Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fatta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fatta
— 199 —
Fel
Mogols skatt, Mitt hierta skulle blij så
ar-tadt och så fatt. Att der ey vore rum mehr
än för een allena. Lindschöld Vitt. 201.
giffta sig är godt... Naturen är så fatt, at
han doch vill then vägen. Runius 2:16.
Jagh lopp obetenckt, Bleff så in i fengslan
stengt Och sedan satt Mång dag och natt,
Att iag omsijder var rätt illa fatt. U. Hjärne
Vitt. 69. Du vet ju huru de lögliga
kreaturen äro fatte? Dalin Vitt. II. 6: 58.
Menni-skiorne äro til större delen helt
besynner-ligen fatte. Lagerström Tart. 19.
Fatta, tr. 1. Taga, taga fatt. Dauid
toogh sina hand j skräppona, och fattadhe
ther vth en steen. 1 Sam. 17:49. ingen
deel är som j pläghen så hardt fata vppå
(befatta er med?), och så fast beröma som
gammalt och fornt. L. Petri Dial. om mess.
12 b. — 2. Få, bekomma, the mågha fatta
ewinnerlighit lijff. 1 Tim. 6.19. — 3.
Uppfatta. höör, fatta j öronen hwadh iag sägher.
4 Mos. 23:18. all mijn ord som iagh sägher
tigh, them fatta medh hierta och öron. Hes.
3:10. — 4. AJfatta. Salomo fattar sin
lärdom (lära) j Ordspråk. Försp. till Sal. —
5. Infatta, ädhla stenar. . . j gull genom
steensnijdhare fattadhe woro. Syr. 45:13.
Fattan, n. Handtag, grepe, kärlet skal
tu taga medh grepan (fatan). Comenius
Tung. 435. et fattan, hvarmed något skulle
lyftas. Celsius 1 Kyrk. 133.
Fattig, adj. Sedan loth han græfwa vp
af iordenna te fatige kroppa. Gust. 1 reg.
1: 49. Herre, hör mina fattigha böön. Judith
9: 17. församlingen skulle någhon fattigh
tijdh bliffua deelachtigh aff Sacramentit.
L. Petri Dial om mess. 135 a. alle the
gön-stige welgerninger... att förtiene och medh
allt gått effter min fattige förmögenheet at
förskulle, skole j alle finna mig ganske
weluillig. HSH 3:105 (1581). han skinnade
them aff thet fattigha the åtte. 5:4. Mången
af fattigt blod, utkommen ur taaklöse kåtor,
Stijger alt op åt och op. Stjernhjelm
Here. 467.
Fattigdom, m. hon inladhe (/
offerkistan) vthaff sin fattigdom alt thet hon
hadhe. Marc. 12:44. the brende wp then
fatigdoom iag hadhe. Fin. handl. 9: 381 (1557).
han hade tagit hennes fatigdom, honn mett
szit store arbeide hade seg fortiæntt. HSH
29:136 (1542). han weledt kaste vth vpå
ga-tun huad fatigdoom hon hadhe. 29:172 (1567).
then fattigdom han ågte, hwilken intet annat
war än hans ringa kläder. L. Petri Chr.
pina i 5 a. begärar jag att mine barn efter
min död byta then fattigdom, som är efter
mig, såsom kätiige syskon ägnar. Fant
Handl. 1:112 (1602).
Favör, m. Band, slejf. [T. favör, Fr.
faveur.] bruke och ingen öffwerflöd mädh
bandh, remmar, eller favör på kläder. HSH
31:83 (1661).
Feber, n. [T. fieber, n.] anstööt aff et
hemligt feber. A. Oxenstjerna Bref 2:313.
Fedelbåge, m. Fiolstråke. [T. [-fiedel-bogen.]-] {+fiedel-
bogen.]+} fedelboge, gijgestroke, plectrum.
Comenius Tung. index. Lind Ord.
Fedla, f. Fiol. Fidicula, fedhela. Var.
rer. voc. O 4 a. Lind Ord.
Fedla, Fela, intr. Spela fiol. [Mnt.
vedelen, T. fiedeln.] Ojämt dansar en halt,
en blind kan lättare fedla. A. Nicander
Vitt. 185. om hon har lust til spela, Så
mått’ han kunna slå på lutan, pijpa, fehla.
Lucidor B 2 b.
Fedlare, m. Fiolspelare. [Mnt. vedeler,
T. fiedler.] Fidicen, fedhlare. Var. rer. voc.
0 4 a. Dans dess lättare går, ju bättre en
fedlare spelar. A. Nicander Vitt. 185.
Feg, adj. 1. Bestämd till en snart
inträffande död, som har döden nära
förestående.. [Isl. feigr.] allom tycktes som
Vijkinger vore alldeles feger, om han
feck-tade med Harek. Reenhielm 17. the
(sjukdomar) som komma igen medh ifrigheet,
the göra enom mästedels fegan. Comenius
Tung. 294. Om tu ey kommer strax till migh
här, Itt feygt huffvud tu för migh bär.
Ron-deletius 66. the mångahanda slagz olyckor
som hängia öfver vårt feega hufvud.
Co-lerus 1:5. tå hon fägrast vax, Vardt hon
feeg för Clothos sax. Rudeen 257. I detta
svåra slag har jag min hälssot fått. Det
ahnte mig förut, at jag skull’ vara feger.
J. G. Hallman 135. Then ther vil klifva
fram med oförvägna steg, Kan giöra snart
et falskt, och är i fallet feg. Kolmodin
Qy. sp. 1:598. — 2. Feg eld, St. Elmseld
(som ansågs förebåda döden). Feeg eeld
. . ofta henger I tog och takkel fast på
mastar och på stänger. Spegel Guds verkio.
Feja, tr. Sopa. [T. fegen.] Gudh wil
fäya sina lädo, och rensa sin loga. P. J.
Gothus Sal. 402.
Fejda, tr. Ofreda, öfverfalla. han icke
schal tiilstædia at haakon person j gætthene
schal wardha feygdath epther thenne dagh
wtaff her karl... för thet manslag han wthij
kommen ær. Gust. 1 reg. 2:137. Then frome
Habel war feydat, och kunde ingen fridh
niwla för sin brodher Cain. L. Petri 1 Post.
P 4 a. ähoo then är ... som thenna hans
fridh bryter, och någhra menniskio här
emoot feydar och dräper. Mandr. C 4 b.
Fejdelig, adj. Ofredlig, krigisk. [Mnt.
veidelik.] vdi feydelig tijdh och fiendtlig
angriff. Gust. 1 reg. 9:181.
Fel, adj. Fal? [T .feil?] (vid prestval)
vreka en alfuarsam och nijtelskande
prestman, som gerna vil holla skick och en
til-börligh aga vidh macht, och i hans stelle
falla vppå en feel man, then som seer
genom fingret medh them ... Satan får intet
bättre greep til at bedraga och förföra folcket
medh, än genom smickerachtige och försu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
