Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flitterguld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flitterguld
— 212 —
Flöte
derus Lex. 27. På then tijden skal Herren
borttagha ... flitter (plur.), bremm, snöre.
Es. 3: 20. bremm, flittror, frantzar.
Comenius Tung. 528. byxor, undertijden medh
flittror (lemniscis). Orb. piet. 127. en barna
hwffwa aff ynssegull, med gyllene flijttrar.
Hist. handl. 1:23 (1543). En ... fieder,
smuc-katt mett gull och flittior. 2:19 (1548).
Flitterguld, n. Glitterguld. [T. [-flitter-gold.]-] {+flitter-
gold.]+} jag var en unger qvant, Som
flitter-gull för äkta välgde. S. Triewald 90.
Flitterkrans, m. Crepitulum, flittrekrantz
som är med hengiande lööff. Var. rer. voc.
E 8 b.
Flo (Flod), f. Hvarf, lager. [Isl. flö.]
Stöt them (blommorna) flogetals (flo-tals)
in uthi en reen fiärdingh, och strö lithet
salt emellan hvar floo. Colerus 1:120.
Lägg först en floo på bottnen i kettilen af
thenna mossa, så en flod med garn.
Lindestolpe Färg. 47. ett stratum eller flo af
klapur med grus. Linné Sk. resa 85. ofvan
på täckes halmen (pä taket) med en dubbel
flod af torf. Öl. resa 75.
Flock, m. Se Far och Farnöte. en
löss skalckahop, som sig haffuer giffuit i
flok och sälskap med honum. Gust. 1 reg.
5: 56.
Flogdrake, m. [Isl. flugdreki.] en
brinnande floghdrake. L. Petri Jes. proph. 14:
29. (Bib. .1541: flyghande Drake.)
Flogel, Flogeld, n. Sammet. [Mnt.
flowel.] The Syrer förde ... silke och floghel
in på tin marknat. Hes. 27:16. Sericum
villosum, flogheeld. Var. rer. voc. E 7 a.
man sigh medh ... flogheeld och silke ...
vthstoffera skulle. L. Petri Dryck. D 8 a.
Flogeld, m. Irrbloss. All denna glädjen
och dess herlighet blef kort, Svan som en
flogeld och et präktigt norrsken bort. Bro-
vallius 68.
Flogetals, se Flo.
Flogfärdig, adj. Flygfärdig, förtidigt
fiken efter att komma ut i verlden. Poikar
...blefvo här herrar i otid: jag såg dem
flågfärdige, när de knapt kunde skrifva en
rad rent språk, mindre ha en ren tancka.
Dalin Arg. 2, n. 4.
Flogfärdighet, f. Han mente största
orsaken til ungdoms flågfärdighet härröra
af mödrarne, som gerna bestyra om dess
information och villia snart få karlar af sina
piltar. Dalin Arg. 1, n. 5.
Flogför, adj. Flygfärdig. Gudh oss
haffuer aff eens annars fiädhrar ... giordt
floghföra. P. L. Gothus Undervisn.
till-egnan 10. Flogföre fogelungar. Lind Ord.
Flogmatk, m. Eg. Flygmask. thet
(svärdet) skal vpäta tigh lijka som en floghmatk,
thet skal offuerfalla tigh lijka som en
floghmatk. Nah. 3:15. hwadh grääshoppan igen
bliffua låter, thet äter floghmatken. Joel 1:4.
såsom man bortt reddar floghmatkar, tå man
offuerfaller them. Es. 33: 4. (Öfv. 1878 har
på dessa ställen syrsa..)
Floka, tr. Trassla. Lind Ord. Rietz.
Flokot, adj. Hoptrasslad. F. hår,
garn-härfva. Lind Ord.
Floribus (dat. o. abl. plur. af L. flos).
Ett slags dryckeskärl, fordom gält vid
drycken god Svänska och Latijn; Floribus
in-funde och möre palatino Gälla nu alzintet
meer neil uso del vino. Lindschöld Vitt.
150. han källardräng bör vara Och med
myndigt välde svara För bouteiller, kannor,
krus, Vinfat, åmar, ankar, bålar, Kaggar,
floribus och skålar, Alla verktyg at ge rus.
Dalin Vitt. 5:223. ’
Flot, Flott, Flåt, n. [Isl../Zof; Mnt. vlot,
vlote.] 1. Flytande. Komma til flöts,
blifva flott, komma i vattnet, sätta i
vattnet. [Isl. koma å flot.] knecterne ... mötte
bliffue ther wijd skiippen till tess the kome
till floss. Gust. 1 reg. 11:53. fettalie
skiippen wth och kome them till flodz. 11:67. —
2. Flöd, flytning, när (qvinnans) månadz
tijdh haffuer sin naturligha gång och flåt.
B. Olavi 141 a. månadz flåt eller blomme.
Ders. quinnonnes öffuerflödighe flåt. 165. b.
månadz flot. 197 b. — B. Fluss, rheumatisk
värk, podager. Drinckare medh flott och
ond been ... straffadhe warda. P. Erici 5:
I5ia. the veta aff intet flot. Schroderus
Heracl. 11.
Flota sig, refl.? Allehanda säd är thet
nyttigt om man henne harfvar, på thet
jorden må varda lös, thess bättre kan säden
växa, flota sig och formeras. Colerus 1: 96.
Flotas, dep. Drifva, stryka omkring.
[Isl. fljötast.] Dee (svinen) flootas, dee
roo-tas, the gå så i bees, Dee springa som
hiortar. S. Brasck Förl. sonen K 4 a.
Flotbom, Flottbom, m. 1. Stock
hörande till en flottbro, byggia een flotbro
medh weldige flotbomar. Svart Kr. 64. —
2. Flottbro. Wår n. Herre lätt slå ...
ut-öffwer wattnett en stark flottbom. HSH 2:
26 (153..).
Flöte, Flotte, m. [Isl. floti, Mnt. vlote.]
1. Flotte, sammanbundna stockar o. d.
Hit hör väl talesättet: vara, komma i f.
med någon, vara, komma i följe med.
Och the medh honom wore j flota Bude
fast til emoot at strota, Men Swenske sloge
them doch på flucht. En liten Crön. H 7 b.
iak skulle giora mik redhe medh skippith
j flotha medh the lybescha. Finl. 417 (1509).
ath i göre ederth folk till rede med skep
fetalie bysser och weryæ jnnan vin dage
saa ath thet kunne komme i flotthe med
mith folk. HSH 20:48 (1506). ati wele lata
beredha idhor skep . . . bestellandis idher
gott siöfaret folk ath idher skep mötte
komma j flotta med wår skep. Gust. 1 reg.
8:45. moge szamme jaghter vell komma j
flotta med vore schiip. 10:125. (Jfr Mnt. in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
