Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förnuft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förnuft
Föroena sig
skickat. RR */* 1544. freds förnotlingen vardt
uppläsen, och freden publicerad. S.
Elofsson 181. Konung Erie .. . hade nu affärdigat
sine fullmyndige sändebud til Danmark til
at där uprätta et vänligit fredsförbund efter
... den förnotling och declaration, som dem
utaf Konung Erie var medgifven. Tegel
Er. 14 hist. 39. samma förbund måtte
revideras ... och hade han {konungen) låtit
författa en förnotling på samma förbunds
artiklar, huru honom syntes at det kunde
förnyat varda. Ders. 57.
Förnuft, f. Förstånd, klokhet. En kloker
gör all ting med förnufft. Ord. 13:16. tijn
förnufft och wijsheet är nampnkunnigh j hela
werldenne. Judith 11:6. the mong land
fierran jfrå Rom medh stoor förnufft och
alffuarheet wunnet hadhe. 1 Macc. 8: 3.
Förnufteliga, adv. Gudh är Konung på
hela iordenne, loffsiunger honom
förnuffte-ligha. Ps. 47:8. Itt förståndigt hierta weet
hålla sigh förnuffteligha, och the wijse höra
gerna at man förnuffteligha handlar. Ord.
18:15.
Förnumst, f. Förstånd, klokhet. [Mnt.
vornumst.] gode men ... som förstaandt ok
förnumsth hafwa. Gust. 1 reg. 1:55. dele
med oss oc vort menige Rikis rad eders
godhe rad oc förnumst. 1:97.
Förnumsteliga, adv. Förståndigt. Dauid
hadhe sigh förnumsteligha j alla sina
gerningar. 1 Sam. 18:14. handladhe Dauid
för-numstelighare än alle Sauls tienare. 18:30.
Förnumstig, adj. Förnuftig, förståndig,
klok. En förnumstig man haffuer hooff medh
sitt taal. Ord. 17:27. Kommer tu til en dåra,
ther finner tu icke itt fornumstugt ord. 14:7.
tu haffuer thetta doldt för the Wijsa och
för-numstigha. Matth. 11: 25. godh, wijs och
förnomstigh rådh. L. Petri Krön. pred. C 4 a.
Förnumstighet, f. Förstånd, klokhet.
then (dygd) som på Latijn kallas Prudentia,
må man nempna på wårt Swenska mål
För-sichtigheet, Förnomstigheet, eller Förstånd.
L. Petri Krön. pred. C 4 a.
Förnya, tr. läter oss gå til Gilgal, och
ther förnyia Konungs riket (välja en ny
konung). 1 Sam. 11:14. The skola förnyia
(åter uppbygga) the ödhe städher. Es. 61:4.
Förnygring, f. Förnyelse. [Mnt. [-vor-nigeringe.]-] {+vor-
nigeringe.]+} j icke achte att haffue förhender
någen förnygringh opå gräntzen, vthan wele
hölle edher wijd then gamble gräntz. Fin.
handl. 8:271 (1555).
Förnägla, tr. Hopnagla; hopsätta, an-,
stifta. [Jfr Mnt. vornegelen.] forbwndt...
emoth oss nogherstadz kan wara fornægelth.
Gust 1 reg. 2:25.
Förnäm, adj. Förnämlig, utmärkt,
företrädesvis vigtig. Halfdan var ... mycket
förnämare än som hans broder uti all ting.
Peringskiöld Heimskr. 1:31. När Gud vil
hafva någon til ett besynnerligit vercketyg.
och förnäm bestelning i sin församling och
i sitt rike, then låter han först pröfvas.
Svedberg Sabb. ro 2:920. — Ordet
uttalades förr, såsom T. vornehm och D.
for-nem, med tonvigten på första stafvelsen,
t. ex. i följ. verser: Man törs ej förnämt
folk handtera liksom pack. S. Triewald 111.
Hon vet ej omgås med så dryg och förnäm
karl. Dens. 122. Hos honom dock i alt man
förnämt väsend skådar. Dens. 138. Född af
en förnäm far, uppvaktande vid thronen.
Leopold 2:278.
Förnämlig, adj. Utomordentlig, stor.
kyrkian brööt dieffuulens förnemligha
blodh-torst. P. Erici 6:90 a. Jesus är kommen j
werldena til at frelsa syndare, jbland hwilka
iagh är then förnemlighaste. 1 Tim. 1:15.
Förnödga, tr. Nödga, the Romare medh
the Bastarner voro förnödhgadhe krijgh at
föra. Schroderus Liv. 759.
Förnöja, tr. Betala. [Mnt. vornogen.]
han osz förnögth haffwer fire hwndrade marek
ortogher. Gust. 1 reg. 3:317. han skal
bet-tala och förnögia oss ijc (200) marcer
or-toger. 5:102.
Förnöja, f. Förnöje, n. 1. Godtgörelse.
the (banemännen) gerna wela wara j for:da
dödhe mans arffuingers förnöijo (gifva dem
nöjaktig godtgörelse), och aldelis böta och
bettra epter honum. Gust. 1 reg. 8:81. oss
haffuer han föga ting ackthet, Tlierföre
mot-the han vell vara nogot vdi vorr fornöye, for
en han komber szå sleet tiil venskap igen.
9: 272. Clemett Larson skulle ... wara vdij
målszägändis förnöge med femtijo marcer
ortuger. 13: 242. — 2. Förnöjelse, nöje. Här
vistades the öfver vinteren mädh itt gott
för-nöije. Reenhjelm 85.
Förnöjlig, adj. Nöjsam. Förnöjliga
stunder i stillhetens famn, Då säker från stormen
jag låg i min hamn! Dalin Vitt. 3:151.
Förnöjlighet, f. Förnöjelse. Han
(kärleken) ... sina dyrckares förnöylighet
för-öker, Och lagar så, att een den andras bästa
söker. Lindschöld Vitt. 202.
Förnöjligt, adv. Nöjsamt. Man lefde
imedlertid förnöjligt med de Danske
sändebuden dageligen, under skämt och
välpläg-ningar. Celsius Er. 14 hist. 148.
Fornöjning, f. Förlikning, giordhe wij
... ena venliga fornö(j)ningh them emellom.
Gust. 1 reg. 4:133.
Förnöta, tr. Nöta, slita, thes lenger
man leffuer, thes meer förnötes thetta liffuet
... Man warder skymmelögder, lomhörder,
tandalös ... L. Petri 2 Post. 291 a.
Förnötelig, adj. slijtelige och förnötelige
vahrur. Stjernman Riksd. 1:755 (1622).
Föroena sig, refl. Blifva oense. [T. sich
veruneinigen.] the föroenade sigh.
Petre-jus Beskr. 2: 255. Skämmes j intet? en
hustru af eder ålder at föroena sig med ett
barn? Österling 3:249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
