Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blida
— 106 —
Blinda
Blida, tr*. och intr. 1. Göra blid. [Isl.
blida] then väna sool hon sina vingar
sprider Utöfver jordens kreetz och hela luften
• blidar. Spegel Guds verk 156. — 2. Töa.
Så många dagar som thet blijdar emellan
juul och kyndermässa, så många regnskurar
förväntes emellan påska och pingessdagen.
Colerus 1:11.
Blida, f. Blidväder, tö. Then första
blijda effter Trettonde Dagen uthmärcker
sädestijman. Colerus 1:11. Faller första
snö tå jorden är blöt och icke frusin, tå
kommer altijd blijda emot snöfall. 1: 339.
Blide, m. Februarius. Blijde, Göyemånat.
Bondepract. B 8 b. (Jfr Rietz bliel.)
Blideliga, adv. Blidt. [Isl. blidliga.]
War oförtruten til at höra then fattigha, och
swara honom blijdeliga medh sachtmodh.
L. Petri Sir. bok 4: 8. Huru kunde doch
Christus någhon tijdh . . . blijdhligare och
mildare Stella sigh emoot een otroghen och
hårdnackat menniskio. 3 Post. 12 b.
Blidibragd, n. Gunst, kärleksbevis. [Isl.
blidubragd.] han ville gerna betiena henne
och åtniuta hennes blidi-bragd. Dalin Arg.
1, n. 10.
Blidka, tr. 1. Mildra, det som uti
Li-turgia ... förargeligt och afgudiskt är, mötte
blifva utaf vägen lindrat och blidkat.
Rai-mundius 96. ded intet... blidkar dine
veder-vertigheter, men dem snarare ökar och
an-strengiar. A. Oxenstjerna Bref 11:380. —
2. Lugna, uppmuntra, glädja, som
Satuf-nus med sin bistra upsyn skrämer, Så
blidkar Jupiter och steller sig beqvämer; Han
faar sachtmodigt fram. Spegel Guds verk
168.
Blidkan, f. Det att blifva blidkad, han
så liuft kan smeka, At thet een menniskia
til blidkan må beveka. Spegel Guds verk
194. På dessa andaktsvärf, dem heligt mörker
höljer, I dag et önskadt slut och gudars
blidkan följer. Kellgren 3: 7.
Blidlåtig, adj. Blid. hon ... är
wenli-ghen, blijdlåtigh och dygdesam. L. Petri
Sir. bok 36:25. Thet anstår allom
menni-skiom... at vara så i skrifft som tal
blid-låtiga. Svedberg Schibb. 79.
Blidmäle, n. Vänlighet i tal. Lind Ord.
Blidsam, adj. Blid. menniskionnes
an-sichte icke är sådant, som annors oskäligh
diwrs, nemligha meste deels grymt,... Vthan
twert om mildt, blijdsamt. L. Petri Mandr.
D l b. blijdhsarr.t taal. 2 Post. 156 a.
Blidsamhet, f. Blidhet, mildhet.
Landz-höffdingens blijdhsamheet och
sachtmodig-heet. Schroderus Liv. 829.
Blidska, intr. Töa. Lind Ord.
Blidska, f. Blidväder, tö. Lind Ord.
Blifva, intr. 1. Blifva qvar, stanna.
Jagh wil bliffua til tess tu kommer igen.
Dorn. 6:18. vppå hwadh rwm molnskyyn
bleff, ther läghradhe sigh Israels barn. 4
Mos. 9:17. O hadhe iagh wingar såsom
duffuor, at iagh måtte flygha, och
någhor-städz bliffua. Ps’. 55:7. — 2. Omkomma,
stupa. Konungen blef i slagtningen vid
Lützen. Brahe Tänk. 23. — 3. Blifva
beståndande, bestå. Menniskian ... flyyr bortt
som en skugge, och bliffuer icke. Job. 14:2.
Hoo kan bliffua för hans frost? Ps. 147:17.
B. vid sig: Then ther j fromheet wandrar
han bliffuer widh sigh, men then en ond
wägh gåår han moste en gång falla. Ord.
28:18. Gudh... haffuer icke lust til the
leffuandes förderff, vthan haffuer all ting
skapat, at the wid sigh bliffua skulle. L.
Petri Sal. vish. 1:14. The som fruchta
Gudh bliffua widh sigh. Sir. bok. 10:22.
Thet kommer aff Herrans fruchtan, at itt
regemente bliffuer widh sigh. 10:24. — 4.
B. tillbaka, icke blifva af, uteblifva.
(the) Haffua godh rådh och tilfelle hafft til
at tagha sigh vbestand före, thet ellers well
hadhe bliffuit til baka. Gust. 1 reg. 6:238.
Tå hölt vp (upphörde) arbetet på Gudz Hws
j Jerusalem, och bleff tilbaka alt in til thet
andra året. Esra 4: 24. thet fehlar aldrigh,
at ångest, nödh och farligheet bliffuer intet
tilbaka medh tigh. L. Petri 2 Post. 58 b.
Blika, intr. Blifva synlig, blottad, bar.
[Isl. blika; T. blicken, blecken.] när
armoden blifver alt för tiock, at thet brister och
blijker (nakenheten sticker fram), så taga
the... ett plagg och skyla ther medh dijn
blygsl. Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat.
företal 4 a. Håren flyta dig af, som visnade
lööf utaf aspen, Skallan snöd blijker ut, der
nu spela krusade lockar. Here. 514. Han
är så riker, at gumpen bliker (han eger ej
sä mycket att han kan skyla gumpen).
Lind Ord.
Blind, adj. Oklar, mörk. [Isl. blindr.]
Nu är saken stundom så blind, at nämpden
säger sig hvarken kunna väria eller fälla.
Dom. regi. 31. blinde saker äro, ther man
icke kan uthleta hvad rätt är. Ders. Der
saken är blind, skal man vara snarare til at
hielpa honom som beklagat är, än honom
som klagar. Ders. 40. ey är thet blindt för
mig, hvad tu äggiar mig til. Peringskiöld
Heimskr. 1: 457. — Neutr. blindt såsom
adv. (lika med Isl. blint), och är ey blindt
vppå tagha (svårt att fatta, inse) hoo the
ära. O. Petri Äkt. B 2 b.
Blinda, tr. Blända, förblinda. [Isl.
blinda.] så vil iagh... en tijd lång blinda
tigh ögonen. P. J. Gothus Apost. gern. 234.
Du blida vällgångz sohl, min syn du blindat
har. Columbus Vitt. 73. wij låte dieffuulen
kiusa oss och blinda medh timligh ting. P.
Erici 2:158 b. skrymtare, din ifver blindar
dig; Du talar mot dig sielf, när du vil tadla
mig. Kolmodin Qv. sp. 2:337. Hon blindar
vårt öga med glittrande glans. Dalin Vitt.
I. 3:10. Hon blindas ej af purpur, guld och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
