Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helevåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helevåg
— 367 —
Heligsmål
heilbrigöa, B. Hald.] Han hafver ...
hel-bregdat som en läkare. Spegel Pass. and.
415.
Helevåg, m(?). Helsogifvande vätska,
balsam, läkedom. [Isl. heilivågr, m.] then
wedhermödha tu lijdher her j tesse vsla
werl-denne, är en rätt helewogh til thina siäl. O.
Petri Handbok C 3 b. Christi mandom war
en rätt Tyriack och helewågh emoot thet
eeter och forgifft som dieffwulen hade
men-niskione inblåst. 2 Post. 140 a. döpelsens
sacramente ... är en rätt helewågh
menni-skione til saligheet. Ders. 219 b. hans ord
allena är ther emoot (mot döden) en
kraff-tigh läkedom och helewågh. P. Erici 1:232 b.
Christi Nattward kallades j förtijden j then
gambla kyrkiona ^oXav.trjptov, thet är, een
försäkring eller helewågh. 1: 257 b.
Helgagrafsbröder, m. pl. En
munkorden. Helge graffz brödher, the äre
grå-clädde och haffua stoora cappo och kors
vthi. O. Petri Klöst. A 4 a.
Helgands-ed, m. Ed vid den helge ande.
(Förvridning af h e 1 g o n s e d, ed aflagd vid
helgonen. Se Molbech Gloss. Helgens-ed.)
wittnade och betygade mett sin helghandz
eedh ath ... Gust. 1 reg. 8:174. heligandis
edh. 4:415. halla thet medh sin helge andz
eedh at the sagde rätt och jcke orätt. O.
Petri Tänk. 155.
Helgd, f. Helg, högtid, sabbatz daghen
och all annor helgd. O. Petri Men. fall
B 4 b. halla then rätta sabbatz hälgden. /
Post. 14 b.
Helgdagskarl, m. Som häller helg, icke
arbetar. daghsläntar och hälgedagzkarar.
Bureus Varn. C 3 b.
Helgeandshus, n. Sjukhus. Spettal eller
Helge Andz hws. Gust. 1 reg. 1:34.
grå-brödhra closter j wår stadh Stocholm ... skal
her epter wara till itt helgeandz hwss, ther
fattigha siuka menniskior vthi vphollas skola.
7: 252.
Helgeandsorden, m. En munkorden.
Spetale bröder, helgeandz orden, the draga
suart med dubbel hwijt kors. O. Petri
Klöst. A 4 b.
Helgebräkare, m. NT 1526 Ap. gern.
19:37. (Bib. 1541: kyrkioröffuare. Öfv. 1878:
tempelrånare.)
Helgedom, m. Helgons qvarlefvor, relik.
S. Erix skrijn och helgedomar. Svart Kr. 32.
Helgeliga, adv. Heligt. [Isl. heilagliga.]
then som heligha Läro helgheligha behåller,
han warder heligh hållen. Vish. 6:11. Thes
ären j witne och Gudh, huru helgeligha, huru
retferdeligha och ostraffeligha wij vmgingom
medh idher som troodden. 1 Thess. 2:10.
han leffde ... helgeliga effter tiyo Gudz bodh.
P. Erici 1:127 b.
Helgelund, m. Alle stedes här i landet
haffua the hafft noghro besynnerliga skooghar,
them man kallar Helgelundar, ther the mykin
spökilse eller wiskepelse hafft haffua. O.
Petri Kr. 11.
Helgonhus, n. Sjukhus, the fatighe
krancke menniskior som liggia j helgonhusit
wthij Suderköpingh. Gust. 1 reg. 2:193. Jfr
Helgeandshus.
Helgår, n. the wijndruffuor, som vthan
titt arbete wexta äre, skalt tu icke affhemta,.
effter thet är landzens helghåår, vthan
land-zens helghåår skalt tu för then skul hålla, at
tu skalt äta ther aff. 3 Mos. 25: 5. tu skalt
rekna siw sådana helghåår, så at siw åår
skola siw resor tald warda, och then siw
helghåårs tijdhen gör niyo och fyratiyo åår.
25:8. (Öfv. 1878: sabbatsår.)
Helhoga, tr. Glädja. Hon (synden)
haffuer en sådana efftersleng med sigh, at vthi
hela werldenne finnes ingen ting så
frögda-rijk och lusteligh, at hon thet hierta heelhoga
och trösta kan, som synden haffuer sargat och
bedröffuat. L. Petri 2 Post. 167 a. iagh
heel-hoghade enkionnes hierta. Jobs bok 29:13.
han sitt folck hempnat haffuer, och
heel-hoghat them medh sijn barmhertigheet. Sir.
bok 35: 25.
Helhogad, p. adj. Fullt hågad, fast
besluten. altså blef jag helhogad att låta det
samma (manuskriptet) utgå i allment tryck.
Stjernman (P. Svarts hist. om Vesterås
bisk., företal).
Helhållen, p. adj. Odelad. Konungens
högheet och myndigheef skal j alle måtte
ware så krafftig och heelhållen, som thet sigh
bör. E. Sparre Oration E 2 b.
Helig, adj. then Helghe, och then
San-ferdige, som haffuer Dauidz nyckel. Upp.
3:7. thet helgha, som Israels barn helgha
Herranom — the hålla sigh jfrå Israels
bar-nas Helgho skal icke äta aff the helgho —
the icke skola ohelgha Israels barnas helgha,
som the heffoffra Herranom. 3 Mos. 22:2,
3, 4, 15. Hwj skulle then ene daghen wara
helghare ärt then andre? Syr. 33:7. The
wille soffua och haffua heligt (helg), när j
wakadhe och arbetadhe. P. Erici 3:160 a.
hvarcken heligt eller söckent. HSH 31:365
(1662).^
Heliga, tr. Helga. [T. heiligen.] alla pino,
plågho och korsfestilse för gudz
rettfärdug-heet skul, haffwer han helighat j sin lekamen.
O. Petri Men. fall. E 2 a.
Heligdag, m. Helgdag, hvar helig- och
hvar sökn-dag i vekan. Hermelin Bib.
Heligsmål, Helgesmål, n. 1. Sabbatens
ingång aftonen före en helgdag, man ringer
... Heligsmål, såsom sedher är på
Landz-bygdenne. L. Petri Kyrkord. 50 a. ringia
och klemta heligzmål til söndagar och stora
högtijdzdagar. Laurelius Kyrkord. 359.
Ringa til helgesmål. Lind Ord. — 2.
Upphörande med arbete vid nämnda tid; i allm.
ledighet, dödhen gör them en enda och
heligzmål, til then yttersta daghen, på all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
