Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Borda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Börda
— 116 -
Borgarskap
reg. 2: 203. — 2. Bord, matbord. Så haffuer
tu doch satt tin tienare ibland them som äta
offuer (vid) titt boord. 2 Sam. 19:28. tå
the komo vthi Raguels hws, funno the Tobia
offuer boord (till bords) sittiande. Tob. 9:8.
(the) såto offuer boord medh honom. Matth.
14: 9. sende honom gyllene kärille, och
för-loffuadhe honom, at bruka guld offuer boord
(vid måltiden). 1 Macc. 11: 58.
Riksammi-ralens son stod för bord (passade upp vid
den kongl, måltiden). Brahe Tänk. 94.
Börda, f. Bård, bräm. [Isl. börda, bordi.]
tu hell (hela) stycker gyllene bordor. Gust. 1
reg. 8:350. offuerst mitt på honom
(silkes-kjorteln) skal wara itt halssmogh, och een
boorda omkring halssmoghet tilhopa fållat,
at thet icke synder gåår. 2 Mos. 28: 32.
Hon gör . i. boordor, som hon vthfår
köpmannomen. L. Petri Sal. ord. 31:24. (Se
Rietz.)
Börda, tr. Förse med bård, kanta, börda
sina klädher medh gull. Schroderus Pac.
69. på sin väna hals hon een dyyr
rosenkraga, Med demant och rubin och perlor
boordad, baar. Eurelius Vitt. 29.
Börda, intr. Lägga om bord, äntra, när
szå fiärre kommer, atthi skole entterne
(än-tringsvis) szökia eller borde med fienderne.
Gust. 1 reg. 10:147. Tw må vnderwijse
höff-widzmännen, vm fienderne komme, att the
... icke borde med theris skip eller espinger,
eller och lathe them komme förnär in opå
sig. RR 80/6 1545. the mötte hvarannan i
siöön ... men när man begynte börda, vordo
the Danska them (Norrmännen)
öfvermech-tige. L. Petri Kr. 56. någre Lybske skepp
... acktade börda med den Svenske Hector.
Tegel Er. 14 hist. 122.
Bordera, intr. Brodera, sitta uppe på
salen och bordera. Lagerström Pol.
kannst. 90.
Bordhake, m. Änterhake. kastade
konungens män sina stamnliar eller bolhakar
öfver vrängarne på Jarlens skep, hållandes
them thär med fast. Peringskiöld
Heimskr. 1: 427.
Bordhimmel, m. Stjernhjelm Bröl. 26.
Bordlexa, f. Bordsbön. Klärken skall
och haffua ther (i hospitalet) vpsyn att
bordh-lexan redeliga hollen varder. Gust. 1 reg.
8: 292.
Bordning, f. Äntring. Thesse Svenske
skepp hafva med bordning satt tappert in
med fienderne. R. Ludvigsson 280.
Bordsbref, n. Bördsbref (intyg
hufvudsakligen om äkta börd), dopattest. [Mnt.
bortbref.] Uthi alle embeter skal then som
mestare vara vil... hafve sin bordzbref och
lärebref at strax opvijsa. Stjernman Com.
1:791 (1621).
Bordved, m. 1. Sågbräder. [Isl. [-bord-vidr.]-] {+bord-
vidr.]+} före bordewijdh, plancker eller
knap-holt vtaff landett. Gust. 1 reg. 11:262. —
2. Sågtimmer. haffuer hugget... meera än
fyretije tolffter bordvedh. Tegel Gust. 1
hist. 2:296.
Boreda, f. -rede, n. Bohag, husgeråd.
[Af Isl. reida, reid i.] Borgerskapet skall
vara förbudit låta någon booreda giöra och
förarbeta utan om köpstaden. Stjernman
Com. 1:262 (1576). Cronobeks spetal med
boskap och borede. Gust 1 reg. 4:314. af
skogen giör man booreedè, huus och skepp.
Risingh 66.
Boredskap, m. = B o r e d a. så mykit
jern annamme som han til sin booredskap
och annen dagligh nytte behöffuer.
Stjernman Com. 1:303 (1580).
Boren, m. (Se Rietz buren, sid. 46.)
Staa eller Bohren ähr itt klijande ting under
fötterna, at man må rijfva in til bara benen,
och äntå klijar thet: förmenas komma ther
aff, at man oförvarandes stijger på det stället
ther en annor haar borat i golfvet.
Palmberg 11.
Borg, n. Borgande. I dufne lättingar
som ... med lään och borg förskaffa Thet i
förslösa må. Spegel Guds verk 292.
Borg, adj. Rask, hurtig. En borger
yngling. Lind Ord. Han kan svara borgt. Ders.
(Jfr Rietz borger.)
Borgan, f. 1. Borgen. [Isl. borgan.] Om
tu än wille haffua borghan aff migh, hoo
wille loffua för migh? Job 17:3. Then som
för en annan j borghan gåår, han fåår skadha,
men then sigh för borghan wachtar, han är
säker. Ord. 11:15. Thet är en dåre som
handena recker, och gåår j borghan för sin
nästa. 17:18. Monger menar, at thet är
funnet som han på borghan tagher. Syr. 29:4.
— 2. Borgen för att fånge, som på viss tid
frigifves, skall åter inställa sig. pedher
Canceler ... her (i Stockholm) haffwer rympt
szin borgan. Gust. 1 reg. 1:276.
Borgare, m. 1. Inbyggare, på then
tijdhen war Jerusalem ödhe, och ther boodde
ingen borgare meer. 1 Macc. 3:45. gick
bortt och gaff sigh til en borghare ther j
landet. Luc. 15:15. — 2. Medborgare, hans
borghare hatadhe honom ... säyandes, Wij
wilie icke at thenne skal rådha offuer oss.
Luc. 19:14.
Borgareled, n. Slottsport. [Isl. [-borgar-hlid.]-] {+borgar-
hlid.]+} Samsing han rider til borgareled. Sv.
forns. 1:138.
Borgarestop, Borgestop, n. ? Cratera,
stort dryckekar som borgare stop äre. Var.
rer. voc. H 1 a. Borghe stoop. Gust. 1 reg.
2: 266.
Borgarskap, Borgerskap, n.
Medborgarrätt. Jagh haffuer köpt thetta borgharskapet
medh een stoor summo. Ap. gern. 22:28.
j på then tijdh woren vthan Christum,
fremmande och vthan Israels borgareskap. Eph.
2:12. j Christi Rike wille han wara, och
haffua ther borgherskap medh all hans hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
