Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förstörd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förstörd
— 300 —
Försvarelse
den) ... förstörar all mijn ledhamoot. Job
16: 7. The skola . .. läta vpkomma thet j
för-tijdhen förstorat är, The skola förnyia the
ödhe städher, som jfrå slechte til slechte
haffua förstöradhe leghat. Es. 61: 4 — 2.
Störa, oroa. förstöör honom ecke, ath han
tagher siig naaghon ræddogha paa. Gust. 1
reg. 1:60. — 3. Störa, afbryta. Medan de
voro i detta tal begrepne, kom en utskickad
betjent... som dem förstörde. Malmborg
480. När ... (hon) ville fortsätta sin
berättelse, kom Förstinnan af Anseda åter in och
förstörde vårt samtal. Ban. 2: 255
Kejsaren sagt sig vilja vara allena, och befalt
det ingen skulle förstöra honom. 2: 866.
Förstörd, -stört, p. adj. Begifven (på).
[T. verstürzt, Nedert. verstürt.] Konungen
i Danmarck varit på krijget så förstördh, att
han alle venlige tillbudh hafver uthslaget.
Stjernman Riksd. 1:675 (16 1 2). han var så
forstört på sit affguderij, som han i sin
ungdom var uptuchtat uthi, at han icke kunde
thet afläta och öfvergifva. Petrejus Beskr.
2:9. Jfr Bestörtad.
Förstörig, adj. Hinderlig, han effter
thetta lijffzens fullendade dagsreesa skal
thenne kropsens förstörige och besvärlige
klädhebonat samt alle thetta le.fvernes
usel-heter affläggia. Schroderus Albert. 4:109.
Förstörka, se Förstyrka.
Förstörta, tr. Störta, störta omkull. [T.
verstiirzen.] tu satte them på thet hala, och
förstörte them j grund. Ps. 73:18. Jesus gick
in j Templet .. . och förstörte the weslares
boord. Marc. 11:15. Thenne (de förv et ne)
förstörta sigh sielffua. Försp. till Rom. thenna
verldennes barn skola i evigha olycka och
hiertans sorgh, i evigh ångest och quaal
bort-kastadhe och förstörtte varda. P. L. Gothus
Undervisn. 182.
Förstörtning, f. Utgjutelse. [Mnt. [-vor-stortinge.]-] {+vor-
stortinge.]+} wij gärne wilde förekomme the
Christnes blodz förstörttning. Adlersparre
Hist. saml. 2:25 (1563).
Förstöta, tr. [T. verstossen.] 1.
Sönder-stöta, krossa, tw äst.. . äller forstöther
(förstött). Tideb. 102. Tu skalt ock icke offra
Herranom någhot thet förkramat eller
förstött ... är. 3 Mos. 22:24. — 2. Stöta,
bortstöta, förjaga, afvisa, förskjuta, för hans
högmodigheetz skuld . .. förstötte Her
Göt-staff honom åter strax ther aff (från
erke-biskopsembetet). Svart Kr. 58. förstötte han
och honom framdeles af sitt ståndh
(biskopsvärdigheten). Ders. 75. Herren förstöter icke
ewinnerlich, wtan han . . . förbarmer sich
åther. L. Pet. Gothus 6 a. för the tiyo
bodh skul förstötte och förbannade han bådhe
menniskionar och englanar, tå the them
öff-uerträdde. Balck Catech. C 6 a. Frangoserne
hadhe förstöt och rejicierat Nuncium uthur
tractaten. A. Oxenstjerna Bref 2: 237. Ey
måste du ... haata Den tig håller kär, ...
Ok icke förstöta (stöta ifrån dig) Så troofast
een träl. Lindschöld Vitt. 205.
Försucka, tr. Sucka öfver något. [T.
verseufzen.] Tomyris ... leet tilsäya Cyro,
at ändoch han ... hadhe nederlagdt tridie
deelen aff then Massageliske macht,... ville
hon thet än försucka och dragha medh
tola-modh, hvar han ville henne sin son igen
tilställa. A. Laurentii Verld. speg. 120.
Försumma, tr. Försinka. Tå
förhind-radhe landzens folck Juda folcks arbete och
försumade theras byggnings värck. Forsius
Esdr. 39.
Försummel, adj. Försumlig, vårdslös.
han är såå forsumel j scrifftenne och icke
giffuer acht vppå huru hans ordh komma
medh henne offuer eens. O. Petri Svar
till P. Gallé C 2 a.
Försundra, -syndra sig, refl. Söndra
sig. huar theris begge Kong: Maiestather
troligann och fast bliffue hoss huar annenn,
och szeg ingeledis ... forsundre lathe. Gust. 1
reg. 10:38. Och begynte then meneman j
stadhen försyndra sigh. NT 1526 Ap. gern.
14: 4.
Försupa, tr. Supa upp. [T. versaufen.]
han försuper mången godh pänning i
bränne-vijns och ölekrogar. Leuchowius 222.
Försupen, p. adj. Drucken. [T. [-ver-sojfen.]-] {+ver-
sojfen.]+} försupen aff högmodh. Svart Kr. 138.
Försura, tr. Göra surare, (han) haar des
qvaal försurat. Eurelius Vitt. 27.
Försvafla, tr. Svafla. [T. verschwefeln.]
förmängie the allahanda vijn emoot naturen
och i mångehanda måtte försvaflat, blandat
och gifvet een annan ferga och smak än thet
af naturen hafver. Stjernman Riksd. 1:
157 (1540).
Försvaga, tr. Förminska, tillintetgöra.
han skal förswagha alt pråål j then lustogha
stadhen. Es. 23: 9.
Försvagelse, f. Försvagande, förlust.
vthdragandis aff rikit otaliga swmmor
penin-gher gwld sylff, rikit til ganska stor
forswa-kilse. Gust. 1 reg. 4:75. brukas formykit
olaglegit landzköp. våre stæder tijl
nider-lægning oc forstiagilse. 4: 343.
Försvagta, tr. Försvaga, utmatta, ther
med (med krigsfolket) wij... waare heedtzske
fiendher kwnne forswactha. Gust. 1 reg.
2:161.
Försvar, n. Wilie j giffua idher j
för-swar för Gudh (föra Guds talan)? Job
13:8. borgarenar föllo emkom hardt i förswar
för honom (försvarade honom). Svart Kr. 9.
Försvara, tr. Svara för, ansvara för.
skal han (myntmästaren) jcke lenger
förswara the peningar, än vppa stocken, ther
han myntar och skrodar. Gust. 1 reg. 6:15.
Försvarelse, f. Försvar. Vthi mijn första
förswarelse (neml. vid förhöret) stoodh ingen
när migh, vthan alle offuergåffuo migh. 2
Tim. 4:16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
