Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drabbtyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drabbtyg
— 157 —
Draga
er den stosz erhält." Grimm Wört.] huar
friiborne frælsisman och forleningxman, som
haffuer iiijc (400) marc renttho om aaret,...
schal ther wtaff holla vj (6) godha karla medh
tiilbörligha weryor, iij medh draffharnisk och
glaffuener, huar thera medh en godh hest
om xxx march, och andre iij medh
skytthe-tygh, stoolboghar, spetzser, kneffuelspiuth
eller rör. Gust. 1 reg. 3:253. En likartad,
föreskrift (3:225) har deremot dragha
harnesk, hvilket i ett något afvikande
stadgande der sammastädes återgifves såsom
liktydigt med dragé tyg. Jfr Drabbtyg.
Drabbtyg, n. Ett slags ryttarerustning.
(Om dess särskilda delar se Adlersparre.
Afh. 215. Jfr Körits och Skyttetyg.)
fyra drabtyg medt sijn tilhöre. Gust. 1 reg.
6:192. sköne hestar och godhe draffuetygh.
3:282. drafftyg. 5:137. dragé tyg. 2:111; 3:225.
dragtygh. 5:127. en sådan rustning, som en
rätt frälses man borde hålla, som var et godt
skytt, fritt drabbtyg med en glafven och tu
rör på en god häst. Tegel Er. 14 hist. 70.
skulle en dugeligh karl hollas til häst med
drabbetygh, väria och alla tilbehöringar. Girs
Er. 14 kr. 22.
Drafvel, n. 1. Löst prat, lögnaktigt tal.
[Isl. drafl.] icke låte bedragha idher med
lögn och draffuel som nu mykit wanckar j
landit. Gust. 1 reg. 7: 339. the ther tagha
sigh före at tala lögn och draffuel för migh.
Dan. 2:9. Fore iagh medh draffuel, och wore
en lögn predicare ... thet wore en Prophete
för thetta folck. Micha 2:11. — 2.
Bedräglighet, vanart. laater inthe drafwel eller
falskheit befinnes med eder. Gust. 1 reg.
1:47. Euangelium skyilar honom intet för
hoor, moord, rooff eller annat draffuel. O.
Petri / Post. 114 a. Een draffuels
men-niskia, en wanartigh man, går om medh
wrongom mun. L. Petri Sal. ord. 6:12.
Wee them som kobbla sigh samman medh
draffuels band til at göra orett. Jes. proph.
5:18. (Bib. 1541: fåfengeligh band. Öfv.
1878: lögnens streck.)
Drafvelsgård, m. the gamble... kallat
många affwelsgårder draffwelsgårder. Brahe
Oecon. 89.
Drafvelsman, m. Lögnaktig, bedräglig,
falsk, vanartig man. [Isl. draflsmaür.] Thet
är jw oppenbart noogh j Luthers böker ath
han icke formenar ära gudh j sin helgon,
som thenne Paulus falskeliga och oredheliga
som en drawels man honom tillägger. O.
Petri Svar till P. Elice g 4 a. thet forræderij
som the draffuelssmen emoth oss her j riichit
bedriffuith hafva. Gust. 1 reg. 3:113. Kongen
sadhe: tin draffvelsman, För tin falskhet skal
tu fååskam! Hund Er. 14 kr. v. 422. hafva
... bössa, svärd och spiut, och sig altså
befria Från lösa drafvelsmän. Spegel Guds
verk 140. — Drafvelsman, der Schwätzer oder
Fabel-Hansz. Lind Ord.
Drag, n. Streck, komma (skiljetecknet),
itt dragh eller virgula. O. Petri Men. fall
0 7 a.
Draga, tr. och intr. 1. Släpa (med
våldsamhet). han toogh fatt på honom, och fick
honom j halsen, droogh honom. Matth. 18:28.
leett (lät) han slaa, draga och illa hantthera
skeparen. Gust. 1 reg. 3:31. — 2. Bidraga,
lända till. allt huatt som till wenskap och
broderskap drager. Gust. 1 reg. 1:123. thet
tall och rychte ... som wij formerkia föras j
riichit... tiil twædrect oc obestond draga
maa. 2: 54. thet eder nåde kunne dragé til
gode. 3:425. — 3. Hjelpa, båta, duga, tjena
till något. Och synes oss ath the skotzmåll
kan alss inthet draga. Gust. 1 reg. 4:351.
Så ... drager heller intit, thet nogre
fore-giffua, at wijgdewatn skal wara döpilsens
åminnelse tekn. L. Petri V ig v. C 4 a. —
4. Bära, vara iklädd. Bonden droogh
sådana cledhe som han sielff giorde. O. Petri
Kr. 42. the som dragha len klädher, äro j
Konunga hwsen. Matth. 11:8. han drogh
ingen annan klädebonat än purpur. P. Erici
2:143 b. — 5. Bära, fördraga, uthärda.
Hwadh tu legger migh vppå, thet wil iagh
dragha. 2 Kon. 18: 14. j leggen byrdor på
menniskionar, hwilka the icke dragha kunna.
Luc. 11:46. Huru kan iagh allena sådana
mödho och tunga och trättor dragha aff idher?
5 Mos. 1: 12. sådana starcka och förfärliga
Gudz röst (på Sinai) förmåtte the icke dragha.
L. Petri 2 Post. 97 a. olycko öffuerwinna
och dragha. P. Erici 4:30 a. — 6. Gälla,
vara värd. han skal sälia tigh thet effter
som thet draga kan. 3 Mos. 25:16. — 7.
Belöpa sig. sölffuet oc peningena jcke fult
draga til M (1000) marc. Gust. 1 reg. 6:335.
Templens skattpenning åhrliga drogh til några
tunnor guld. P. Erici 2:827b. — 8. Rymma,
innehålla, en kruka som dragher viij kannor.
B. Olavi 137 b. — 9. Betyda, vara af
betydenhet, ligga vigt på. Marken är wärd
fyrahundrat Siklar silffuer, men hwadh kan
thet dragha emellan migh och tigh? 1 Mos.
23:15. ther man än fast lijder armoodh j
werldenne, haat, nijt, förfölielse etc. ... hwad
dragher thet doch emoot then tröst, som wij
haffue genom Gudz ord och then Euangeliska
lärona? L. Petri 1 Post. förspr. 3. — 10.
Stämma, öfverensstämma, thenna meningen
dragher likast medh sanninden. O. Petri
Klöst. A2a. — 11. Draga öfver ens,
öfver ett, komma öfver ens, stämma öfver
ens. [Mnt. over eins dragen.] Kunna ock twå
wandra tilhopa, vthan the dragha offuer eens
medh hwar annan? Am. 3:3. woro the
dagligha i handel til hopa, och kunde dogh
icke dragha öffuer eens. O. Petri Kr. 304.
historie scriffuarene dragha icke aldeles
öff-uereens, huru mett thetta gifftermååll
til-gonget är. Ders. 135. Och medh honom
dragha offuer eens Propheternas ord. Ap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
