Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bläckätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bläckätare
— 111 —
Blöja
Bläckätare, m. Bläckspillare,
bläck-suddare, pennfäktare. [T. dintenfresser.]
han meente, at han ther hade funnit
Con-sistorium, och ther hafver han ingen annan
sedt, uthan... Simoniacos, bläckätare och
allahanda löst partij. Laurelius Påf. anat. 454.
Bläda, intr. Bläddra. Man bläder mehr
i sina papper, ther inkomst och utgift
up-skrifvit står, än i Herrans helga bibel.
Svedberg Sabb. helg. 134.
Blända, f. Blandning. [Isl. blanda.]
Götiska språket... är af utländingars bländo
allramäst förvarat. Björner Kämp. företal
3. här någon blända af personer och
bedrifter är til finnandes. Ders. 27.
Bländing, Blänning, m. En som är af
blandad härkomst, bastard. [T. blendling.
Jfr Isl. blendingr.] blackote blänningar eller
Europeiske jämtungar med någon svart
de-moiselle. J. Wallenberg 221. afskilja the
bländingar, som besmitta thes (svenska
språkets) renhet. Spegel Ord. företal c 3 b. de
Stockholmske bländingar... Svenska språkets
reenhet förderfva. U. Hjärne Orth. 56.
Bländning, Blänning, f. 1. Blandning,
sammanblandning, tillblandning, een
bländning aff Mirrham och Aloe. Joh. ev. 19:39.
Thenne bittra drycken, som Christus således
moste dricka, war wår blendning, wij medh
wåra misgerningar haffue honom bereedt och
inskenckt. L. Petri Chr. pina X 5 b. at
ingen gifftermaal skee hær epter emellan
danske oc suenske, paa thet at then’blenning
maa vntflys emellan baaden rikin. Gust. 1
reg. 1:259. församlingen hafver ibland sig
allahanda slags blendnings folck och lärors
blendning Svedberg Catech. företal dia.
Är intet Element nu rent och utan bländning,
Ty eld i luften, luft i vatnet, vatn i jorden
Befins. Spegel Guds verk (1745) 34. bref
... vti hwilke war ganske mykit flärd, spott
och löngnachtige blänninger. Svart Kr. 75.
— 2. Förvirring, virrvarr. Babel eller
Babylon heeter een Wilsamheet eller Blendning.
Lælius Res. 1: 60. Babel uttydhes en
bländning eller oredha. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 454.
Blänka, tr. Göra blank, glänsande. [T.
blänken.] tå våre fruer och jungfruer vilja
gå i kyrkian, krusa the sitt håår, blenkia
ansichtet, bepryda hufvudet medh gulhufvor,
höghe hattar, kostelighe bindlar och
fieder-buskar ther ofvan uppå. Schroderus
Albert. 4: 95.
Blänka, f. Blänkande, sken. De hvijte
svanor,... Det konstbemängde gyps,... Ja
alt hvad namn af glans och blänckia haar.
Eurelius Vitt. 30. när en blänckia synes
om morgonen i dagningen eller om afftonen
i söder, och thet mörcknar norr uth, thet
betyder blijdväder. Colerus 1:9. hans
ögon skijna så klara öfver mörcka natten,
at the gifva en blänckia ifrån sig. 1:16.
Blänka, tr. Grumla, vlffuen ... straffadhe
(bannade) lambet för thet orenadhe och
blenckte watnet för honom. Brahe Gust.
1 kr.
Bläsa, se Blåsa.
Bläst, m. Blåst, matkäten frucht... faller
til iordena vthi starckom bläst. L. Petri
2 Post. 192 b. Tå sågh man watnet vpwella
genom hans näsos anda och bläst. 2 Sam.
22:16.
Blöd, adj. [T. blöde; Isl. blauür.] 1.
Svag. min blöda syyn vardt aff ett liuus
förbländad. Wexionius Sinn. B2 2 a. — 2.
Blödig, rädd, försagd, modlös, aff straff
(klander, tillrättavisning) warda blödh. P.
Erici 4:22 b. han var af naturen blödh och
meenlös, snarast sagdt, han hade intet all
sine fem sinne. Petrejus Ber. B la.
Qvin-nors art är at vara blödh. Prytz O. Skottk.
H 3 b. Then seger som vij daglig öfver eder
vinne, I blöde män. Stjernhjelm
Jubelsång, sonett, veeklige blöde gemöter. Lycks.
är. cartel.
Blöda, intr. må thenne sak (frågan om
att öfverfalla Ryske gränsboer, som begått
våldsamheter i Finland) än nw szå hengie
och blöde (uppskjutas, förblifva oafgjord),
till tess man yttermere hörer och förnimmer
hwartt heden thenne handell (om allmän
fred) med the Rysser lende will. Fin. handl.
7:149 (1545). Måå nu sakenn såå hängie
och blöde, till tess man wijdere ther om
förtänckt bliffwer. RR 1h 1544.
Blödig, adj. Skygg, försagd, vek,
klen-modig, feg. fattigdom gör the fattigha
blö-digha. Ord. 10:15. Rehabeam war vng och
aff blödhigt hierta, så at han icke wärde
(värjde) sigh. 2 Krön. 13:7. vpretta the
blödigha och förskreckta samweten. Försp.
till 2 Cor. the ogerningesmän äro blödighe.
Ord. 10: 29. theras hierta äro blödugh, och
haffua inga röter, thet är, ingen fastheet medh
sigh. L. Petri 1 Post. S7a. sade sigh icke
haffua lust wara Herre eller Höffwitzman
för slijcht blödigt krigxfolk. Svart Kr. 90.
så blödig til sinnes, at han, utan alt
nödtvång, upgaf huset (fästningen). Girs Joh.
3 kr. 39. Tu, som förr så modig var, och
äst så blödig nu. Spegel Tillsl. par. 86.
Blödighet, f. 1. Svaghet; slapphet.
menniskeliga svagheeter, blödigheeter och
brister. P. J, Gothus Rel. art. 148. the
för magans blödigheet äro lööss lijfvade. U.
.Hjärne Surbr. 24. — 2. Modlöshet, rädsla.
een part mehr än qvinnors blödigheet uppå
sigh toghe och hele landskap skammeligh
förlupe. Gust. Adolf Skr. 172.
Blödmodighet, f. Klenmodighet, rädsla.
Blödmodighet för nöd å tappra dygdens bahn
Har mången slutit ut från ährans höga plahn.
Columbus Poet. skr. K 2 b.
Blöja, tr. Omsvepa med blöja. Han
blö-jar och lindar de småbarnen. Sv. forns. 2:175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
