Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hall
— 354 —
Halskappa
Hall, f. Häll, sten. [Isl. hallr, m.] Hvar
på (grafkullen) upreesas bör een mäckta
kostbaar hall. Eurelius Vitt. 45.
Hall, m. [Isl. höll, hall; T. halle.] Hall,
Hallar, aula, Pallatz, hof, slot. Stjernhjelm
Ordl. till Here. Banen ... dig förer i
salig-heetz hallar. Here. 315. the stoora slått, the
konungzliga hallar. Spegel Guds verk 142.
Gud ... I sådan prächtig hall (paradiset) ett
härligt herberg giordt. Öpp. par. 44. Boor
uthi prächtiga hallar och huus. U. Hjärne
Vitt. 80. Oss dygden för till Sällhets hall.
Olthoff Divert. B 2 a.
Halla, f. Tjuder. Hästhalla. Lind Ord.
Jfr Hälla.
Halla, tr. Tjudra. Halla en häst. Lind
Ord. Jfr Hälla.
Hallkrank, se Harkrank.
Hallår, n. Missväxtår. [Isl. hallæri.]
Medhan hallåhren vhara ingen spanmål ...
mötte varda utskepadt. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 746.
Halmbleck, n(?). Kornblixt? Blixt och
Halmbleck (chasmata, när himmelen lijka
såsom öpnas). Comenius Tung. 58. Jfr
B 1 e c k a.
Halmbyske, se Byske.
Halmfnask, n. Halmboss. halmfnask
och sopor. Risingh 21.
Halmot, adj. Halmtäckt. wår halmotta,
rökiotte och fallande hws. P. Erici 5: 294 b.
Halmtippe, se Tippe.
Hals, m. 1. The (afgudarne).. . tala intet
genom theras hals. Ps. 115:7. titt eghit
samuit betygher tich thet offuer ath tw
liu-gher j thin eghin hals. O. Petri Svar till
P. Elice a 3 a. Thenne war en dugligh käril
för sin hals, hade ... bewijst sigh manlige
emoet Rijkzens fiender. Svart Kr. 105. han
skulle taga ... Hemming Gadd ... vidh
halsen (till fånga). Ders. 6. finge Kong
Göt-staffz tienare Peder Gröm wid halsen. Ders.
106. jagh skulle fulla haffua swarat och
driff-uit honom orden i halzen igen, om thet hade
kommit migh wid som sades. P. J. Gothus
Ridd. G 8 a. — 2. Lif. han skal wara riket
och oss en tro man så længe hans hals warer.
Gust. 1 reg. 3:343. maa han wel giffwa oss
ena swmmo peningha för hans halss j
for-licknilssze. 2:131. monge edle och erlige
män ginge i frå theris halssz på Stocholms
torg. 5:166. the fånger, som j frå halssen
dömde äre. 11:150. the wille hafft halsen
aff honom. O. Petri Kr. 295. flere hans
party fengxlade han, hade wehll lotit them
gå om halsen, hwar the icke hade foet (fått)
bön för sigh. Svart Kr. 98. Tesse alle ...
bleffue ther om halsen. Ders. han hade
endels så gierne waret om halsen som han
leffde i sådane ymke. Ders. 6. The froma
Biscopar i Skara, Strängnäs och Åboo wore
om halsen. Ders. 60. hwar han kunde see
någen lägenheet till att fria sin hals. Ders.
45. Hwar thet worde honom redelige bewijst
öffuer, wille the icke frija hans halz. Ders.
111. sade . .. sig gerna förskona hans hals.
Ders. 61. wij theris halsz benade wele.
Gust. 1 reg. 13:115. the som icke äre til
sijnnes att wåga liff och halss i marken medt
oss. 7: 2. Wij wele altijd haffua wår halss
ospar for Suerigis rijkis nytto. 7: 429.
befinnes ther ibland något svijk eller bedrug, thå
skall thet koste theris halss. Stjernman
Riksd. bih. 8 (1539). Szå förwijste han them tå
aff Rijket och widh theres hals aldrig komma
her mera in igen. Svart Kr. 98. ingen aff
them måtte gå aff theras härbärge ... vidh
halsen til görande. Tegel Gust. 1 hist.
2: 39. huar naaghor haffuer brutidt till sin
halss. Gust. 1 reg. 3: 247. tesse ... saker
så vichtige äre, at the recknes och dömes
till halsen. Hist. tidskr. 7:196 (1541). En
mandråpare ... moste settia halsen til. L.
Petri 2 Post. 297 a. the som sittia på theras
hals (sitta fängslade för lifssak) eller för
theras vppenbara misgerningar skul nu
allaredo dömde äro. Kyrkord. 60 a. en älende
fördömbd Susanna, som sitter på sin hals,
och förbidher stunden til at ledhas vth. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. B 4 b.
Keysar Justinianus läät straffa them med
halsen, som swore. O. Petri Ed. C 2 b.
vm han aff slijke handlingar icke afflåthe
vill, straffes till halssen. Stjernman Com.
1: 84 (1546). — 3. Ryggstöd (på stol)? halsen
mitt på stolen war een aln högh och trind.
1 Kon. 7:31. på halsenom offuan vppå stolen
... woro listor. 7: 35.
Halsa, tr. 1. Slå armarne om halsen.
[Isl. halsa.] togh han thet (barnet) up i
fampnen, thet halsade och kyste. Petrejus
Beskr. 2: 77. — 2. Bringa om halsen,
halshugga. [Mnt. halsen.] jag hans hufvud löst
från andra kroppen skar. Så välte jag ur säng
then döda stump på jorden, Til vedermäle af
at han var halsad vorden. Kolmodin Qy.
sp. 1:625.
Halsband, n. Halsboja. [T. halsband.]
gör tigh löös aff tijn halszband, tu fångna
dotter Zion. Es. 52:2.
Halsbast, n. Nacke, iagh weet at tu äst
hård, och titt halsbast är een iernsena. Es.
48:4. theras halsbast är fast och styft.
Pe-ringskiöld Jord. 55.
Halsben, n. Nackben. [Isl. hålsbein.]
han brukade skendelige munnen på
Konungen. Men han bleff therföre afflöndt så att
halsbenet brast (d. v. s. han blef hängd).
Svart Kr. 158. trampa på unga lejon och
draka, At thet i theras halsben skall knaka.
L. Laurentii (Bring 3:298).
Halsbett, n. Millus, halzbett, itt halzband
med monga taggar, som man plägar haffua
på hundar. Var. rer. voc. N 4 a. Jfr B r od
d-hals, Broddäxel.
Halskappa, f. Ett slags kapuschong?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
