Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gimsjute ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gimsjute
— 326 —
Gisslare-orden
hjertan året fram Förnöja sig som
gimmer-lam. Dalin Vitt. 5:120.
Gimsjute, se Gamsjute.
Gina, Gena, intr. Gagna, båta. Tu
trätter medh onyttigh ord, och medh thet
taal som ingo godho ginar. L. Petri Jobs
bok 15:3. Hvad ginar begråta itt uselt
tilstånd ... så framt thet icke medgiffs förbyta
thet i ett bättre. Comenius Tung. 889. Hvad
gijnar thed man androm rår, När hvar sitt
tycki efftergår. Columbus Poet. skr. F 4 a.
Hvad gijnar at iagh migh til många gårdar
skrifver, När bara bondens plog migh adels
vitne gifver. Lucidor T 2 a. thet honom
fögha genar. Messenius Signill 13. Att i
oss medh trohet mena, Thet edher skal
myckit gena. Blank. 39. Hvad genar at med
pust I eder kvällia så? Rudeen 242.
Ginna, tr. Locka. [Isl. ginna.]
salighetens hielm, som trotzar Satans lantzar, Så
han the trogne ej med all sin list kan ginna.
Spegel Guds verk 280.
Girel, m. Framstycket af ett
hästharnesk? [F. girel.] enn swartt sametz gijrell
beslagen medth sölff och förgyltth. Hist.
handl 2:38 (1553).
Giri, f. Begärlighet. Then Paradises flood
(Ganges) ... stranden tidt beskölljer Med
gyldne gruus och sand, thet man med giri
samlar. Spegel Guds verk 106.
Girigas, se Girugas.
Girigväxt, Girvuxen, p. adj. 1. Som
växer fort. then girigväxte fruchten tiänar
allenast til then tijden som förhanden är:
Men then seenväxte fruchten är
vaarachtigare. Schroderus Mod. sk. 154. — 2.
Stark till växtligheten, så girvuxit är thet trä at
alla grenar Til jorden böija sig, om man thet
ei förmenar, Och få ther hvar sin rot. Spegel
öpp. par. 27.
Girk, m. Grek. [Isl. Girkir, pl.] I vise
Girkar siu. Spegel Guds verk 91.
Girnas, dep. Åtrå. [Isl. girnast.] girnas
dansa effter hvar streng. Spegel Guds
verk 6. ty girnas iag nu smaka Thet
flytande christal. Ders. 102.
Girs, m. Gers (fisk). Spegel Guds verk
189. Lind Ord.
Girsle, n.(?) Innanmäte? Lägg girsle
aff sutare, mört eller sarfve uthi een miärda,
så krypa the (kräftorna) ther in effter.
Colerus 1:308.
Girug, adj. Glupande, en girugh Biörn.
Ord. 28-15.
Girugas, Girigas, dep. 1. Vara girig,
snålas, hwar och en gyrughas för sigh j
sitt stånd. Es. 56: 11. ockra och girughas.
P. Erici 3:141 b. hvar girigas för sigh,
besvijker och försnällar både Gudh och
menniskior. P. J. Gothus Tål. B 6 a. effter
stoore rijkedomar girugas. A. Laurentii
Verld. speg. 230. Rik, som girigas ej, knapt
en bland hundrade finnes. A. Nicander
Vitt. 197. — 2. Vara begärlig efter, folcken
ännu skola girugas föra krig sins emellan.
Palmfelt Virg. 15.
Girvuxen, se Girigväxt.
Gisel, m. Gislan. [Isl. gísl, m., Mnt.
gisel, m.] gijssel, obses. Var. rer. voc. C 8 b.
then tidh wij stadde wåre i Danmark oc i
(ett Danskt riksråd) ståde i giszel för oss
her i Swerige. Gust. 1 reg. 6: 300. han uthi
Rom för gisel och borgen stodh.
Schroderus Liv. 704. gijsler eller löfftesmän.
Ders. 771.
Gislare, m. Gislan. [Isl. gíslar, f. pl.;
Mnt. giselere; T. geisler.] han wille göra
fredz förbund medh Her Steen, therföre sielff
personlige komma och tala wid honom,
begärandes för then saak skuld till gijslare för
sigh Götstaff Erichson, Doctor Hemming
Gadd ... Svart Kr. 4. Han wille och låta
honom få gijslare för sigh hijt in i landet,
hwilka som helst han sielff vppå eskade.
Ders. 88. the eskadhe och antogo trijhundrade
gislare. Schroderus Liv. 920.
Gisna, intr. Gistna. [Isl. gisna.] emboret
gisnar widh brunnen. Pred. 12:6. itt kärille,
som är gisnat aff heta. P. Erici 3:158 a.
Gispa, intr. Gäspa. Man fick gispa på
sin bädd. Dalin Vitt. 5: 207. han sätter sig
på sin länstol, räcker sig och gispar. Modée
Fru Rangsjuk 83.
Gissa, tr. och intr. Förmoda, föreställa
sig. [Mnt. gissen.] om i ickæ dræpelig
forfall haffwe, som wij ecke gissæ. HSH 20:
195 (1507). Ath salthit swa dyrt ær her j
riikit, kwnne j wæl gisza ath thet woor skwl
icke warit haffuer. Gust. 1 reg. 1:272.
Gissan, f. Gissning, förmodan. Så
begynte tå folcket haffua een gissan, och alle
tenckte j sijn hierta om Johanne, om han
icke war Christus. Luc. 3:15. the hade een
gissan ... at han skulle wara Dauidz son.
O. Petri 2 Post. 57 b. om tijden, på hvilken
thet skall skiedt vara, hafver man icke heller
annat än en blott gissan. L. Petri Kr. 8.
wår befalningzman vtti Helsingfors ...
hafwer ingen wiss eller rätt. skattlägning vtti sin
befalning . . . vtan (kronouppbörden) skedt
opå gissan (på höft, måfå). Fin. handl. 8:
174 (1554).
Gissl, f. Gissle, m. Piska. Tå giorde
han ena gissl aff togh, och dreff them alla
vth. Joh. ev. 2:15. then . . . oxanar medh
gijsslenne driffuer. Syr. 39 (38:26).
hudhflängde sich med gisler. O. Petri Klost.
A 4 a. Min fadher haffuer tuchtat idher medh
gisslar. 1 Kon. 12:11. Ther wordo ock siw
brödher ... grepne, och med gijsslar och
remar slagne. 2 Macc. 7:1.
Gisslan, f. Gissling. Här känner Jesus
rätt Guds grymma vredes gisslan. S. E.
Brenner Jesu pin. 113.
Gisslare-orden, m. De s. k.
Flagellanterna, en sekt i 13:e och 14:e årh., hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
