Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grifta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<3 rif ta
— 337 —
Grode
lunde skulle låta komma staden i Konung
Cristierns händer, vtan the skulle förmoda
att rijket mötte innan en kort tijdh komma
till förlösning och frijheet igen. Thetta
gri-det gaff han them fast widlyfftigare medh
flere ord för. Svart Kr. 9.
Grifta, intr. Gräfva graf. Herr
Malmsten strök af sig de fem guldringar, Det gaf
han åt dem som skulle grifta och ringa.
"I gräfven den grafven både bred och lång!"
Sv. folkv. 1:336.
Grilla, intr. Hafva griller, tomma
inbillningar; grubbla, vurma. [T. grillen.]
phantisera, grilla. Svedberg Schibb. 290.
scrupulera, grubbla, grilla. Ders. 297.
so-phisticera, grilla. Ders. 298. Lärdom är mig
fuller ett tidzfördrif, men jag giör icke annat
än drömmer, grillar och yfves. Dalin Arg.
1, n. 12. Du gör från dunst min hjärna ren,
Och hindrar mitt förnuft at grilla. Vitt. 3:
58. se i händer, spå, och mer sådant lappri,
som orklösa och grillande hjärnor påfunnit.
3:320. Så famlar mången af och an Från
grillad fara til en sann. 4: 226. Hvi skal jag
mer i tankar grilla Och altid bli en
kärleks-träl? 5:203.
Grillsprängd, p. adj. Full af griller.
begynte alla skratta åt hans sällsamma
up-syn, menandes det vore en pedant från någon
Academia, ty grillsprängd ser han ut. Dalin
Arg. 1, n. 2. En grillsprängd kallar jag en
vurm. 1, n. 30.
Grim, Grym, m. Grymhet, vrede. [T.
grimm, m.; Isl. grimd, f.] han meer fallen
var Til miskund än til grim. Lucidor G
3 a. Mavors vrångfull grimm. Dens. 11 a.
Frigga satt bedröfvat För Odens stora grymm.
Ders.
Grim mel, f. Ful qvinna {en som har
grådaskig hy)? Så tager iagh migh en
[hustru), som icke är så fager. — En
grim-mel och en stygg tigh aldrigh väl behagar.
T. Hjärne 19. (Se Rietz Grima.) Jfr
G ry m m e 1.
G rim mig, adj. Gruflig, förskräcklig. [T.
grimmig.] Så lijtet som ett fåår för ulfven
sig kann vackta, Så lijtet kunne vij för
dief-vulen oss ackta; Ty grimmig är hans mackt,
hans list är alt för stor. Vultejus 134.
Grimskaft, n. beskerme Elffzborg,
Lö-disze stad och ... jemwel Kindh, Marek och
thet stråthed vth medt landemerckit, szå ath
then Marcus Meyer icke gåffues
grime-skapthedt alt for longt (gåfves honom för
fria tyglar). Gust. 1 reg. 10:149.
Grina, intr. Hon gren och gret af harm.
Eldh Myrt. 53.
Grinda, tr. Stänga, afstänga (som med
en grind). Gå bort til dryck och dantz som
snödan lust upvecker ... Samt hiertat ifrån
Gud och goda tankar grindar. Spegel Guds
verk 282.
Grip, n. Grepp. [Isl. grip, T. grijf.]
wägen medh ... behendiga grip berend och
förtagen warder. A. Andreæ Försp. till L.
Petri Kyrkost. B3a. Jfr Grep.
Gripa, tr. 1. Taga, få, bekomma, wthan
her snarligha fynnes noghen annen raadh
eller lemper till, befrycthe wj oss ath thet
ecke will gripa nogen godh endha. Gust. 1
reg. 3:176. samma handel om Gottland och
andra brister wäl mötte haffua grijpet en
ända, om intet annat hadhe sökts i saaken
än enfaldige rättwijsan. 5:130. hans rijke
skal snart grijpa ända. A. Simonis Cc 8 b.
och hade således den discursen emillan dem
grijpit en ända. Lönbom Sv. arch. 2:121
(1625). — 2. Fatta, tillgripa, så tyckes thet,
at the haffua gripet rådh (fattat ett rådligt
beslut) och handla wijsligha, som bruka sigh
j werldenne medhan the kunna fijkia och
fara. L. Petri 4 Post. 7 a. the hadhe
grijpit thet rådh at uthrusta en stoor hoop medh
skepp. Schroderus Liv. 829.
Gripa, f. Grepe, fatta, handtag, then
ring, eller gripan (lsl. hadda), som satt fast
vid silfverskålen. Peringskiöld Heimskr.
1:622.
Grip-homines, m. pl. man kallar på
skiämptvijs profossar Grip-homines.
Rudbeck Att. 1:408. Griphominussar.
Stag-nell Bar. Sjelf klok 30. — I nyare språket
förvridet till Gripomenes och Griphummer.
Griplig, adj. Handgriplig, påtaglig. [T.
greiflich.] skal man icke tenckia... ath the
uthvertes grooffua och grijpeliga verken äre
aleena förbudne. P. J. Gothus Rel. art.
160. the haffua upfylt verldena medh fabler
och grijpliga lögner. Ders. 361.
G rist, adj. Gisten. Offta gistnar thet
(blifver grist), och pumpvatnet löper in
igenom the öpna spryngior. Comenius Tung.
469. (Se Rietz G rest.)
Gristna, intr. Gistna. Taket gristnar i
dropp. Stjernhjelm Here. 498.
Gristog, adj. Gles. fiskar... et gristågt
fiskenät ey undan kunna rymma. Lucidor
Ii 2 a.
Gro, f. Groda. [N. gro.] Rubeta, groo.
Var. rer. voc. Q 2 a.
Gro, intr. Växa. wil iagh plantera
honom (telningen), på thet han skal groo och
bära frucht. Hes. 17:23. — Bildl. the skola
groo j hiertat aff glädhi, och icke kunna
noogh loffua och prijsa mich. O. Petri
l Post. 72 b. låter idher genom mitt taal
vnderwijsa, at idher må groo gagn åt. L.
Petri Sal. vish. 6:27. Jupiter, i thess hand
groor liungeeld, dunder och åskia.
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Grode, m. Gräs, gröda, brodd. [Isl.
grööi.] Wärde såsom grodhe på taken,
hwilken förwisnat är, för än han vpskäärs. L.
Petri Dav. ps. 129: 6. grodhe wexer vp aff
iordenne. Jes. proph. 61:11. om theras (de
ogudaktigas) grodhe än snarligha grönska-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
