Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helst
— 369 —
Hemgifva
allenast svåra siukdomar, utan offta och sin
fullkomliga häälsot. U. Hjärne Ved. 27.
Helst, adv. Hvad som helst
förekommer stundom attributift. (Jfr Rydqvist
SSL 3: 280.) j hwadh som helst hws j ingån.
NT 1526 Luc. 9: 4. j hwadh som helst
oreen-heet ther menniskian kan medh oreen warda.
3 Mos. 5:8. hwadh som helst slechte på
iordenne icke kommer hijt vp til Jerusalem.
Sach. 14:17. ähuad som helst ähra hans
Gudhdoom tilkommer, then samma kommer
ock hans mandom til. L. Petri Dial. om
nattv. F 5 a. — Helst adjektift användt.
IIsl. helztr.] Skall nu så stofft och mörker
förgiömma Mit hälsta iag såg? Rydelius
Vitt. 38.
Helt, m. En fisk. (Coregonus
Lava-retus, L. Se Molbech Ord.) Spegel Guds
verk 197.
Helt, m. Hjelte. [Mnt. helt, T. held.]
frie helter och duglige hoffmen. Svart Kr.
91. iegh altijdh varit i strijdh. Och ther
migh fast salunde stält, At iegh bleff hallen
för en hält. Messenius Svan. 48. en
mäch-tigh hält Bådhe til siös, och så til fält.
Blank. 67.
Helvete, n. Graf, "dödsriket". iorden
öpnar sin munn och vpslukar them, ... at
the leffuandes fara nedher j heluetet. 4 Mos.
16:30. Herren dödhar och giffuer lijff, förer
til heluite, och ther vth igen. 1 Sam. 2: 6.
förer hans gråå håår medh fridh nedh til
heluete. 1 Kon. 2: 6. Och hoo achtar mitt
hopp? Nedher j heluete warder thet
faran-des, och warder medh migh liggiandes j
mullenne. Job 17:16. tu vpweckte en dödhan,
och hadhe honom vthu heluetet igen. Syr.
48:5. Han är högre än himmelen,...
Diw-pare än heluetet (afgrunden). Job 11:8.
Hem, adv. Hemma, så bliffue nu huar
och en heem til sigh. 2 Mos. 16:29.
Hembjuda, tr. Tillbjuda. thet ewiga
liffuet j Christo, hwilket genom Euangelij
predican allom heembudet warder. L. Petri
2 Post. 143 b. warder iw saligheten allom
menniskiom vthan åtskildnat heembuden.
4 Post. 54 b.
Hembjudning, f. Inbjudning, om vi
sakerne icke så til ända föra kunde, som vi
påbegynt hafvom,... vore nu en rätt
invita-tion eller hembjudning för alla våra ovänner
oss att öfverfalla. Gust. Adolf Skr. 210.
Hembära, tr. Icke äro de landen heller
så ringa til att skatta, alldenstund att the äre
aff en stoor ymnogheet, och elliest vidt
be-grepne och stora, i så måtto thet the then
omkostnaden, som der på gången är, väl
kunna hembära. Gust. Adolf Skr. 142.
Eliest hafver och Ryssen hemburit öfver the
Turcker en väldig seger. Ders. 175. Du
skulle allenast hembära åtlöje, om du vore
smittad af samma last, för hvilken du en
■annan straffer. Hermelin E6a.
Hemel, adj. Förtrolig. [Isl. heimill] the
. .. som våre vtj hemelt vmgængelse med
för:ne mester henrich. Gust. 1 reg. 4:870.
Hemelhus, n. Afträdeshus. [Isl. [-heimilis-hüs.]-] {+heimilis-
hüs.]+} Schroderus Lex. 97.
Hemelik,adj. [Isl.heimiligr.] familier,
vel bekant, förtrolig, hemelik. Svedberg
Schibb. 271. intim,... gamla Svenskan
hemelik. Ders. 280. Jfr Hemlig.
Hemelikhet, f. Förtrolighet, ibland oss
(fader och barn) är större hemelikhet. Thet
är, vi ärom i anda, kiött, blod och naturlig
kiärlek hvar androm inbyrdes närmare och
starckare förbundne. Svedberg Catech.
b lb.
Hemelting, n. när en haffuer vmgenge
hafft j okyskheet medh quinfolck, och
sedhan bekommet bölder widh hemmeltinget.
B. Olavi 133 a.
Hemesk, adj. Som hör till hus och hem,
inhemsk. [T. heimisch.] Domesticus,
hemesk. Var. rer. voc. S1 b.
Hemfärdig, adj. Färdig att resa hem.
Vij skreffue eder till, Herr Richs-Cantzler,
... att I skullen holla eder heemfärdige.
HSH 38:335 (1636).
Hemfödd, p. adj. mitt hemfödda Daal
(Dalsland, der jag är infödd). Eurelius
Vitt. 57.
Hemföding, m. 1. Inföding, hemföding
i Gräkeland. Rudbeck Att. 1: 684. Komma
the fremmande i alt för stor mykenhet in,
och få the för stort inrymme och stor
för-mohn, så moste hemfödningen tocka åt sig
... när han förachtas och utarmas, endast
therföre at han en hemföding är. Svedberg
Schibb. 304. — 2. En som aldrig varit
hemifrån. Hemföding och moorsgrijs Ligger
hema i askan och fijs. Törn ing 63. vi
som hafva rest utomlands,... vi förtälja det
vi hafva hördt och sedt på fremmande ställen,
til at låta se, det vi äro inga hemfödingar.
Lagerström Gert 56. Skulle denne
hem-födingen (som fått undervisning i hemmet)
hinna ... längre i kunskap än de, som gå
den allmänna scholæ-vägen, så är likafullt
hans förlust ganska stor. Löwenhjelm Tal
om ungd. upfostran (i Vet. ak. 1767) 37.
Hemföring, f. Hemföljd, hemgift, han
uthi sin Iagh stadgat hadhe, at jungfruer icke
skulle haffva medh sigh någhon heemföring.
Schroderus Albert. 2:53.
Hemgifva, tr. 1. Hemställa, ati haffue
giffuit eder Högborne Förste Greffue
Christoffer till hånde,... mötte wij giffue thet
gud i hijmelen hem, lathe thet szå skee och
stelle thet vdi gudtz hender. Gust. 1 reg.
9:249. — 2. Tilldela. Sacramentit så wel
som ordet är thet ting, j huilko Herrans
lekedom, thet är hans försoning, warder oss
siuka och syndigha menniskior heem giffuin
och huariom och enom vthskifft. L. Petri
Dial. om mess. 117 a.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
