Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjertepåse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjertepåse
— 377 —
Hof
Hjertepåse, m. Hjertsäck. Matkar äre
så väl i Pericardio eller hiertepossan som
i sielfve hjertat fundne. Lindestolpe
Matk. 36.
Hjertgrundig, adj. Hjertinnerlig, af
hjertans grund, en hiertgrundogh, gudheligh
och troghen bön. O. Petri 1 Post. 119 b.
Hjertig, adj. Behjertad, modig. [T.
herzig.] en tröstigh och hiertigh man. Sal.
vish. 1536 försp. Ther finnes och ibland
samme nyszantagne knechter en hop som
ju szå dugelige karler, och änn tileffwentyrs
hiertigere än en part aff the gamble
knechter äre. RR e/io 1544.
Hjertklämd, p. adj. the äre så
hiert-klämde, at the förmå icke mycket tala.
Spegel Pass. and. 130. Somlige äre så
fulle af ångesr, så sorgbundne och
hiert-klämde, at the kunna intet gråta för
häpenhet skul. Ders. 181.
Hjertnupen, p. adj. Hjertängslig,
modfäld. Vtaf sådane tijdender (om nederlag)
blefwe the Lybiske hiertnupne och sloge
hufwudet nidh. Brahe Gust. 1 kr. (14:
hiertnopne).
Hjertqvafd, p. adj. när någon skulle
föras ut til döden, tå bundo the för then
sammas ögon, på thet-han icke, vid thet han
såg mordplatsen, skulle blifva förtviflad och
hiertqvafd. Spegel Pass. and. 313.
Hjertstulen, p. adj. Modstulen.
Hiert-stuhlne menniskior, som icke hade modh
uthi sigh. P. Brask Puf. 62.
Hjesse, m. Hjessa. [Isl. hjassi.]
Segrares lagrade hjässar. Dalin Vitt. 11:4:4.
Jag ... många krönta hjessar Skådat under
mina tak. IV: 183. dygden skal de krönta
hjessar zira. Hesselius Erik 56.
Hjesslock, m. För hufvudvärk hans
hies-låck ryckia opp. Moræus 386.
Hjonelag, n. Äkta maka. iag storligen
dher effter må längta At lefva få dhen timma
och dag, Jag finge see ditt jonelag, En hustru
from och aff dygden rijk. Beronius C 3 b.
Hjordahåll, n. Vallgång. Hafva the,
som bo samman i en by eller flera, förent
sig om boskapens vård och hiordahåll. Lag
1734 B.B. 11:2.
Hjordgång, m. Betesmark. Pascua,
beet, hiordgong. Var. rer. voc. M 3 a.
Hjordmark, f. Betesmark.
Hiordmar-ken är full medh fåår. Ps. 65:14. fåår aff
hiordenom vthaff Israels hiordmarck. Hes.
45:15. hiordmarken skal stå jemmerligh.
Am. 1:2.
Hjordskötsel, f. Boskapsskötsel, föda
sig genom jagt, fiskeri och hjordskötsel.
Botin Hem. 1:1.
Hjordvall, m. Betesmark. Hiordwallen
går äller full med fåår. L. Petri Dav. ps.
65:14. Stängd mark och hiordavall måge alle,
som ther i del hafva, til muhlbete nyttja.
Lag 1734 B.B. 11:1.
Hjorta, intr. Idisla. [Isl.jörtra; N./orta.}
Koen hjortar eller idisslar. Linné V est g.
resa 236.
Hjul, n. Pinohjul. (Se Hjul brå ka.>
Nörbo karar forlossade strax fouten
(fogden) och the hoffmen medh honom wore
vtaff stockar, hiwll och annen fengelse, och
satte M. Jörens partij strax ther in igen.
Svart Kr. 141.
Hjula, tr. Hiuhla ur något, etwas
rün-den, es rund machen. Lind Ord.
Hjulbråka, tr. Rådbråka. [T. radbrechen.}
itt vmlöpande och taggat hiwl, ther medh
hiwlbråkadhe man then Gudz försmädharen.
2 Macc. 13:6. hiwlbråkat och steglat. Balck
Catech. Yla. Han blef hiulbråkad.
Svedberg Sabb. ro 2:1425.
Hjulharpa, f. Ett slags
stränginstrument (nyckelharpa?). Lyra, hiwlharpa. Var.
rer. voc. O 4 a. hiwlharpa, chelys.
Comenius Tung. index.
Hjulrock, m. Spinnrock, spinna
spinnerskor ... anten på hiuulråck eller medh
slända. Comenius Tung. 498.
Hjulsparre, m. Brinkhake. [T. radsperre.J
ther baakom (vagnen är) hiwlsparren, til at
häfta vagnen uti thet branta nedkörandet.
Comenius Tung. 458.
Hjupon, Jupon, n. Nypon. Comenius
Tung. index. Lind Ord.
Hlider? Ett blancktt köritz, mett en
Hlijder. Hist. handl. 2:26 (1548).
Hljom, se Ljom.
Hljoten, se Lj o t en.
Ho, interj. [Isl. Ad]. Hoo! hielper mighy
grannar, i thetta vee! S. Brasck Förl.
sonen F4 b. Ho busser! tänckte jag, jag måste
trädet stäcka. Kolmodin Qy. sp. 1:18.
Ho, m. The gifva fodret ... uthi hoor
(hoar). Comenius Tung. 414. the vpfylte
hoonar (hoarné) til at watna sins fadhers
fåår. 2 Mos. 2:16.
Ho, pron. Brukadt äfven i plur. Hoo .
äre j? 2 Kon. 10:13. Hoo äro thesse? ...
Jagh wil kungöra tigh hoo thesse äro.
Sach. 1:9.
Hoboj, Hoboja, f. Oboe. Spela eller
blåsa på hoboj. Lind Ord. Tuppen gal en
sträf hoboja. Bellman 3:107.
Hof, n. [Isl. hof] 1. Gård, hem. Desse
tree systrar dig til tienst skole stundliga
stånda, Hvad i ditt hus och hof görs tarf
skole the samme sysla. Stjernhjelm Here.
114. — 2. Fest. thå thet hoffuet
(högtidligheterna vid konungens kröning) öffuerstådt
war. O. Petri Kr. 210.
Hof, n. Mått, måtta. Någors hof,
hofva, någorlunda, i någon mån. [Isl. af
nökkuru höft.] the godha englar skola
strij-dha medh the onda englar, och bliffua them
öffuermechtige, på thet fridh må någors hooff
wara på jordenne. Uti. på Dan. 462. Theras
retta fergo haffuer iach iw nogorshoff til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
