Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fulfoster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fulfoster
— 237 —
Fullbordighet
ther så ganske wanwyrde och fwlfale. RR
®/t 1542. skoloni wij icke haffua wårt lijff så
fwlfaalt, att wij thet förspillom vthan frucht.
O. Petri 3 Förman. 67. wij förachte Gudz
ord och hållat fwlfaalt. L. Petri 2 Post. 205 b.
Fulfoster, n. Missfoster, otack, förtal,
misslof och ondt rychte, och flera sådan
fuhl-foster, som then leda afvunden ... af sig
kastar. Svedberg Sabb. ro l:b3a.
Fulgrym, adj. såsom s. Fuling. Om
någon affsid-väghs en sådan fuhlgrym möter.
Lucidor Y 2 a.
Fuliga, adv. Fult, oanständigt. [Isl.
fulliga.] Een ohöffuésk menniskia talar
fu-ligha. L. Petri Sir. bok 20:21. the fråssa
fuliga, ohöfliga och svälja heele bettar.
Comenius Tung. 560.
Full, Fulla, Fuller, Fälle, adv. Väl,
nog, visserligen. The svarede oss ful
vän-ligh thå, Men lörräderij ther under lågh.
Hund Er. 14 kr. v. 224. Then oss seer dansa,
skal ful tänckia så, At vij thet gör’ af lust.
Stjernhjelm Fredsafl. 9 intr. kan icke iagh
bijta eller slå jfrå migh, så kan fulla han.
L. Petri 2 Post. 47 b. the kettare, som fulla
bekende och medhgåffuo Christi ewiga
guddomliga födelse, men then lekamliga platt
nekadhe. P. Erici 1:52 b. Min reesa är
fulla något långsampt gången. A.
Oxenstjerna (HSH 35:11). thet förtreet såsom
föllier med thetta långsamma krijgetz väsende,
thet omak i thenne besvärlige resor och
tågen, späkia fuller thenne kättian
(krigslystnaden). Gust. Adolf Skr. 121. med
con-voyares utredande ... under närvarande
fre-delige tider fuller anstår, dock måste icke
dess mindre convoy-penningar erläggias.
Stjernman Com. 5: 721 (1698). Mykit brukas
nu fuller pro eqvidem. Svedberg Schibb.
169. Tvånget tystar fuller ropen, Men det
ingen lindring gör. J. Wallenberg 71. then
som gärna qväda vill, Fälle finner han vijsa
där til. S. Brasck Ap. gern. B 4 a.
Full, adv. Ganska. [Mnt. vul.]
menni-skiones upsåth och godha meeningh full ofta
fe eia pläga. L. Petri Kr. 21. (Se
Full-ofta.) Ther vanckede huggh, och än full
tätt. Hund Er. 14 kr. v. 260.
Fulla, se Full.
Fullbedja, intr. Till fyllest bedja, ther
med (med sakramentet) tu bådhe ... tackar
Gudh för hans förra welgerningar, och
be-dher om tilkommande. Men hoo kan någon
tijdh fultacka eller fulbidia? L. Petri Om
nattv. F 5 b.
Fullbord, n. 1. Fullbordan,
verkställighet. hielpe til, at huar (huat?) hær beleffuat
oc beslutit warder, maa til något fulbord oc
executionem komma. Gust. 1 reg. 1:256.
— 2. Bifall, tillåtelse. [Mnt. vulbort.] thet
wij foretage vdj thette ör.logh ... thet skedde
med fulbordh och samtyckio allis. HSH
20: 215 (1507). Vi geffuom och eder fulbordh,
fulle makth och besynnerlige befaling at
för-mane. 16:30 (1526). haffue wij aff wor
synnerlig gunst och nåde giffuit ther till wort
fulbort, ja ock samtyckie. Gust. 1 reg. 12:174.
Fullbord, adj. Fullbordad, slutlig, achte
ther med göra en fulbord enda. Gust. 1 reg.
6: 329. tiil en fwlbord enda handlæ med the
lubeske. 6:341.
Fullborda, adj. Fullkomlig, all fulbordha
gåffua är offuan effter. NT 1526 Jac. 1:17.
een Gudz menniskia skal wara fulborda.
2 Tim. 3:17. Jagh förmanar idher... at j bland
idher ingen twedregt är, Vthan at j ären
fulborda vthi itt sinne och eenne mening.
/ Cor. 1:10.
Fullborda, tr. 1. Uppfylla, bevilja.
Herren fulboorde alla tina böner. Ps. 20: 6. —
2. Gilla, bekräfta. [Mnt. vulborden.] iach
... stadfäster och fulborder the breff, som
framlidne infödde herrer vndt och giffuit
haffue. Gust. 1 reg. 1: 2. jagh ... medh
thetta myth breff vnner, tiillather, samtiiker
och fulbordher alle theris Stadz friihether
och preuilegia. 1: 6. Huilken doom wij
haffue gildat, fulbordet och stadfest. 6:10.
Fullbordelig, adj. 1. Fullbordad, iagh
... migh ther om mykit beflijtadhe, at hon
(boken) aldeles fulbordeligh j liwset komma
måtte. L. Petri Sir. bok, förspråk. —
2. Fullkomlig, förbätra saken och göra henne
... fulbordelighare. L. Petri Dial. om mess.
24 a. vthan Christi ord ähr icke något rett
och fullbordeligit Sacrament. Nova ord.
eccl. 301.
Fullbordeliga, adv. 1. Slutligt, på
afgörande sätt. ther om mote ... handlas ock
fulbordeligh til en ändeligh ända beslutas.
Gust. 1 reg. 5:129. — 2. Fullständigt, eders
sendinge bud ... skola bringa ider all
kundtz-skap och beskeidt huad vår villie och
mening är, ... Thet wij ey szå fulbordeliga
scriffua kunne. Gust. 1 reg. 10:27.
Fullbordenhet, f. Fullkomlighet.
be-stell tigh som een efftersyn till godha
gerningar, j lärdom, fullboordenheet (renhet).
NT 1526 Tit. 2: 7.
Fullbordig, adj. 1. Slutlig, the
hollender ære begärendhe ith effuigth bebundt
. . . huilket the begære fulbordugh
stad-festelsze paa om pingxdagha nesth
kom-mandis. Gust. 1 reg. 3: 309. — 2.
Fullkomnad, fullkomlig, en fulkommen man, then
ther är vthi Christi fulbordigha ålders mått.
Eph. 4:13. på annor medel och förtienst
sigh förlåta, än allena på Jesu Christi eenda
och fulbordigha förskyllan. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Dial. om mess. B 1 a. —
3. Försigkommen, någhor fåå icke wore så
fulbordigh at the strax rett fatta kunna. L.
Petri Dial. om mess. 94 b.
Fullbordighet, f. Fullkomlighet. tagha
thet före som til fulboordugheten dragher.
NT 1526 Ebr. 6:1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
