Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fixera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fixera
— 206 —
Fjuka
var fix på strengespell. Ders. 247.. Carl...
uthi alt var ferdig, flink och fiks. Rudbeck
d. y. 105.
Fixera, Fexera, tr. Drifva gäck med,
lura, bedraga. [T. vexiren.] Fexera, vexare.
Helsingius. At fixera (gäcka, bry, narra)
och utskämma ... hörer pladrarom och
nar-rom til. Comenius Tung. 917. Näcken
taa the skiökor två, Som mig ha fixerat så.
Moræus 457. the fruchta sigh alf them skola
fexerade och besvijkne varda. Tempeus 22.
Strax monde han låta fixera sigh Aff skeppare
och köpmän skamelig. S. Brasck Förl.
sonen Alb. Jacob ... vardt fixerad med Lea
för Rahel. Svedberg Schibb. 134. the
allehanda ... greep upspunnit, uthaff allmogen
penningar at fixera. P. Brask Puf. 401.
Fixerlig, adj. Narraktig, jw underligare,
galnare och fixerligare thet är, jw meer hafver
thenne förbannade och förblindade verlden
thet kär. A. Laurentii Verld. speg. 331.
Fjerding, m. 1. Fjerdedel. for 3
fier-dingz år sedan. Gust. 1 reg. 13:242. stadhen
Kiriath Jearim ... ligger een fierdings mijl
ifrå Jerusalem. Lælius Res. 1:189. En
fierdingz stund (timme). Messenius Signill
14. — 2. Fjerdedel af en stad. öffuersten
för en halff fierding j Jerusalem Neh. 3:12.
Fjermer, adv. [Isl.flrrmeir.] 1. Längre
bort. en retsinnigh tancke om thenna Gudz
tiensten ... lommar widhare och fiermeer,
än alla trommor. L. Petri Om nattv. C 2 b.
han stelte ... sombliga när, sombliga
fierre-mera. P. Erici 2:241b. — 2. Yttermera,
ytterligare, han sijn synd och last bekenner
och ångrar,... latandes fiermer sigh tyckia
ingen last leedare, hätzligare och styggeligare
wara. L. Petri Dryck. D 6 a.
Fjerran, adv. och prep. och är saa fieran
(långt) kommet, at ith wenligeth möthe wdi
jönaköping stonda scal. Gust. 1 reg. 1:185.
och vart rikit skyllogt en dråpelig swmmo
icke fierran (långt ifrån) vijd (vid pass) cm
(100,000) mark. 4:207. the icke fiärran ett
helt åhr begraffne legat hade. Stjernman
Riksd. bih. 100 (1547). Swibdager Norriges
Konungh och Sigtrugh Sveriges Konungh
hafva icke fierran (aflägset) varit skylde. L.
Petri Kr. 16. medh hans eghen person så
fierran (vida) wardt öffuerseedt, at han icke
fick lijffsstraff. Mandr. E 4 b. wij hielpe
och vndsättie them, så fierran the haffuat
behoff och wår macht kan tilsäya. 3 Post.
147 b. om förlossning ifrå thetta timmeliga
korszet beder iagh icke wijdare, än så
fierran tu veest, att thet är tiänligit til tina ähra,
och minne siäl til saligheet. P. J. Gothus
Tål. E 2 b. itt köpmanz skep, som sina
bergning fierran effter (fjerran ifrån) hemtar.
Ord. 31:14. Hans resenärer dragha medh
storom hopom fierran effter. Hab. 1:8. Haff
mina söner hijt jfrå fierran (fjerran ifrån).
Es. 43: 6.
Fjerranhet, f. Aflägsenhet. myndets.
(Göta elfs utlopps) fiärranheet ifrå
Giöthe-borgh. HSH 35:287 (1654).
Fjerrare, adv. Fjermare. the som boo
fiärrare ifrå sätegården än två mijhl.
Stjernman Riksd. 2:1195 (1652).
Fjerre, adv. Fjerran. [Isl. fjarri.] tu
alla werldennes Herre, Som all ting
besko-dhar, både när och fierre. Tob. com. E 2 a.
Fjerre, adj. komp. Färre, han lät komma
hard år offuer them och giorde them fierre
j sino nijte. Syr. bok 1536 48: 2. han soffuet
haffuer en, twå, tree, flere eller fierre timar.
L. Petri 2 Post. 7 a.
Fjerrglas, n. Teleskop. [T. fernglas.]
Lucidor Bb4b.
Fjerrlägen, p. adj. Fjerran belägen.
[Isl. fjarlcegr.] vthi fierrläghen land. L.
Petri Jes. proph. 8:9. fremmande och
fier-lägen land. Uti. på Dan. 4.
Fjerrsynsglas, n. Tub. Hans Maj:t...
ville af en högd med ett fjärsynsglas afse
fiendens rörelse. Stjernman (Sv. Bibi. 3:9).
Fjerst, adv. Längst fjerran. [Isl. first,
fjcerst.] Rees fiär, fjärmare, fiärst. U. Hjärne
Vitt. 81. de ... fiärst i ööster reeste. Ders.
153.
Fjetter, m. Så väl hand- som fotboja.
man wille leggia honom en fiättor bådhe på
hender och fötter. Syr. 21:22. tina hender
woro intet bundna, tina fötter woro intet
satte j fiettor. 2 Sam. 3: 34. en fiettor ther
man the dårar medh nepser. Ord. 7: 22. Tu
haffuer satt mina fötter j en fiätur. L. Petri
Jobs bok 13:27.
Fjol, f. Spira, bjelke. Spegel Ord.
[Isl. fjol, bräde.] klipporna brätte, Fast vi
veete the ey på pålar och fiolår ä satte,.. .
Stå dock härdiga. Spegel Guds verk 20.
Fjoll, n. Fjolleri, tokeri, lek. Om barnet
vil see suurt och råkar eengång lipa, Thet
måste lära skiemt och fiol med broor och
syster. Spegel Guds verk 291.
Fjolla, intr. Vara fjollig. Dudroa (en
växt)... Så qväljer alt förstånd och så
för-soffar sinnet, At then som dricker thet, als
intet til sig vet, Men fiollar och är glad fast
honom sker förtret. Spegel Öpp. par. 29.
Fjolldjerf, adj. Dumdristig, de
fioll-dierfve och oförståndige novaturientes. U.
Hjärne Orth. 35.
Fjollmäle, n. Fjolligt tal. haar du inga
bettre skiäl at föra fram, än sådant fiollmäle,
så är det intet svar värdigt. U- Hjärne
Förb. 43.
Fjuk, n. Grand, stoft, dam, som far och
flyger för vinden. [Isl. fjuk.] hon (verlden)
är så sammandrefven Af allahanda fiuk, som
sig tilhopa lådar. Spegel Guds verk (1745)
6. — Jfr Fö k.
Fjuka, Fyka, intr. Drifvas af vinden,
fara omkring i vädret; förflyga, försvinna.
[Isl. fjuka.] mulden fiuker för wederet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
