Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Böl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bol
— 141 —
Bönhas
[Isl. buklari, Mnt. bokeler, F. bouclier.] Pelta,
böklare. Var. rer. voc. L1 b. Tagh skölden
och böklaren, och statt vp til at hielpa mich.
Dav. ps. 1536 35: 2. til enviges kamp skal
ingen gå medh någon slags försilfrat skiöld
eller buckler. Peringskiöld Vilk. 248.
Bol, m. Samdr. af Bödel, Böfvel. Han
är sigh sielff en bööl, sin eghen pijna födher.
Sparman Sund. sp. 179. en afvundz full...
är sin egen bööl. Ders. 181. taag mig en
bööl! Lucidor C l a. håcken tunger bööl!
han haar wäll i dagh så fylt sigh medh
ööl. Tisbe 45. Du biuder hyt gäster, din
gamble bööl; täncker du, wy ha så mykit ööl?
Ders. 56. (Månne de två sista exemplen
höra hit? Kanske till nästföljande ord,
med bildlig bet. stock, luns?)
Bol, m. Bål, stam. Fast vijnträäts bööl
togs bort, een tälning oss doch gläder.
Eu-r elius Vitt. 78.
Bön, m (?). Loft, vind. [Mnt. bone, T.
bühne.] Contignatio, böön oghan [ofvan) på
bielkalaghet, lofft eller saall. Var. rer. voc.
G 4 b. han föll nedh vthaff tridhie bönen.
NT 1526. Ap. gern. 20: 9. (Bib. 1541: botnen.)
ofvan oppå sahlen (/ Visby slott) ... ähre
stora spannemåhls och proviantz böhnar, så
låga att man knapt kan der uthj gå räter.
HSH 29:374 (1652).
Böna, intr. Bönfalla. [Isl. bæna.]
Ther-före badh iagh, och migh wardt giffuit
förstånd, Jagh bönte, och bekom ther med
Wijshetennes anda. L. Petri Sal. vish. 7: 7.
Böna, tr. Rengöra (träkärl), på thet man
kan bekomma thes mehra flöter, skal man
låta them (mjölkkärlen) böna medh
libbe-sticka. Colerus 2: 21. Siuda ... eenerijs och
ekelöff, och tvätta eller böna bunkarna. Ders.
Böna, f. Brukas (såsom Mnt. bone, T.
bohne) i bet. af någonting värdelöst. All
theris troo loffwen ... Hon är ey wärd een
böne. En liten Crön. K 3 a. Then arbet
icke vill belöna, Han är doch aldrigh värd
en böna. R. Foss 450. the achta een lögn
icke högre än een böna. Schroderus
Hoff. väck. 336. Thesse lärjungar äro mächta
sköna, Som äre icke värde een ruten bööna.
S. Brasck Ap. gern. E 2 b. det duger icke
det ringaste och är icke värdt een utgammul
böna. U. Hjärne Orth. 149. När sanningen
kommer till röna, är lögnen ej värd en böna.
Ordspråk.
Bonefart, f. Vallfart, pilgrimsfärd. [Mnt.
bedevart, T. betfahrt.] Pelegrims resor eller
bönefarter. R. Foss 220. medh the
bönefarter och aflat hafver ijdel boofverij och
bedrägerij varit. Ders.
Bönegärd, f. Frivillig, ej påbjuden gärd.
bönderna ... ære veluilioge til ath vthgöra
för en bönegærd höö huarie xij skattabönder
om eth gott vintherlass. Gust. 1 reg. 4: 365.
Bönehjelp, f. == Bönegärd. må tu
wäl handla mett presterne och bönderne ...
såå att the komma them till hielp på skipenn
mett någhen ringa gerd ... dog så att thet
kommer oss inthet widtt, vthann elles för
en bönehielp. Gust. 1 reg. 8:220.
Bönehåll, n. Förböner. [Isl. bænahald.]
Thetta (att få en viss man till kapellan) är
allés vörå (konventets i Skeninge kloster)
öd-myka bön oc viliom vi thet förskylla med
ödmyukt bönehaal nat oc dag bediandis för
eder nad. HSH 17:74 (1523).
Bönemål, Bönsmål, n. Frieri.
Bönemål, Petitio conjugalis. Schroderus Lex.
87. Thenna jungfruna .. . begiäradhe Hother
sigh till hustru af hennes fadher, men een
mächtig Förste ... hadhe ock hafft ther samma
bönemåhl. L. Petri Kr. 23. väcker Kong
Rolof sitt bönemåhl, så jungfrun thet hörde.
Verelius Götr. 147. Jokul begynte sitt
bönsmål till Olof (en kungadotter), att få henne
till hustru. Reenhjelm 83.
Bönesedel, m. Sedel, innehållande ett
tillkännagifvande om någon händelse,
hvilken kungöres från predikstolen att blifva
föremål för församlingens böner, när wij
höre j wåra församblingar aff Böne zedlerne
huru Gudh thenna ödmiukar och j nödh falla
läter, men en annan vphöyer och hielper
vthu nödhenne, så skole wij såsom theras
brödher och systrar alle för them
ödmiuke-liga tacka och bidia. P. Erici 5:239 a.
Bönfall, n. är wår willie ... atj . .. wele
begiffue sådana eders bönfall in till oss.
Gust. 1 reg. 7:9.
Bönfallen, part. pret. Bönfallande, j äre
begären och bönfalne tiil oss ... atuj wilde
stadfestä thet wall. Gust. 1 reg. 6:118. i
äre bönfalne til oss för eders frende. 6:275.
Han screff them gunstelige och endeles
bönfallen till att the skulle wähll göra och
komma honom till vndsettning. Svart Kr. 73.
Bönfällig, adj. Bönfallande. Szå äre
och dhe godhe männ bönnfeliige til h. N.,
att h. N. wille tillata ... Gust. 1 reg. 7: 72.
Bönhas, Bönhås, Bönås, m. [Grimm
Wört. bönhase, "eigentlich bodenhase,
na-mentlich ein schneider, der kein meister ist,
heimlich unter dem dache, auf der bühne,
auf dem boden arbeitet, wie ein gejagter
hase auf den boden flüchten musz". Jfr
Skråord. 124 (1536): en part aff borgerne
her j Stocholm plega mygit bruge
fremmande Screddere (och en part thorn ther i
then motten föga forfarenhet haffua) huilka
the besluta och innelucka vdij theres huss
ock wåninger, szå ath them ingen beslå kan.]
Ingen bönås, men mesterskreddare jagh är.
S. Brasck T. krig. I 2 a. eder för en narr
och för en bönhås skälla. Düben Boil.
skald. 27. Jag är allenast ännu en klåpare
och bönhås i detta handvärcket.
Lagerström Pol. kannst. 27. den gjutnings
konsten ... ganska sällan lyckas, i synnerhet
när profven göras af bönåsar. Sahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
