Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fördela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fördela
— 258 —
Fördraga
Tegel Er. 14 hist. 110. bådo
höfvidsmän-nerne dem (ryttarne) der hålla stilla i deras
fördel. Ders. The giorde slagorden i samma
sin; Hvar hade taget sin fordel in. Hund
Er. 14 kr. v. 178. vij ... hade skanssen
försett Och uthur vår fordeel bort runnet.
Ders. v. 187.
Fördela, tr. 1. Dela, meddela.
(Ombuden vid herremötet) goode rad pa allés
eders vegna fördeele kwnne med the gode
herrer oc men ther församblede bliffue. Gust.
1 reg. 2:56. — 2. Fördelt, tvådelad?
Knechter ... them han kallade sine
Frantzo-ser,’ ty han hade giffuit them en fördeelt
clädning halff walmar och annen halff parten
aff grönt cläde. Svart Kr. 43. Jfr Kalkar
Ord. fordele 1.
Fördelse, f. Befordran, båtnad, j hwad
mötte wij kwnne vara ... edher vndhersåther
til god fördelse ... vele wij altijd lathe oss
veluilioge finnes. Gust. 1 reg. 4:45.
Fördelskarl, m. fordeels karlar, och the
som så medh bonden, eller elliest udi häreden
medh deres arbethe theres födo förtiene.
Stjernman Com. 1:489 (1604). Lössdrifvare
och fördeels karlar, som gå på sin eghen
hand och ingen äre til åhrstienst förbundne.
Riksd. 2:1001 (1642). Löösdrängiar,
driffte-karlar, spantahlströskare, fördeelskarlar och
andre slijke uthtages och under fänikor
förordnas. wldekindi 348 (16 1 6).
Fördelspenning, m. hafve vij .. .
effter-låtit honom (öfverste tullnären i Stockholm),
till then besollning vij honom nådigest vele
framdeles effterlåte, en fördeles penning...
som är aff hvarie fyre dalers värde udaff in
och uthförninger ett rundstycke. Stjernman
Com. 1:270 (1577).
Fördelsvärja, f. Kong.e M:tt haffwer
nådigest egenom sijn herold och profoss
la-tedt publicere och vthrope, att ingen schall
här i stadhen (Stockholm) draghe eller bruke
någen fordels wärie, som ähr röör, spiuth
etc. widh lijffzstraff Hist. handl. 13. 1:298
(1567). Hvilken som brukar fördeels värja
på någen, som är röör, bogha eller
slagz-svärd. Schmedeman Just. 46 (1569). hvilken
som slår på annan, som intet hafver i
handen eller brukar fördeels värjor, såsom spände
röör, spend boge, spiut eller annat sådant,
emot svärd eller dart, hoo med sådanne
fördels värior skade giör, miste lifvet. Ders.
96 (1590).
Fördere, Förderer, adv. Vidare. [Mnt.
vorder, vorderer.] forszende edert budt med
wort in vm Skagen, och så åth Jwlland
förderer till wår her Swåger Hertiig Christiern.
Gust. 1 reg. 9:251. Fördere begärar Kon:
Ma:t att ... 10:37.
Förderflighet, f. Förderflig sak. vrede,
dryckenskap, otucht, högferdiga kläder och
sådane förderfveligheter. Svedberg Sabb.
ro. 2:1191.
Förderfning, f. Förderf, till förbätring
och icke til förderffning. NT 1526 2 Cor.
10:8.
Förderfvelse, f. Förderf, iagh ... skal
giffua them til spillo och förderffuelse. Jer.
25: 9. Och skal sopa honom medh
förderff-uelsens quast, sägher Herren. Es. K: 23.
Fördjeflad, p. adj. Djefvulsk.
Rysser-nas fördieflade tyrannij. U. Hjärne Anl.
122. du fördiäflade bof. As. Ban. 1:299.
Fördobbla, -dubbla, tr. Bortspela.
[Mnt. vordobelen.] Huilckin szom sina
vapen eller värio fördubblar bliffue ärelössz.
Gust. 1 reg. 10:134. iagh haffuer icke giffuit
tigh thetta ther til, at tu thet fördricka,
fördobbla och onytteliga förtära skulle. L. Petri
Dryck. D 3 b.
Fördolmeska, tr. Tolka. [T. [-verdol-metschen.]-] {+verdol-
metschen.]+} 1 haffue ther ingen som rätth
kan fördolmäske idher the ryske breff. Fin.
handl. 1:297 (1546).
Fördovelig, -döfvelig, adj. Lättsmält.
[T. verdaulich, D. fordövelig.] skal han
(den sjuke) erqväckias medh fördoveligh spijs.
Sparman Pest. C 2 a. Beta är en
fördöf-velig ... spijs. Palmberg 211. Jfr
Söderwall fordöva.
Fördra, tr. Befordra, befrämja. [T. [-fordern.]-] {+for-
dern.]+} begerendis thet i skulle fördre hans
sak. Fin. handl. 4:183 (1556). Regenterna
måga ... vnderdånernas almenneliga nytto
troliga sökia och fördra. P. Erici 1:75 a.
Fördrag, n. Hafva f., afstå ifrån,
underlåta. [Mnt. vordrach hebben.] agthe
wij thenne resze paa thenne tiidh haffua
fordragh. Gust. 1 reg. 3:44. then mötte wara
j echteskap som så syntes, och then thet
wille haffua fordragh mötte thet göra. O.
Petri Äkt. B 3 a. när hon icke weet hans
wilia, så är hon owiss hwad hon skal göra
eller haffua fordragh. Sal. G l a- Thet är
ingen menniskia, som kan vthe lyckia och
haffua fordragh allahanda omsorg. L. Petri
/ Post. B 6 a. tu skal haffua titt dömande
och fördömande fordragh, Ty thet kommer
tigh intet widh. 2 Post. 158 b. när någhor,
som godh rådh haffuer til at hielpa sinom
arma nästa vthi hans nödh, haffuer thet
likwel fordragh. Mandr. D 4 b. Haff kijff
fordragh. Syr. 28:10. kunde iagh ock icke
lenger haffuat fordragh, vthan sende åstadh,
på thet iagh skulle förfara idhra troo. 1 Thess.
3:5. wil iagh icke haffua fordragh at
förmana idher altijdh här om. 2 Pet. 1:12.
Fördraga, tr. och intr. 1. Draga ut på
tiden, dröja, uppskjuta. Forwndrar oss
storliga athij swaa lenghe fordragit haffwa med
eder skath, then dog lenghe sidhan boordhe
wthe wara. Gust. 1 reg. 2:118. hauer jagh
icke thordt der medh (det infordrade
betänkandet) fördrage. HSH 7: 41 (1590). —
2. Bära, hysa, rymma, landet .. . kunde
icke fördragha them för theras stora ägho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
