Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bukmyndig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bukmyndig
— 133 —
Bult
the som hafva förmyckit lösen och buuklop.
A. Månsson Ört. 232.
Bukmyndig, adj. Grötmyndig. En
buk-myndig köpman. Dalin Arg. 2, n. 9.
Bukpredikare, m. [Mnt. bukprediger.]
Fabler och lögnunder... dragha offerprästom
och bwkprädikarom vinst i köken. R. Foss
540.
Bukrif, n. Bukref. [Isl. rif.] en omettelig
fråssare ... haffuer halssbrenno och bwkrijff.
Syr. bok 1536 31:24.
Bukrike, m. [Luther bauchreich.] then
girughetennes wakan och omsorgh, som
werl-dennes barn leggia på thet förgängeliga
Bwk-riket, skole wij wenda på thet oförgängeliga
Gudz Rike. P. Erici 2:258 b.
Buksorg, f. Näringsomsorg. [T. [-bauch-sorge.]-] {+bauch-
sorge.]+} Altså haffuer gijrigheet och
bwk-sorgh alltijdh giordt j Gudz ord och Gudz
tienist skadha, och gör alstädhes aff
Predi-carom skrymtare. Försp. till Mal. Hon
håller alt sijn radha koos fram j otroon och
bwksorger. L. Petri 2 Post. 246 b.
Buksorg skadelig är, sig sjelfve de girige mörda.
A. Nicander Vitt. 155.
Buksyster, f. Medälskarinna. Konung
Valdemar . . . kränkte en höghboren möö,
giorde then ene systeren til thens andres
buuksyster. Schroderus J. M. kr. 552.
Buktjenare, m. [Mnt. bukdener, T. [-bauch-diener.]-] {+bauch-
diener.]+} the Epicuriske bwktienare. P. Erici
2:806 a. The som ... köken fylla och
förnämliga ther på predika, at the mågha äta,
the äre bwktiänare. R. Foss 358.
Buktjenst, f. [T. bauchdienst.]
Buk-tienest och swina leffuerne. P. Erici 1:14 a.
Bulad, p. adj. Besatt med bulor, bucklor.
et bulat sölfbälte. Dipl. Dal. 2:212 (1533).
Buldagel, n. och m. Buldan. något
bul-dagel, som hans nåde var sändt frå
vesterlandet Gust. 1 reg. 5:139. buldtagel.
Stjernman Com. 1:136 (1555). Boldagel här väfves,
som god är och dugelig. 2:675 (1651).
Bun-dagell. Civ. instr. 5 (1541).
Bulen, p. adj. Bulnad, uppsväld. bulit
tannaköt. Var. rer. voc. D4a. thet är gott
för bulna lungo. A. Månsson Ört. 45.
hafva en bolen magha. Ders. 164.
Konungens skep voro ... thunge och bulne thär
utaf, at the hela sommaren samt hösten ...
hade legat ute på sion. Peringskiöld
Heimskr. 1:717.
Bulkig, adj. Bugtig, knölig. Somliga
(näsor) äro bulkiga med en kulle eller
ättebacke midt på. Dalin Vitt. 6:441.
Bulle, m. Ett slags dryckeskärl, skål.
[Isl. bolli.] Obba, bulle. Var. rer. voc.
H l a. The (Danske) haffua ... drucket them
(Svenskarne) til en besker bulle. En liten
Crön. F4a. pelegrimers ... drycke bullar.
L. Petri Kyrkost. 69 a. Gå här i svang stoore
barkenmeyere, bullar och bolkar, Fylte på
brädd; diupe tumblar och humpar och höge
bocaler. Stjernhjelm Here. 206. vatnbullen
(får han) för (i st. för) öhlet. Törnevall
E 3 a.
Buller, n. Uppror, uppståndelse. Nielss
karlsson som thet stora bwldher hade för
hendher j dalena (Dalarne). Gust. 1 reg.
2: 68. Niels Dacke ... begynte uppå igen at
fulfölia sitt buller och förrädeligh uproor.
Tegel Gust. 1 hist. 2:178. motus, upstånd,
buller. Svedberg Schibb. 285.
Bulleri, n. = Buller. [Mnt. Bulderie.]
the haffwe tre eller fyre lester smör, ther
the begäre wårt förloff till att före aff Rijkit.
Så äre wij ther medt tilfridtz, så fierren ther
icke kommer något bullerije eller mytherije
aff iblandt Borgerene. RR 18/* 1544.
Bullersam, adj. Upprorisk, folkit war
alt förmykit bullersampt wordet, ther aff at
theres stora affgudhar widh Vpsala
nider-slaghne woro. O. Petri Kr. 43. Rätt een
elak och bullersam karl, Een förförare han
(Kristus) må nämpnas. S. Brasck Ap. gern.
A 2 b.
Bullfång, m. Kapprock. (Se Rietz.)
skal han (båtsmannen) hafva att bekomma
... hvart tridie år en bullfång. Stjernman
Com. 5:123 (1690).
Bulsan, m. [Mnt. bulsan.] 1.
Väderflöjel. Bulsan, pinnaculum vel penniculum
in summitate tecti. Helsingius. — 2.
Flagga, vimpel, gick amiralen med hela
flottan til segels ... med flygande fänikor,
flaggor och bulsaner. Tegel Er. 14 hist.
166. Masterne ... vore medh månge store
bolsaner uthstofferadhe. Samlaren 9:177
(1624). Uthi baakstammen varder fahnan
(bulsanen, vexillum) satt. Comenius Orb.
piet. 183. pryden ehr skepp med nya
blå-rendige flaggor,... Slepper bultzanerna löös
och läter dem svängias i vädret.
Leyon-stedt 16.
Bult, m. 1. Black, stock. [Mnt. bolte.]
huar noger sig forbryter och bliffuer sackfelt
tiil liffuet, then skal Hoffuitzmannenn lata vel
foruara j bulthenn, tiil tess han komber hiit
j vort riige igen. Gust. 1 reg. 10:131. then
samme skal stå j bulthen på våre slott eller
gårder ... görendis vårt och kronones arbete.
Stjernman Com. 1:86 (1546). Treedzkas
han, så sett honom j bulten. L. Petri Sir.
bok 33:30. lät han kasta them i thet
aldra-versta fångatornet, och ähn tå ther till medh
i stoora bultar och halsiern. Kr. 91.
profossen haffuer ... taget för:ne fonge ther vth
(ur fängelset) och slaget honom vdi en bultt.
Hist. handl. 13. 1:245 (1566). the honom
satt uthj jernet, och ener (när) han kom
uthur jernet, blef så sedhen igen uthi bult
satt. HSH 39:140 (1595). de gemene fångar
gå uti en bult och arbeta- Tegel Er. 14
hist. 99. — 2. Kloss, grobian, grofhuggare.
Isgrim (vargen) then hungroge bulten. R.
Foss 475. Bli hvad raggen jag vil. så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
