Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förlösning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlösning
— 281 —
Förme
Förlösning, f. Förlossning, befrielse.
thå skola the få see menniskiones son
kommandes j skynom ... thå nalkas idhor
förlösning. NT 1526 Luc. 21: 28. när Herranom
är nådh, och mykin förlösning när honom.
Ps. 130:7. och vthloffuar ... effter sådana
offuerfarit straff, förlösning (ur
fångenskapen). Försp. till Jer. och wil een
förlösning (neml. från ohyran) settia emellan mitt
folk och titt. 2 Mos. 8:23. (Öfv. 1878:
skilnad.)
Förmagra, tr. Utmagra. [T. vermagern.]
boskapen wthaff wintheren och årssens tiid
förmagreth och förderffuit bliffuer. Fin.
handl. 8:294 (1555).
Förmaka, tr. Förarbeta. [Mnt. [-vorma-ken.]-] {+vorma-
ken.]+} thet (trästycket) tagher han och
snij-dher thet med granna act, och förmakar thet
med sinne kunst mesterliga. Sal. vish. 1536
13:13.
Förmaledia, tr. och intr. Förbanna.
[Mnt. vormaledien, X- vermaledeien.]
Wäl-sighner them som idher förmalediya. NT
1526 Matth. 5:44. Går bort j frå mich, j
förmalediedhe, j ewinnerlighen eeld. 25:41.
sådant förmalediedet uproor. K. br. *U 1546.
Alla qwinnor wordho förmalediada, aff Eue
syndh. O. Petri Men. fall I 2 a. han ...
förmalediedhe them som honom gåffuo rådh
til at tagha then feyden före. Kr. 325. Han
skal icke harmliga bannas och förmaledia.
L. Petri 2 Post. 114 a. så offta presterna
giorde sine bööner för thet Atheniensiske
folcket... skulle the och förbanna och
för-maledija konung Philippum. Schroderus
Liv. 420. — (Jfr under För kriga.)
Förmaledielse, f. Förbannelse, ther
Christus icke är, ther är än nu
förmaledielse, som kom offuer Adam och all hans
barn. Försp. till N. Test. the moste alla
afla theres barn j syndh och förmaledielse.
O. Petri Men. fall I 2 a. han oss ifrå
Lag-zens förmaledielse frelsa skulle. L. Petri
3 Post. 52 b.
Förman, m. [Isl. formadr, fyrirmatir.] 1.
Företrädare. Tesligis stadfester Jagh (Gust.
Eriksson) och med thetta samma mitt breff
all then frijheet... honom aff gode ärlighe
herrer minne förmen giffuin ähr. Gust. 1
reg. 1:33. — 2. Styresman, tillsyningsman.
Land, rijke och theres formen. Psalmb.
1536 81. ärar sina förmän och herskap.
O. Petri Men. fall B 6 b. the öffuerste
Presterna och wåre Förmän. Luc. 24:20.
the äre the äldste och formän j folckena.
4 Mos. 11:16. — 3. Anförare. Szå sende
thå Konungen någre frå sigh Rytter och
knechter ... Anderss Sigfridson var theris
förman. Hund Er. 14 kr. v. 331.
Förmana, tr. 1. Mana. j begæret haffue
ath wij skulle formana göth för edher til
högmectogh förstha konungh Frederich. Gust.
1 reg. 4:47. E: K: scriffuer och formaner
gott for for:ne Eders K. vndersåte. 10:181.
— 2. Anmana, kräfva, wij förmanas så
sterkelige aff wåre gäldenäre. Gust. 1 reg.
6:117. — 3. Uppmana, wij en nw bidie ok
formana eder nadhe ath fwlbordha then
kröning. Gust 1 reg. 3:414. Eder Kerlighett
formaner oss... at forskicke ther heen offuer
flere peninga. 10:2. Judas förmanadhe sitt
folck, och sadhe, Ruster idher. 1 Macc. 3:
58. förmanadhe honom, at han Oniam gripa
skulle. 2 Macc. 4: 34. — 4. Anropa, bedja.
Dauid haffwer såå innerligha och högheligha
förmanat gudh om hielp och misskund. O.
Petri Men. fall L 5 b. Danmarkis rigis
råd haffue ... formanet oss om hielp, tröst
oc bijstond emot... the Lupske. Gust. I
reg. 9:152.
Förmanelse, f. 1. Förord, bemedling.
begærendis ... vår godha formanilse inför
högmegthigh forsthe Konungh fredrick. Gust.
1 reg. 4: 58. — 2. Förmaning, haffuen j
nå-ghot tala til folckens förmanelse, så talen.
Ap. gern. 13:15. — 3. Besvärjelse. När man
brukar förmanelse och någhor besynnerligh
ordh och åtheffwor till ath döffwa swärd,
kniff och annat såådana medh. O. Petri
Men. fall B 2 b.
Förmaning, f. 1. Förord, bemedling.
ath henne förmedhelst wår godha
forma-ningh motthe vedherfaras saa mykit j samma
sak som ræth ær. Gust. 1 reg. 4: 58. — 2.
Åkallan. Herren haffuer hördt mina
förmaning, herren haffuer anammat mina böön.
O. Petri Men. fall M i b.
Förmanna, tr. 1. Besätta (med
manskap). Jfr Bemanna. Förmannade så
Slottedt medh friskt folk. Svart Kr. 47.
Konung Götstaff förskickade strax några
fenicker knichter till Nyelöse, att befästa och
förmanna Staden. Ders. 165. — 2. Ingifva
manlighet, mod. Jonatha konung Sauls son
... manligha angrep the Philisteers hållare,
och ther medh styrckte och förmannadhe
hela sijns fadhers häär. L. Petri Krön.
pred. D 4 b. — 3. Göra stark, kraftig, så
är doch hans boghe bliffuin fast, och hans
henders armar äro förmannadhe. 1 Mos.
49: 24. — 4. Refl. Bemanna sig. Israels män
förmannadhe sigh, och reedde sigh til at
yterlighare strijdha. Dom. 20:22. han sterckte
migh och sadhe, Fruchta tigh intet,... Och
som han medh migh taladhe, förmannadhe
iagh migh. Dan. 10:19.
Förmantia, tr. Bemantla. [T. [-verman-teln.]-] {+verman-
teln.]+} Predikanter, som för theras egna
synder skul sanningen förtija, eller och så för-?
mantia, at man them icke märkia kan.
R. Foss 356.
Förme, Förmere, adj. Förre,
föregående. [Se Molbech Gloss. former, förmer.]
alle articler som the förme vår scriffuilse til
edher innehålla. Gust. 1 reg. 5: 89, 91. som
wij j förmere scriffuelsen begöradhe. 4:184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
