Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bursven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bursven
— 135 —
Byka
burspråk medh almogen på gamble Vpsale
högar. Ders. 102. scriffue j ath nogit roop
skedde j distingx marcknath om mesther
Michels predican etc. Saa forwndhrar oss
storligha hwj saadanth schulle ropas j wort
burspraach epther thet athuj j saadane szaker
inthit haffua bestella. Gust. 1 reg. 3:100.
— 2. Hans Konglige Maj:t gick wtt aff slottet
och wp j burspråkett till att tala med
almo-ghen. Carl 9 rimkr. 197 (1587).
Bursven, m. Kammartjenare. Sv. forns.
1: 376. Sv. folkv. 1: 247.
Bursa, f. Kassa (börs, penningpung).
[Mlat. bursa, Mnt. burse.] skal honom för
hvar dag han försummar, afräcknas och
af-kortas både uti kläde och penningar, så
mycket som på then dagen kan belöpa, oeh
komma uti gemene bursan. Schmedeman
Just. 35 (1560). Man skal the fattige föräldrar,
som sine barn haffua hemma ... och icke
vilia låta them tiena, ingen almose aff gemene
kistan eller bursan eller eliest giffua. E.
Erici c i a.
Buske, m. när the Romare såge sin
för-deel, så skulle the sättia troo och lofven
baak om buskan. Schroderus Liv. 210.
Buske, m. Buska, färsköl. Lind Ord.
Buslig, adj. Faslig, hemsk. Denna
kräf-veta... är luden öfveralt med bleka hår,
hvaraf hon ser buslig ut såsom en spindel.
Linné Sk. resa 312.
Buss, m. Plugg. Lind Ord.
Busse, m. Buss. [T. bursch.] Lind Ord.
Butenverk, n. Utanverk. [Mnt. buten,
utanför.] Så borde ingenieuren sij till, huru
Elffzborgh medh butenverck något kunde
vara att hielpa. A. Oxenstjerna (HSH
26:236). Kexholms stadh emot landet
förbättres medh buttenverck anthen aff jordh
eller steenvärcke. Dens. (26:238).
Buter? Lübesk metvurst, Russiske butrar
(troligen felaktigt för Rigiske buttor), rökade
skinkor. Stjernhjelm Bröl. 24.
Butt, adj. Grof, ohyfsad; butter. [T. butt.]
som en dryg och butt skattebonde i en
gäste-budsstufva tränger sig igenom förnäma gäster.
Ehrensten (Lönbom Anek. I. 5:100). Han
är en butt karl. Lind Ord. Utom et
fullkomligt begrep om hvad anständigt och
angenämt är, så blefven I butt. Tessin Bref
1: 267. en butt och sträng sedolära. 2:134.
tvära och butta människor. 2: 292. Hon ...
tycktes vara på sin kant och äfven litet butt
vid första påseende. Dalin Vitt. 5:174.
Naturen gjordt dem butte. Malmborg 83.
jag aldrig sett något kallsinnigare slägte, eller
oginare och buttare i omgänge. Roman 107!
By, m. Stad. itt hws j sådana byy, ther
ingen mwr om är. 3 Mos. 25:31. Timotheus
flydde til Gazara, en fast byy. 2 Macc. 10:
33. Wardbergz by. Gust. 1 reg. 10: 280. en
by benemd Askersundh. HSH 19:183 (1550).
Stocholms by. Messenius Krön. 21.
By bok, f. Stadsbok, stadens lagbok
(måhända den s. k. Bjärköarätten; se Schlyter
SM. föret. I), forbiude wij bådha parthana
nogot hinder, qual eller åwerkan göra på
huan annan pa thessa forma ægor (i
Strengnäs) ... vid plickt oc nefftz som bybochen
inneholler. Gust. 1 reg. 4:134.
Bycka, f. Hynda. [Isl. bikkja.] Klaga
för hunden, at byckian beet. Grubb 416.
Byfogde, m. Stadsfogde. Eneköpingz
Stadz Inbyggere må ... vthwelie sigh theris
eigin Byfogdte. Gust. 1 reg. 2:2.
Bygga, tr. 1. Skapa, bilda. Gudh bygde
ena quinno vthaff reffuet, som han vthtaghet
hadhe aff menniskionne. 1 Mos. 2:22. —
2. Uppgöra, ingå. Så är ock icke lijtet
förnöden till at veeta, hurulunda, med hvem
och uthi hurudana måtto man skal bygga
och hålla venskap. Brahe Oecon. 29. —
3. Böta, laga, lappa, the j båtenom bygde
sijn näät. Marc. 1:19. bruka sitt embethe
och handvärke, som är att bygge ketzler.
Fin. handl. 7:191 (1546). lappare som bygger
gambla kläder. Comenius Tung. index.
Byggenskap, m. 1. Gård och
gårdsbruk. sittia hema wid boo och byggenskap,
bruka åker och äng. Svart Kr. 56. the så
elskade theras åker och byggenskap, at the
läte Gudz Rike fara. L. Petri 2 Post. 145 b.
— 2. Byggande. Han hafver förtrodt sinom
tienarom thet embete, at kunna upbyggia
Christi lekamen, . .. men huru lamt och
sömnigt går thet til med thenna
byggenska-pen. Svedberg Sabb. ro 2:1650. När thenne
grunden är vel lagder, hafver jag varit
sorgfällig om byggenskap på honom. Sabb. helg.
tillegnan.
Byggmästeri, n. Om byggemästerij (De
fabrilibus artificiis, Von den
Bauhandwer-ken). Comenius Tung. 522.
Byggning, f. 1. Byggnad, hans mwrs
bygning war aff Jaspis. Upp. 21:18. — 2.
Byggande, hugga steen til Guds Hwsz
bygning. 1 Krön. 23 (22:2). Tå hindradhe
folcket j landet Juda folcks hand, och
aff-skreckte them aff bygningenne. Esra 4:4.
Byggningsman, m. En som bygger,
byggmästare, bygninges männenar ladhe
grundwalen på Herrans Tempel. Esra 3:10.
tine (staden Tyri) byggningesmän haffua
til-pyntat tigh som alraskönest. Hes. 27: 4. han
förderffuar bådhe bygningzman och bygning.
P. Erici 3: 84 a. Kyrkionnes bygningzmän.
6: 79 b.
Bygla, f. Bygel. Honom släpadhe een
häst till döds, ther footen var fastnadh i
byglon. L. Petri Kr. 62.
Bygång, m. hon haffuer ingen tijdh ...
at förspilla medh dantz, medh bygångh, medh
squaller. J. Bot vi di Brudpred. 55.
Byka, tr. magan mere styrkes genom
ett stycke saltachtigt kött, än genom then
bästa soppan, althenstund thet förra styrker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
