Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Entalan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Entalan
— 188 —
Envett
Entalan, f. tautologie, entalan.
Svedberg Schibb. 300.
Enthålla sig, refl. Afhålla sig ifrån.
[T. sich enthalten.] the som helbregda och
obesmittade äre, skole aldeles enthålla sig
sådanne besmittade rum och personer at
besökia. Stjernman Com. 2:182 (1638).
1 som på Öland bo och vistas, skole här
effter föra edra varor ... til Calmar och
endt-holla eder all annan seglation och handel.
2:295 (1640). Så skal och vårt hofffolck alt
grufveligit sväriande och bannande sig
enthålla. Schmedeman Just. 301 (1655).
Entlada, Entlasta sig, refl. Afbörda
sig. [T. sich entladen, entlasten.] på dhet
vij oss denne molestation en gång entlada
måge. HSH 35:153 (1635). Jag finner
nödigt att j tijdh endlasta sig medh geldh.
A. Oxenstjerna (HSH 28:32).
Endtlediga, tr. Befria ifrån, tiufvar,
mandråpare... hvilka man icke kan
entlediga deras fängelse. Tegel Er. 14 hist. 24.
Handtvärckarne (på Kungsholmen) måge ...
hos sigh uprätta ett särskildt gille, förmedelst
hvilket de ifrån Stockholms stads gille
separeras, och således från all vedervillja kunna
blifva ändtledigade. Stjernman Com. 4:154
(1676). — Refl. Fria sig; afbörda sig,
fullgöra (en skyldighet.) Szå haffwer för:ne
hustru Karin nw sedann bewijsth och sigh
dherföre entledighett, att hon intidh Kong:e
M:tt är skyllugh. Hist. handl. 13. 1:140
(1564). entlediga tig tin skyldighet emot tin
nästa. Hermelin E4b.
En tom, n. Entoma, f. Ensamhet. [Jfr
Isl. eintömr, adj.] han wille gå något litet
fram bätter och bidia, ther han måtte wara
j sitt eentoom, såsom han ock wel ellies
plägade affsides bidia. L. Petri Chr. pina
N 4 a. Bättre det är att bo på taket i trängsel
(trångt utrymme) och entom, Än uti rymliga
slott med trätfull qvinno tilhopa. A.
Nicander Vitt. 74. Hon hade ofta talt i entoma
\i enrum, mellan fyra ögon) med mig.
Roman 190.
Enträde, n. Åker, som blott en gång
är trädd, somblige såå thet (bohvetet) uthi
enträde, andra tå åkeren två resor körd är.
Co ler us 1:105.
Enträgas, dep. Vara trägen. Då iag
maner tig til arbete, förstår iag icke at du
däruti utan uphör skall enträges. Hermelin
D 5 a.
Enträta, f. Egensinne, halsstarrighet,
trätlystnad, omögeligit är thet, at någhor
weterligha och aff eenträtto skulle en then
minsta Euangelij artikel om Christo emoot
säya. P. Erici 5:173 b.
Enträteligen, adv. Envist, ihärdigt.
öfverheten denna §aken (liturgien) altid
enträteligen företager. Raimundius 93.
Enträten, adj. Envis, egensinnig,
håls-starrig, benägen att tvista, trätlysten. the
som eenträtne äro, och icke wilia lydha
sanningen. Rom. 2:8. Är ther ock någhor
jbland idher, then j thetta ärendet (bruket
att bära långt hår) enträtten är. Han wete,
at wij haffue icke then sedhen. 1 Cor. 11:16.
annat är vara stadigh til sinnes, annat
een-trätin (eenvijs); Comenius Tung. 898. en
fast styf, hårdsinter och enträtten man.
L. Petri Kr. 142. parternar äro så stijffue
och eenträtna, at the sigh vthan doom
ingalund wilia förlijka lata. Krön. pred. B 8 a.
Trätt icke medh honom som är eenträten.
Sir. bok 8:4. disputera med en enträten
och obotfärdig görs icke behof.
Raimundius 89.
Enträtesamhet, f. Envishet,
egensinnighet? hans högmod och enträtesamhet
(Isl. kappgirni). Verelius Götr. 83.
Entsluta sig, refl. Besluta sig. Jag
vet intet hvar til jag mig entsluta skal.
österling 3: 47.
Entslå, tr. skilja ifrån, afhålla ifrån.
[T. entschlagen.] wij . .. råde eder i thenn
beste meningh, ati .. . enthslå eder och edre
sönner sådana och annen slig handell.
Thyselius Handl. 2:109 (1539).
Entsätt, se Endsatt.
Entsätta, tr. 1. Undsätta. [T. entsetzen.]
ett antahl krijgzfolck vore att sammanskrifva
... våre (trupper) medh att entsättia. Gust.
Adolf Skr. 303. — 2. E. sig, förfäras.
[T. sich entsetzen.] Jag veet fuller at
mången skall endsettia sig för sådane rådhslag.
A. Oxenstjerna (HSH 26: 97).
Entväpna, tr. Afväpna. [T. [-entwajf-nen.]-] {+entwajf-
nen.]+} Kämpen är entväpnat. Stjernhjelm
Fångne Cup. 7 intr.
Enveten, adj. Envis, egensinnig, en
eenveten fantast. U. Hjärne Orth. 141.
Pilatus var en hård och enveten man.
Spegel Pass. and. 276. Så var ochså
Achilles ... otålig, Enveten och uti des åtrå
oregerlig. C. Gyllenborg Andr. Q 2 b.
Envetenhet, f. Envishet, egensinnighet.
Ketill ungäller nu sin envetenhet (Isl.
ein-rcedi), at han intet ville lijta åth vårt råd.
Verelius Götr. 166.
Envetig, adj. Envis. Thet är intet lätt,
sade han, at uträtta nogot med god råd,
när man hafver at göra med sådana
en-vetiga och öfverdådiga sällar. Verelius
Götr. 166.
Envetigt, Envettigt, adv. Envist, skal
iagh icke ... envetigt emoot största deelen
disputera. Emporagrius 265. En modig
sieifklook ung af åhr Envettigt vijd sitt ovett
står. Columbus Poet. skr. F2b. du dig
til döds envettigt ville grufva. S. E.
Brenner Dikter 2:58.
Envett, n. Egensinne. I högfärd och
envett man flitig fans och trägen.
Borne-man 20. Alt måste effter dess behag och
envett gå. Dens. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
