Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Enelunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enelunda
— 183 —
Enhällig
1. Undgå, gå ur händerna, de ville fast
häller vara döde, än en slik by (stad) skulle
dem endstå och blifva oeröfrad. Tegel
Er. 14 hist. 185. — 2. Uppstå, uppkomma.
then farligheett och schade, ther vth
ent-ståår, vm th ett (stadens befästande) icke
skeer. Fin. handl. 10:38 (1562).
Enelunda, adv. På ett och samma sätt.
iagh idher iemt enelunda scriffuer. P. Erici
4: 26 b.
Enestäds, se Ens ta ds.
Enfald, n. Vårt enfald är det fel,
hvarför vi oftast plikta. Rudbeck Borås. 4.
Enfaldelig, adj. Enkel, okonstlad. [Isl.
einfaldligr.] förarghar sigh på thet
eenfal-leligha taal. Försp. till G. Test.
Enfaldeliga, adv. Enkelt, simpelt, rätt
fram, utan omständigheter. [Isl. einfaldliga.]
hwar och en sigh medh klädhnat och alt
annat eenfaldeligha ... halla skal. L. Petri
Dryck. D 8 a. Eenfalleligha haffuer iagh lärdt
henne (visheten). Vish. 7: 13. Hwar nu
någhrom jbland idher fattas wijsdom, han
bidhie aff Gudhi, then ther giffuer enfalleligha
{(fcicXwc) allom. Jac. 1:5. procederendes med
samme personer enfalleligen effter vår
Or-dinantzie, eij seendes medh någon genom
finger. Stjernman Com. 1:659 (1615).
Enfaldig, adj. 1. Enkel, vthi henne
{visheten) är en förståndigh ande,...
een-falligh och margfalligh. L. Petri Sal. vish.
7: 22. Och thesse äre the enfallige kroppar,
aff hvilke the förmängde urspringa.
Comenius Tung. 28. Saltet är antingen enfaldigt
eller sammansatt. U. Hjärne Förb. 12.
enfaldiga rättvijsan. Girs Gust. 1 kr. 100. —
2. Oskyldig, menlös. Haffuer iagh doch
thetta giordt medh énfollugt hierta. 1 Mos.
20: 5. Warer ... snelle såsom ormar, och
enfållighe som duffuor. Matth. 10:16.
Enfaldighet, f. Enfald, oskuld,
rättsinnighet. the gingo j eenfallugheet och
wiste intet aff sakenne. 2 Sam. 15: 11.
Jagh weet, min Gudh, at tu pröffuar hiertat,
och enfålligheet är tigh täck. 1 Krön. 30
(29:17). loffuadhe Gudh j theras hiertas
enfålligheet. Ap. gern. 2:46. så warda ock
idhor sinne förwend jfrå enfålligheten j
Christo. 2 Cor. 11:3.
Enfälling, m. Enfaldig menniska. Ack!
du enfälling, menar du at den ena intet kan
unna den andra pest och död i hjertat, fast
han är höflig och vänlig? Dalin Vitt. II.
5: 75. Jag har hittils varit så godtrogen och
låtit mitt förnuft försäkra mig, at dygd, vett
och frägd i alla mål böra visas i siälfva
värket, och jag arme enfälling har intet
vetat, at blotta anseendet deraf är alt nog.
Arg. 1, n. 41.
Engel, m. Sändebud. Haggaj, Herrans
ängel, som Herrans bodskap hadhe til
folc-ket. Hägg. 1:13. Prestens leppar skola
be-wara lärona, at man må befrågha Laghen aff
hans munn, Ty han är en Herrans Zebaoth
Ängel. Mal. 2:7.
Engelborg, m. St. Angelo, then
oöfver-vinlige Romerske befestningen Engelborgen.
Laurelius Påf. anat. 380. Ty sätt för tin
ähra så fastan en bohm, Som Engelborgz
portar the hafva i Rom. Törnevall D 4 a.
Engelot, m. Ett slags guldmynt med
bilden af en engel, eller måhända ett
Engelskt mynt. (Jfr Schiller-Lübben 1:<63,
6:120) på wort slott Stocholm anammede
wij af honum ... Engelotter tre. Thyselius
Handl. 2:158 (1541). ett hundrede
engel-lotter rechnes för tryhundredhe gyllen. Hist.
handl. 13. 1: 297 (1567). gaf iagh honom . .
een ängelot och 3 gambla d:llr. Rääf Ydre
3:412 (1594).
Engelsk, adj. Som tillhör englar,
englalik [T. englisch.] Then engelska helsan
(helsningen) Heel Maria full medh nådh.
O. Petri 2 Post 224 a. theras kroppar ...
skola medh engleska klarheet vpstå. P. Erici
2:117 a. Ängelska qualitates eller egenskaper.
P. J. Gothus Tål. G 5 a. Ängelsk substans
eller varelse. Ders. Om iagh kunde tala
medh Engelske tungo. E. Svenonis D3a.
Gud... har satt sin tankebild uti de ängelska
andar och i de mänskliga själar.
Fabricius 373.
Engelskt, adj. n. Engelskt kläde. [Isl.
engilst.] X alna ængilsth. Gust. 1 reg. 1:
200. en månne Jacka aff ängilst. Skråord.
312 (1546). Ett stycke godt beredt Engelst.
Stjernman Com. 1:184 (1555). Oberedt
Engelst. Ders. Wdi ett stycke ängelst längd
skall ware 44 alne. Fin. handl. 8:211 (1555).
Engelst fodrat medh mårder eller räffuer.
P. Erici 2:266 a. Halfft Engelst gäller
intet nw, Pijgan vil klädhas som. een frw.
T. Johannis Husregla. Blått, rödt,
licht-gult, svart, brandgult, papegoyegrönt, hvitt,
Iiffärgadt, brunt, dystergrönt, askfärgadt
Engelskt. "Bland dessa intager blått Ängelskt
med så mycket större skäl första rummet,
som åtgången deraf varit störst. — Rödt
Ängelskt var, näst blått, det som mest
nyttjades, både till kläder och husgeråd."
Murberg Kläd. 88,90.
Engift, p. adj. En gång gift. han
allenast eengifft varit hafver. Schmedeman
Just. 218 (1622).
Enhet, f. Enstämmighet, endrägt, man
skal ingalunda bliffua j eenheet medh them,
som ... icke wilia sigh medh skäl låta seya.
L. Petri dial. om mess. 58 a.
Enhorn, n. Enhörningshorn,
narhvals-tand. en staaff aff ehnhorn. Petrejus
Beskr. 1:31; 3:9.
Enhällig, adj. Entydig, annorledes tagha,
vthtyda och tolka, än som hon (den hel.
skrift) sielff j sin ord, sinne och
eenhol-lige förstånd lydher. A. Andreæ Försp. till
L. Petri Dial. om mess. A 6 b. Gudz vth-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
