Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drägting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drägting
— 162 —
Dröfvelse
bonden. Columbus Vitt. 244. en mager
åker tidigare sås, än en dräktig. Carleson
746. — 2. Vigtig, magtpåliggande. (Jfr
Draga 9.) wij ændeligh haffue behoff
före-tagha then findzs’ke rese för mång drægtogh
rikitzens vårdhande erande skyld. Gust. 1
reg. 4:140. — B. Kraftig, giffua ifrå sigh itt
ganska welligt och drägtigt Exempel. L.
Petri Om nattv. A 3 b. — 4. Dräglig, then
beszolding h: k: Ma:t lijdelig och drectig
vara kunne. Gust. 1 reg. 10:36. — 5.
Indrägtig. Drägtig handel, drägtigt ämbete,
hus. Lind Ord. et någorlunda drägtigt
abbotsdöme i Polen. Celsius Er. 14 hist.
342.
Drägting, f. Drägtighet. byggia siigh
een bååth tiil en eller ij (2) lesther dregtingh.
Gust. 1 reg. 2:192.
Drägtlösa, f. Brist på dragare, mongen
leeffuer sijn åker osodd, och hafuer inthett
sädis sädh, och dij som kune nogorstedz
bekomme, så kunne dij inthett få neder till
iorden för drechtlöse skuld. Fin. urk. I. 1:
132 (1597).
Drälla, intr. och tr. 1. Falla ned. Så
kenner iagh ock, när iagh bidia ville för
mitt kära Tydskland, at migh then bönen
dreller tilbaka, och vil icke up åt driffua.
P. L. Gothus Undervisn. 349. — 2. Tappa,
spilla efter sig, etwas verzetteln, verschütten.
Lind Ord. — 3. Draga långsamt, etwas
zerren, als Worte, die man langsam
aus-spricht. Lind Ord.
Drällduk, m. Duk (halsduk?
hufvud-kläde?) af dräll. Theres (presternas)
hustrur och döttrar gå effter Frw wijs medh
theres Drelduker, wijdhe ärmer, kiortilen skal
draghas effter. Lælius Jung. sp. A 2 b.
Dräng, m. Gosse, en dreng, then offta
medh rijs slaghen warder. Syr. 23:10. alle
drengerne, Konungens barn, äro dödhe. 2
Sam. 13:32. han skulle vthsökia aff...
Herra barnom någhra vnga drenger. Dan.
1:4. små drängiers trähester. Lælius Jung.
sp. C 3 b. K. M:s drängar (pager). K. br.
ji 1608. dreng som är femton åhr gammal.
Stjernman Riksd. 1:687 (1613).
Drängefana, f. Trupp, kompani,
bestående af adelns tjenare. (Se Kalkar.)
Theres Drenge Fhane kom thå med hast Och
satte in på våre fast. Hund Er. 14 kr. v.
183.
Dräpa, tr. Och drap han Jacobum...
medh swerd. Ap.gern. 12:2. somlighe togho
fatt på hans tienare . . . och dråpo them.
Matth. 22:6.
Dräts, Drätsel, Träsel, Trässel, m.
Skattkammare, förrådshus; allmän kassa,
statskassa. [Mnt. trese, tresel.] thenna
peningar (som Judas återburit) woro orene,
och för then skul icke kunde leggias j
Templens drätz. L. Petri Chr. pina Y 8 a.
Alt-så gaff Hiskia vth alt thet silffuer som j ...
Konungs hwsens Träsel funnet wardt. 2 Kon.
18:15. hele Juda lät komma fram tiyend aff
sädh, wijn och olio j träselen. Neh. 13:12.
Hathirsatha gaff til träselen tusende gyllene.
7:70. Somlighe ... gåffuo j träselen til
werc-ket (byggnaden) tiwghu tusend gyllene. 7: 71.
ikke Sultan sielf haar i sin trässel rika Een
eenda slik jouvel. Spegel Guds verk 117.
man skal fliteligha tagha vthaff Konungens
trässel, thet är aff then rento hinsidhon
elff-uen. Esra 6:8. en träsel skulle vprettas,
ther crononnes renta skulle leggias vthi. O.
Petri Kr. 296. rijkesens träszell skal wara
ther rijkis rådh beleeffuar. Ders. 204.
Ta-uastahws medh all then rento ther vnder
lågh, skulle haffua wordet lagdt vnder
rikesens träsel. Ders. 277. apostlane och theres
leriungar, som medh then Christeliga
för-samblingen j Hierusalem leffde til samman
aff en almennelighen träsel. Klöst. A 2 a.
träsil. Ders. A 2 b. the fattiga Christna, som
på then tijdhen hade giffuit theras äghodelar
til en almenneligh dretsle, ther aff the alle
skulle haffua theras vppehälle. L. Petri
3 Post. 17 b. her war intedt sammanlagt i
Trädtzlen, icke stodh eller Konungenom till
görandes att betalat (rikets skuld) vtaff sitt
eget. Svart Kr. 153.
Drätt, f. 1. Drägt, dragning. [Isl. drättr.]
huru monnghe bönndher påå hwar bååth ähr,
huru monnghe stycker näth hwar ägher och
huadh the giöra aff hwar bååth och manndz
dräth (hvad en man kan draga, fånga).
Landt. instr. 5 (1556). huru monnghe röker
eller krokar i hwar by ähre ssom giöre
manndz dretter (hvad en man kan sköta?).
Ders. 3. — 2. Drägt, klädsel. Ovulin i sin
drätt. Stjernhjelm Here. 16. — 3.
Väggbonad, tapet. Dretth 10 alne lång och 13
alne 1 quarter bredh, therudi är 7 wåder
Språngning och 8 wåder blåw Kögel. HSH
37:36 (1548). vill Kongl. M:tt icke ath man
schall bruke vdi the rum, ther Kongl. M:tt
eller anseenlige personer schole wistes vdi,
språngninge drätter och anneth sådant effter
thet gamble sätt. 27:3 (1561).
Drättesoxe, m. Dragoxe, drettes oxar
och annen boskap som behöffues på gården.
Gust. 1 reg. 7: 390. itt paar drätte oxar. O.
Petri 1 Post. 110 a. att j Dannemän wille
förskaffe idher godhe drättis oxer till att
brwke och berge eders åker och äng med.
K. br. 20/e 1555.
Dröf, adj. Mörk, dyster. [Mnt. drove,
T. trübe.] Jagh sitter nu beklemd aff dröfve
tankar. Lucidor Ttlb.
Dröf lig, adj. Bedröflig. Hvad dröfligt
är, lät ey bespädas med tin pust,... Godt
hopp thät hemtar ock uhr sielfva faasan lust.
Rudeen 260.
Dröfvelse, f. och n. pl. Bedröfvelse,
betryck, tröst och hughswalelse för allom
them som j nödh och dröffuelse stadde äro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
