Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flåkas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FI åkas
— 215 —
Flärd
wett och sinne til idher, j flååk. Sal. ord.
8: 5. Itt flååk troor alt thet som sägs. 14:15.
Såsom hesten behöffuer gislena, och åsnen
betzlet, så behöffuer ock itt flåk rijs på
ryggen. 26: 3. Icke heller kan iagh thet Tydska
språåk, Altså achtas iagh ther för flååk.
Messenius Signill 16. ändoch hennes
för-nufft och förstånd vore större och
beröm-ligare än alle Sibillers och Salomons
vijs-heet, så... är hon icke annat än itt flååk
uthi sitt huus. Schroderus Albert. 2:70.
Äch, huru länge, I flåk, velen I fåkunnighet
älska? A. Nicander Vitt. 46.
Flåkas, dep. Galnas, tokas, bära sig
fånigt åt. The flåckadhes medh selsamme
ord, och vpdichtadhe månge kätteri]’. Lælius
Res. 2: 70. hon nu medh sin elskare
flåka-dhes. Schroderus Liv. 689. om man för^
mycket flåkas med dem (kalfvarne) och
altjämt fägnar dem med brödbitar, eller annat
som de älska, så varda de bortskämde.
Carleson 354. Så flåkas (desipiunt) the
penningrijke, at.. . the fruchta för fattigdom.
Comenius Tung. 848.
FI åkeri, n. Dåraktighet, tokeri, thet är
flåkerij thå papisterna seya, at man thenna
olning icke skal göra vtan them som j
yttersta tijdhen liggia och intit hopp haffua påå
liffuit. O. Petri Sakr. 12 b. Christus wil
tala om thet rätsinnogha inuertes wäsenhet,
och icke om thet vthuertes flåkerijt. 1 Post.
65 a. Giffta sigh är stort flåkerij,
Huszbé-kymber och barnsängznödh Thär i vanke.
Messenius Blank. 60.
Flåkot, adj. Flåkot, ignavus, mollis,
ve-cors, insanus, stupidus, stolidus.
Helsin-gius. jcke alt lata honom regera epter sitt
flåkota sinne. Gust. 1 reg. 7: 61. The
flå-kotte handla owarlighà, men thet är the
för-ståndighas krona at the warligha handla.
Ord. 14:18. skäm tigh intet... at vnderwijsa
the flåkotta och oförståndigha. Syr. 42:8.
lika som then stora foglen, then så flåkott
är, ath när han haffuer skylt halsen eller
huwudhet, så menar han at hela croppen är
skylter. O. Petri 1 Post. 115 b. en flåkott
och högferdigh man kan intet rädhas, ey
heller tå han haffuer burit sigh owijsligha åt.
L. Petri Sir. bok 32:23. (Bib. 1541:
offuer-dådigh.) Den far en vilse väg, i tanka och
i troo,... Som billar andra in och sielfver
flåkot menar, At vishet finner i förfalskat
hierta roo. Eldh Son. 24.
Flår, n. Flöte. Poppel-pihls bark ...
brukas af fiskare til flår åt deras garn. Linné
Sk. resa 819. hvart flår. Ders.
Flåt, m. Fästing, flåt, en liten madk
som biter sich in j hudena på fäädh och
henger ther widh til tess han dör. Var. rer.
voc. Q 2 b.
Flåt, n., se FI o t.
Fläck, m. 1. Skamfläck, the till en tijdh
leffua j krässligheet, the slemheter och flec-
ker. NT 1526 2 Pet. 2:13. — 2. Köping.
de små iandzstäder och fläckar. Stjernman
Com. 1:740 (16 1 9). nye små städer och
flec-kar icke må blifva opbygde, dhe äldre til
mehn och hinder. Riksd. 2:1265 (1655).
Fläckra, intr. Vifta. [Isl. flökra, flögra;
jfr T. flackern.] hunden ... flekradhe medh
sijn rompo. Tob. 11:9. Se FI i c k ra.
Fläckra, f. (af föreg, ord?) Ett slags flik
(löst hängande, månne gjord af fina
jérn-ringar?), hörande till en pansarskjorta för
att skydda armhålet när armen upplyftes.
Kallades äfven Arm flik. Adlersparre
Afh. 217.
Fläder, m. och n. Flärd. (The) ej för
kärna skal och annan fläder sålt. Rudbeck
d. y. 150. Verldsens ähra är fläder och lettare
än fiäder. Svedberg Ödn. 336. monge lefva
verldzliga och yppigt i högferd och fläder.
Sabb. ro 1:518. Från vännens redlighet
åthskiljen smickrarns fläder. Düben Boil.
skald. 9. jag här skrifver rätt tin sanning,
intet fläder. Kolmodin Qv. sp. 1:3. Han
gynnar syndig lust och flygtighet och fläder.
J. G. Hallman 31. förnuftet blir... intaget
af sig sielft och fördjupadt i bara fläder och
förnäma dårskaper. Dalin Vitt. I. 1:25.
Flädra, intr. Vifta med svansen. [Jfr
Isl. flaöra.] en troghen hund . .. när han
bliffuer aghat, knorrer han icke eller löper
bort, uthan ödmiuker sigh, fledrer, smögher
och kryper thes närmere. L. Laurentii
Nyårspred. H 3 a.
Flägga, intr. . Flänga, rasa. löpa kring
och flägga Genom en och annan döhr (dörr).
Moræus 390.
Flägta, intr. Flaxa. [Isl. flökta.] han
(fogeln) flechtar och slåår j wädhret. Vish.
5:11. ufvar och natteskävor ... i mörkrena
plä fara kring och flechta. Spegel Guds
verk 36.
Flägtare, m. Flägta, redskap att flägta
med. Gäss gifva fjädrar till flächtare och
mera sådant. Risingh 75.
Flämt, n. Flämtning. pust och flämt.
Bellman 2:174.
Flämta, intr. Fladdra. När klädet det
flämtar, Man lättlig afhämtar At vädret det
blås. Lucidor Vv2b.
Flänga, f. Yrhätta, hon lopp icke allena
om kring såsom andre wilde Flengior och
Rasahättor pläga göra. Lælius Jung. sp.
G 6 a.
Flärd, f. 1. Svek, bedrägeri, tw må
stadelig lita ther till hwad wj tig tilsigiandis
warda vtan flerdh. Gust. 1 reg. 3:331. rooff,
stöld, flerd, och sådana laster flere. L. Petri
Krön. pred. C 3 a. the Tydskes flerd och
bedrägerij. Kr. 103. flärd och osanning.
Svart Kr. 6. stilleståndet... måtte af
Konungen i Pålandh sielf ratificeras och uthan
flärd hållas. Stjernman Riksd. 1:716 (1617).
hafver tijdha flerdh gullit så myckit såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
