Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Erhemta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erhemta
- 190 —
Ersinlig
alt bredare och utförligare uti Vår ergångne
Förklarings tridie punct infört och specificerat
varder. Stjernman Com. 2:657 (1651).
Erhemta, tr. Inhemta, hafver jag . ..
erhemtat theras åstundan vara at få sin egen
prest. Svedberg A mer. ill. 104.
Erhinna, tr. Hinna, ernå, erhålla, et
lust-kortvilligit puss-spel, ... för een tijdh
(en tid sedan) uthaff mig inritat och anstelt,
Haffver i dag en lyck-fulkomliger uthgång
ährhunnit. Leyonstedt 27.
Erhålla, tr. [T. erhalten.] 1. Bibehålla,
upprätthålla, bevara, erhålla Gudz klare
sahliggörandes ordh vid sitt skeen,- at dhet
icke på nytt förmörkas måtte. Stjernman
Riksd. 2: 890 (1634). Hennes M:tt... hvar
och een vid dess lagfångne frijheet erholler
2: 926 (1635). hvar och en uti godh devotion,
hörsamheet och lydno emot Oss och chronan
at ährhålla. Com. 2:241 (1640). Gudh
erhölle dig vedh helsan. A. Oxenstjerna
Bref 2: 412. Gudh erhölle hennes M:tz
vapen. Ders. 2:425. thenne är then gnista,
Som Herrans hand erhölt. Stjernhjelm
Jubelsång. En ljum och ljuflig vind ...
Erhöllt den blijda jord vijd stadig
sommar-dräckt. Columbus Poet. skr. A 2 a. — 2.
Förfäkta, yrka, påstå, alle kloke statzmän
erhålla, at hvart land bör med stor flit
hand-hafva och rychta sitt modersmål. Svedberg
Ungd. reg. 448. jag vil nu thetta påminna
och erhålla, at innan Gud kommer med
sina stora vredes straff, plägar han varna
menniskiorna. Dödst. 457. Och vilja monge
gamle troverdige lärare erhålla, at merke
och sporr effter Christi fötter hafva syns
och ännu skola synas på oljoberget. Sabb.
ro 2:1622.
Erhållande, n. Upprätthållande, tage
... fäderneslandzens välfärdh och erhollande
i acht. ^ Stjernman Riksd. 2:876 (1634).
Erhörd, p. adj. Förspord. [T. erhört.]
att (ofrälse stånden) blifva emplojerade till
de aldra förnämste och högsta heders påster
och tiänster,... uti konunga riken eij varit
brukeligit eller ärhört. HSH 33: 355 (1723).
Erkeprest, m. [Isl. erkiprestr.] mester
Jacob Venne, archiprest j åboo. Gust. 1 reg.
4: 367.
Erkleckelig, adj. Tillräcklig,
tillfyllestgörande. [T. erklecklich.] när Hans Kongl.
M:tt... varder oss anmodandes om någhon
erkleckeligh hielp i folck och medel til dess
(krigets) uthförande. Stjernman Riksd. 2:
1472 (1664). Kongl. May.tt må vidh thes
svåre börda af sielfve regementetz uthförande
medh erkläckelige medel kunna blifva
undsatt. 2:1727 (1675). omtänckte-på något
er-kleckeligit sätt then (rikets medellöshet)
effter möijeligheeten at ståppa. 3:1917 (1683).
en erkläckelig summa. M. Stenbock
(Lönbom Anek. 2:169).
Erkoren, p. adj. Utkorad. [T. erkoren.]
ädel af ätt, til ähra född och erkoren.
Stjernhjelm Here. 283.
Erkundiga, Erkunna sig, refl. Göra
sig underrättad. [T. sich erkundigen, [-er-kunden.]-] {+er-
kunden.]+} iag erkundigade mig... hvadh
ord-ningh medh saltpetters tillvärckningen hölts.
HSH 31: 335 (1662). Landzhöfdingen ... sig
skal erkundiga om den personens vilkor.
Stjernman Riksd. 3:2037 (1686). att man
medh alsomstörsthe winlägningh siig
ärkun-ner vm alla lägenheter. Fin. handl. 8:240
(1555). (kunskaparne) måtte erkunne sig
vm thätt szom kriget belanger. 9:290 (1558).
Erkänna, tr. Känna, döma. [T. [-erken-nen.]-] {+erken-
nen.]+} de godz, som varit erkiände under
Kongl. May:tt och Cronan. Stjernman
Riksd. 3:2039 (1689).
Erkänsel, f. 1. Erkänsla. Kongl. May:tt
uptager medh nåder den hugnadh och
underdånige erkiendzell, som dess trogne ständer
betyga öfver dhe åthskillige helsosamme
förordningar. Stjernman Riksd. 3:1976 (1686).
— 2. Gåfva (såsom bevis på erkänsla).
hvilken aff Kongl. May:tt i stället för
grefve-och frijherreskap hafver blifvit ihugkommen
med annan erkiändzel, antingen uthi
penningar eller penningevärde. Stjernman
Riksd. 2:1813 (1680).
Erlediga, tr. Göra ledig, befria. [T. [-er-ledigen.]-] {+er-
ledigen.]+} ingen dispensation ... skal oss
kunna her ifrån lösa och erlediga.
Stjernman Riksd. 2:1378 (1660).
Erlefva, tr. Upplefva. [T. erleben.]
önskar jag .. . den dagen ej at erlefva. B.
Oxenstjerna (Lönbom Sv. arch. 2:160).
Erlånga, tr. Nå, träffa. [T. erlangen.},
hon sin flycktige mann icke ehrlångia kunde.
Nyman 57.
Erlägga, tr. 1. Anlägga, använda. Altså
skal man sin ungdoms tijdh Erläggia, at han
blifver blijdh. S. Brasck Förl. sonen I 2 b.
— 2. Utlägga, utgöra, gälda, han
omöje-ligen kan fatta lust at ärlägga någon sin
plichtiga tienst til dät gemena bästa.
Hermelin C 4 b. En af de förnämsta orsaker
til tin resa... är at du något siälf til tin
lycka kunde ärlägga. Dens. C 5 b.
Ernära, tr. Nära, underhålla. [T. [-er-nähren.]-] {+er-
nähren.]+} ett kosteligit och fruchtbart land,
... der dhe sigh rikeligen skole kunna
er-nähra. HSH 29: 214 (1640). det oreegerlige
parti jet, som med månglande sig ernära. 31:
35 (1663). minste deelen af bönderne hadhe
så myket af spannemåhl, att dee sigh sielfve
kunde ernähra och oppehålla. 31:373 (1662).
the nödlidande ... måge nödtorffteligen
er-närde och försörgde blifva. Stjernman Com.
2:648 (1650).
Erqvicka, tr. Vederqvicka. [T. [-erquic-ken.]-] {+erquic-
ken.]+} mirten trää ... erqvickte sigh af
mår-gonrådnans dråppar. Leyonstedt 24. Migh
ingen kan erqvicka. Amnelius 116.
Ersinlig, Ersinnelig, adj. Upptänklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
