Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drinkeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drinken
— 160 —
Dryfta
140. At misstro, hata, drilla, svärta, Är nu
vår lefnads konst och lag. Dalin Vitt. 3: 56.
Drinkeri, n. Dryckenskap, frååszerij,
drinkerij, och andra lustar. O. Petri Men.
fall G 7 b. swalg och drinckerij. L. Petri
Dryck. A 6 a. ijdhka drinckerij. Jes. proph.
5:11.
Drista, intr. Förtrösta, lita. Herre, hör
mina fattigha böön, som allenast på tina
barmhertigheet dristar. Judith 9:17. tu moste
platt intit drista på tich sielff eller på tina
gerningar, vtan lijta på gudh aleena. O. Petri
1 Post. 36 a. Men the dristade icke
fulleliga på konungens breff, ther han sade them
til frij leyde. Kr. 104. Phariseer, hwilke ...
dristade på egen förtienst. P. Erici 2:142 b.
höghelighen dristandes uppå sijn oskyldigheet.
Schroderus Liv. 96. vi aldrig skole drista
på våra egna krafter. Spegel Pass. and. 124.
Drope, m. Droppe. [Isl. dropi.] en
drope watn. Syr. 18:8. Hoo haffuer födt
daggenes dropar. Job 38: 28. I tigh är icke
en drope kärleek. L. Petri 4 Post. 14 b.
Droppfall, n. Dropp, takdropp,
drop-fall, stilliciclium. Comenius Tung. index.
Dropplig, adj. Spräcklig,fläckig, skäckig.
En dropplig häst. Lind Ord.
Dropprum, n. Rum för takdropp. [Isl.
droparüm.] droprum emillan tvenne huus.
Comenius Tung. index.
Droppställe, n. Gården kallas ett
dropp-ställe (area impluvium dicitur). Comenius
Tung. 547.
Droppögd, p. adj. Surögd. Ruus ...
var.brusande röder och droppögd.
Stjernhjelm Here. 41.
Drosse, Drusse, Dråse, m. Hög af
urtröskade sädeskorn (vanl. som ej blifvit
rensade). [F.Sv. drosse, drusi.] Then som
wel brukar sin åker, han gör drossan storan.
Syr. 20:30. (drussan. Syr. bok 1536.) It
Chaos, sådant ting som ingen skapnad hade,
Ei skick ... rätt som man sammanlade Een
drossa. Spegel Guds verk 56. Dråse. Lind
Ord.
Druckna, intr. Drunkna. [Isl. drukna.]
Watnet omhvälfver thet druckne qvinkönet
{<qvinnor som drunknat), och icke tillåter,
at the skole liggia på ryggen och förblottade.
Schroderus Albert. 1:43.
Drufmos, n. Drufvemoos är tridiedelen
insudit vijn. Comenius Tung. 443.
Drunt, m. Slag. Een drunt aff öxen
iagh honom giffva vii. Chronander Surge
F 6 b.
Drunt, m. Fjert. Lind Ord.
Drunt, m. "Lat gåsse eller dräng". Lind
Ord.
Drunta, tr. Slå. Jagh druntade honom en
vällugh sleng. Chronander Surge D8a.
Drunta, intr. Fjerta. Lind Ord.
Drunta, intr. Latas. Gå och drunta,
faulentzen. Lind Ord.
Dryckeglas, n. Dricksglas. Calix vitreus,
dryckeglas. Var. rer. voc. H 1 b. wijn
dryckeglas. Ders.
Dryckehus, Dryckjohus, n. j
drycke-hws, ther the haffua sijn lust. L. Petri 4
Post. 56 b. skalt tu intet gå in vthi någhot
dryckiohws, til at sittia när them. Jer. 16: 8.
Dryckekar, Drickekar, n. Dryckeskärl.
[Isl. drykkjarker.] Poculurn. Calix,
drycke-kaar. Var. rer. voc. H1 a. Pocillum, litit
drickekaar. Ders. H l b. (fåret) drack aff
hans drickekaar. 2 Sam. 12:3. j gören
drickekaret och fatet reent. Matth. 23:25.
All Konung Salomos dryckekar woro aff gull.
1 Kon. 10:21.
Dryckekrus, n. Culullus, dryckekrws
som är aff leer. Var. rer. voc. H i b.
Dryckesbolt, -bult, m. Drinkare,
fyllhund. [T. trunkenbold.] Han var een stoor
fråssare och dryckesbolt. Petrejus Krön.
32. han ... satt natten öfver och drack medh
sine dryckesbultar. Schroderus J. M. kr.
213. Tiberius Nero feck för sin ammas skull,
som var en fyllpuppa, heta Biberius Mero
eller en drycksbulter. Lustsp. Amman 20.
Dryckesbulle, m. Dryckeskärl,
dryckesskål. [Isl. drykkjarbolli.] han läth göra aff
hans huffudskåål een dryckesbulla.
Petrejus Beskr. 2:11.
Dryckesbuss, m. Dryckesbroder,
supbroder. Dryckeshussar (compotatores)
sväl-gia, förtära, när hvartera skiuter sitt ther til
och betalar. Comenius Tung. 821.
Dryckesmål, n. Dryckeslag. [Jfr Isl.
drykkjumål.] Vthi all rum är iagh på taal,
Een wijsa i theras dryckesmål. Psalmb.
1572 33b. — I dryckesmål, i fyllan.
han strax uthi dryckesmåhl uppenbaradhe
heela handelen. Tegel Gust. 1 hist. 2: 75.
the bekenna sigh en gång i dryckesmål
försedt hafva. Laurelius Påf anat. 320. Tu
kant i dryckesmål thet tala och giöra, som
tig framgent skadar. Svedberg Sabb. ro
2:1137.
Dryckessluker, m. en skändagäster,
dryckessluker. P. Erici 2: 276 b.
Dryckessyster, f. Dryckessystrar som
sittia til drycks medh männerne, dricka halft
eller heelt rus. Leuchowius 454.
Dryckestuga, f. Krog. [Isl. [-drykkju-stofa.]-] {+drykkju-
stofa.]+} när finner man meer sälskap
samman j dryckestuffuorna (än om söndagen)?
L. Petri 2 Post. 257 b.
Dryckestut, se Drickestut.
Dryckja, f. Dryckenskap. [Isl. drykkja.]
hålla sigh ifrå swalgh och dryckio. L. Petri
Dryck. B 5 a. giffuer sigh j selskap medh
öffuerdåduga skalckar för dryckio .. . skul.
Mandr. B 4 b.
Dryfta, tr. Vanna, rensa sädeskorn, man
kastar och dryfftar korn. Jer. 51:2 (glossa).
så dryffta the ... at thet må blifva reen sädh
uthaff. Comenius Tung. 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
