bijstert wesende, så at the onde
skulle snart haffua nidhertrycht och platt
forderffuat them som godhe wore. O. Petri
2 Förman. Alb. det allmenna publiqve
värket... förfallit i så slätt, bistert och
farligt tillstånd, att... det näppeligen må stå at
uphielpa. HSH 28: 333 (1714).
Bisterhet, f. Förbistring, förvirring. Ther
ingen skick eller ordning är, ther är oredha
och bijsterheet. L. Petri Kyrkost. 20 b.
Bistert, adv. Vildt, förvildadt, ödsligt.
j hela landena stoodh bijstert och ödheligha
til. Ps. 107:40.
Bistra, tr. 1. Göra bister, grym. Thes
(lejonets) tänder gnisla hårdt och meer hans
sinne bistra. Spegel Guds verk 223. —
2. FÖrbistra, förvirra, hvaruthaff (af snus)
theras hierne skulle blifva så bistrat, at the
intet rådh skulle hafva för sigh. H. Hans.
dröm. A 2 b.
Bistring, f. Förbistring, bijstring. L.
Petri Kyrkost 20 a.
Bistyrkan, f. Bistånd, förstärkning. Så
frampt Cammer-Collegium uthj någre sakers
förrettande skulle behöfva tillhjelp och
bij-styrkian. Civ. instr. 65 (1655).
Bistånd, n. = Bestånd3. The ... satte
någen godh rådh fram som bistånd medh
sig hade. Svart Kr. 129.
Biståndare, m. Hjelpare, medhjelpare.
försvarare och biståndare. Raimundius 22.
Störste biståndaren, som Norske konungen
hade bland inbyggarne i Viken, var en
odals-man Bryniolf Ulfald. Dalin Hist. 1:633.
Bistånden, part. pret. B. efter, som
står efter, eftertraktar. [Mnt. bestan (part.)
na.] uj (vi) ecke haffua warid bijståndne
effter thetta store herredöme eller wälle.
Gust. 1 reg. 6:28.
Biståndig, adj. 1. Bistående. [Mnt. [-bi-standich.]-] {+bi-
standich.]+} om hon bedhes hielp aff honom
emoot sina fiender, will han wara henne
bijstondigh. O. Petri Men. fall F 7 b.
Herren skal wara them bijstondigh och hielpa
them. Ps. 37: 40. Lät tina hand wara migh
bijståndigha. 119:173. Vij vele ... K. M. så
och fäderneslandet biståndige och behielplige
oss finna låta. Gust. Adolf Skr. 226. du
äst honom medh godh rådh bijstondig. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:188. — 2.
Beståndande. een fullkomligh och biståndigh fridh.
L. Petri Kr. 79. — Jfr Beständig.
Bisätta, tr. Bifoga, tillsätta, tillägga.
[T. beisetzen.] Jag vill allenast härved
bij-sättia, at jag holler mycket rådeligit vara, att
dhe förbe:de gesandter medh stoor courtoisie
och vänligheet undfånges. A. Oxenstjerna
(HSH 27:157)..
Bita, tr. Äta. K. Christern ... så forlagt
ok beskattat Norigis inbyggiare ath the
hua-ske haffua bijta eller supa. Gust. 1 reg.
8: 51. Här i staden haffver iag ingen tillita
Näst Gudh utan edher om supa och bijta.
Rondeletius 13.
Bitord, n. Stickord, äreminnen öfver
sådana, som kjöpt sig deras ynnest med
skjänker, och bitord öfver andra. Celsius
/ Kyrk. 8.
Biträda, tr. Träda till någons sida,
åtfölja. [T. beitreten.] Migh fölg, träd mig
bij. Stjernhjelm Here. 87.
Bitsa, Bissa, intr. Göra tjenst som
bit-sare, skära för. Doctor Jens Gotus, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
