Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fädgar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fädgar
— 246 —
Fäkona
ligha herligheet, nemligha Prestadömet,
be-röffuat. 2 Macc. 14:7. han sade til
Levi-terne . .. står effter eder fäderligh ordens
(ordnings) skiffte i helighdomen til at tiena.
Forsius Esdr. 2.
Fädgar, m. pl. Förfäder. [Isl. fedgar,
far och son.] en man sijne fädgars titlar
och ahner Håller i värdigt prijs.
Stjernhjelm Here. 479. the gamle fädgers namn
Uhr mörkre draga fram. Lucidor Ti b.
När en med egen dygd går sina fädgars
spår. Risell 455. Fru Trohet.. . lagrade
fädgarnes hjässa. J. G. Hallman 189.
Fädoktor, m. Fää-Doctores (Veterinarij).
Colerus 2: so.
Fädra sig, refl. Blifva som fadern, bilda
sig efter fadern, barnen regera och arta
sigh effter föräldranar, the fädra sigh, och
taga väl til sigh modems sedher. A.
Laurentii Hust. 305.
Fäflicka, f. Vallflicka. Se under Fäpi 11.
Fägen, adj. 1- Glad förnöjd. [Isl.feginn.]
han icke allenast intet fruchtade för dödhen,
vthan heller war aff hiertat gladh och fäghen
åt honom. L. Petri 3 Post. 55 b. hoo som
helst sigh sielff grannerliga wil acta och
ret-tan doom fälla öffuer sina eeghna gerningar,
han skal wel få ther medh så mykit bestella,
at han gerna och fäghen skal läta andra
bliffua. 2 Post. 163 b. Hwar en sådana
kär-leek retzliga wore j hiertat, tå giordes icke
behoff, at man bodhe oss thet eller thet göra,
wij ginge ther sielffkraffdt til, och wore
feghne, at wij finge görat. Ders. 265 b. Vi
kommo då samman både fägne och glade.
Carl 9 rimkr. 43. Theröfver var han fägen
.. . Hvilken var fägnare än jag? Lind Ord.
— 2. Ifrig, (han) har gådt then rätta jämna
vägen, Ey varit alt för sehnt, ey heller alt
för fägen. Runius 2:17. De bråska, fäjne,
snart at brödren handslag gifva. Celsius
Æn. 19. — 3. Hängifven. Sin maka elskar
han (storken) så högt at nappast någon Är
meer för hustrun sin hiertnuppen, fägen,
trogen. Spegel Guds verk 207.
Fägna, tr. [Isl. fagna.] 1. Med fägnad
helsa, välkomna, the gladdes och feghnade
thetta bodhskapet. L. Petri 2 Post. 144 a.
The gå ut emot honom och fegna hans
ankomst storliga. Svedberg Casa 721.
Fa-dhren, tå han hörde sin son vara i lijffue,
hierteligha åstundade at see honom och
fänghnan en gång för än han dödde. P. L.
Gothus Undervisn. 229. kom borgmästaren
Lucius Emylius Paulus medh ett stort
ko-nungzlighit skepp . .. up förr elfven Tyberis
til stadhen Rom, ther heele menigheeten
uthaff stadhen stodho uppå bådhe sijdhor om
elfven til at undfåå och fängna borgmästaren.
Schroderus Liv. 906. — 2. Emottaga (väl
eller illa). Han fägnar theras böön och vil
them intet vägra. Spegel Guds verk 276.
När tu fjerran effter ... frisk och sund igen-
kommen är, varda tine tigh fägnande medh
glädie. Comenius Tung. 489. besåg jag
Varbergs slott ... och blef fägnad af
haupt-mannen och besättningen med styckens och
musköters afbrännande. Brahe Tänk. 71.
han foor vpp til himbla j ghen och wart
wäl fäghnat aff fadheren. O. Petri Men.
fall E3a. illa och otillbörligen fägnat K.
M:tz sändebudh. Stjernman Riksd. 1:462
(1598). Ständerne . .. fägnade förtienta män
illa. Brahe Tänk. 77.
Fägneqväde, n. Glädjesång. Då vill
jag ock min röst med fägneqväden blanda.
S. Triewald 46.
Fägnesång, m. Heroisk fägnesång öfver
... drottning Christinæ frögdefulle
födelsesdag. Stjernhjelm.
rägneår, n. Första året af ett
äktenskap. Smekemånadhen och Fägnaåhret. T.
Johannis N 12 b.
Fägrind, f. Fägring. [Isl. fagrendi, n.
pl.] All fäghrind är bortto för dottrenne
Zion. Jer. klag. 1:6. tu förlät tigh vppå
tina fäghrind. Hes. 16:15. Hennes fäghrind
greep hans hierta. Judith 16:11. blomstret
faller aff, och thes sköna fägrind förgåås.
Jac. 1:11.
Fägång, m. Betesmark, niwte, bruge
och beholle the tepper, kolhager, Riszmarker
och fägongh, szom the till thenne tiidh vtaff
oss och Cronon gunsteligen nwtidh, brukatt
och hafft haffue, Dog vndantagendis szå
mygit aff szame tepper, ath man kan haffue
fägongh och mulebett vtaff tiil wåre och
Slotzens egne werckhester och annen
boo-skap. Gust. 1 reg. 12:34. the smo torper
... (må gifvas) tiill stadzens mulebethe,
ep-ther här är altsingen fäe gongh wnder stadhen,
wppå thet atth wij fatige men kunde holla
nogen boskap vidh stadhen. Fin. handl. 6:
291 (1545).
Fägård, m. Fäbod, fähus, ladugård.
Wij wilie allenest byggia här fägårdar för
wår booscap. 4 Mos. 32:16.
Fähund, m. Vallhund. [Isl.fjärhundr.]
nu lee the åt migh ... hwilkas fädher iagh
icke hadhe wyrdt settia öffuer mina fähundar.
L. Petri Jobs bok 30:1. En gammal fähund,
som flijteligen achtade sins husbondhas fää.
Balck Esop. 94. Fähundarne försvara them
(kreaturen). Comenius Tung. 410.
Fäisk, Fäsk, adj. Fäaktig, djurisk. [T.
viehisch.] Thet är barbariskt, fäiskt och
omenniskeligit, när man icke varder
bedröff-uat, tå goda vener... döö. P. J. Gothus
Rel. art. 384. een oreen och fääsk bråna.
Phrygius Brudpred. D 4 a.
Fäja, intr. Skämta, gyckla. (Jfr Fägen.)
Dock vågen aldrig ehr, ehur I fäijen kring,
Att drifva giäckerij med Gud och helge ting.
Düben Boil. skald. 19.
Fäkona, f. Sköterska af nötboskapen
(vid en kungsgård eller ett större gods).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
