Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hoftasslare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoftasslare
— 380 —
Hogmod
Hoftasslare, m. then gamle hoftaslaren
sade: om thet är nog at ursäckta sig, tå
lärer ingen kännas vid skulden. Spegel
Pass. and. 261.
Hoftimmer, n. Hofram, hofgemak. [af
T. zimmer.] man finner en hoop til hoffua,
som holla sine kambrar så skitne och oreene,
så at man må rätteligare kalla them
svinestall än adelige hofftimber. Schroderus
Hoff. väck. 114.
Hoftjenst, f. Krigstjenst, hoo tiänar til
hoftiänst på sin eghen sold någhon tijdh?
O. Petri Sakr. 21 a. (se 1 Cor. 9:7.)
Hof torn, Hogtorn, m. Förtret, för när
-melse, harm. [Mnt. torn, T. zorn. Jfr Grimm
Wört. Hofzorn; Molbech Gloss. Hoftørn,
Hoftorn.] the ära vthi minne med oss...
for thet hofftorn the oss giort haffua. Gust.
1 reg. 8:116. sådane förräderij, schade och
hofftorn, som the oss bewijst och vdj fört
haffwe. RR u/t 1543. theras haat til
Christum war så stort, at thet medh ingen
smä-leek, hoghtorn och förtreet, som the honom
giorde, kunde warda vthslecht eller mättat.
L. Petri Chr. pina T 3 a.
Hofva, intr. = Hofvera 1. [Mnt. hoven.]
såsom een brudh hooffuar j sitt smycke.
L. Petri Jes. proph. 61:10.
Hofvad, p. adj. Försedd med hof.
hof-vadt och klöfvadt fää. Stjernman Riksd.
bih. 289 (1620).
Hofvera, intr. och tr. [Mnt. hoveren;
T. hofieren.] 1. Ståta, pråla, stoltsera.
såsom een brudh hoffuerar vthi sin skrwdh.
Es. 61: 10. Paris är svijken aff Veneris
flärd, Och henne för alla dömdt äplet värd
... Hvar aff hon icke ringe hofverar. N.
Holgeri B 5 b. — 2. Fjäsa, smickra, fira.
the som nu hoffuera för tigh, the skola
för-achta tigh. Jer. 4:30. Så nyfikne voro vi
Svenske med den handel (det Engelska
giftermålet) och mest dermed till att hofvera
konung Erik. S. Elofsson 105. huru högt
then gambla modhren Elizabeth medh then
vnga pijghona Maria hoffuerar. P. Erici
3: 91 a. hoff smikrare ... som hoffuera och
smikra medh theras ogudhachtigha
konungar. P. L. Gothus 1 Uti. Kla. at een ung
möö ... icke begärar at roosas, eller hållas
för sköön, såsom ey heller myckit at
skå-dhas och hofveras. Schroderus Albert.
1: 26.
Hofvering, f. Smicker, the ropade emoot
Pilatum, Wij haffue ingen Konung vthan
Keysaren ... slijkt war ock intet annat än
hoffwering och skrymterij aff sådana folck
som gerna hadhe seedt at yxen hadhe sittit
j theras Keysare. L. Petri Chr. pina C 6 a.
Hofverk, n. [Mnt. hovewerk.] 1.
Krigsbedrift, krigslist, vill iak ... med them
(krigsfolket) driffwe in oppaa allis vore fyender
eth hoffwerke. HSH 19:151 (1506). Ther
be-wijste Peder Fredagh ett snilt och förnuff-
tigh Hoffwerck. Svart Kr. 50. — 2.
Ridderlig öfning, vapenfärdighet, öfva sigh
medh torney, stäckande och bräckande,
rännande, medh fechterij och allahanda
hoff-verk och ridderspeel. L. Petri Kr. 74.
Kongliga öffningar och hoffvärk. Phrygius Agon
35. Vif von Järn, Han brukar så stoort
hofverk. Sv. forns. 1:39. The kämpar begynte
en krets att skrifva Alt på then gröna mark,
Thet gjorde the then bruden till ähra, Låt
se sina stora hofverk. 1:72.
Hofvisk, adj. Som anstår ett hof.
Hof-viska seder, tornerande och riddarespel gjorde
våra printsar så högt aktade, at de hurtigaste
riddare och furstar, jarlar och junkrar och
ädlingar sökte deras hof. J. G. Hallman 9.
Hog, m. Håg, minne, them kom än nu
jhogh, huru thet tilgånget war. Vish. 19:10.
oss kommer jhogh, at then förföraren sadhe
. .. Matth. 27: 63. Så kom migh jhogh thet
Herren sagdt hadhe. Ap. gern. 11:16.
Högas, dep. Jubla. Är thet (goda)
förhanden, så högas hon (gestit avioitate; T.
fr olocket fiir begierde), glädies, frögdas,
förlustår sigh medh thess nyttiande.
Comenius Tung. 366. Jfr Hogsas.
Hogfalla, intr. Falla i hågen, thet talet
hogföld them allom wel. O. Petri Sakr. 9 a.
Hogfäld, p. adj. Hågad, lysten. [Jfr Isl.
hugfeldr.] när wij på itt ting så platt hogfälte
äre. Schroderus Hels. beg. skattk. 115.
Hogfällas, pass. Vara omtyckt,
predikningar, som ... af gudfruchtiga siälar
hog-felltes och åstundades (af trycket).
Svedberg Sabb. ro 1:63 b.
Hogfälle, n. 1. Håg, lust, åtrå,
sinnesrörelse. han ... kunde förstå sigh på
oskä-ligh creaturs lååt, hvad theras hågfälle var.
Schroderus J. M. kr. 123. högfärden intet
annat är, än itt sinnes affect oc hogfälle.
Pac. 199. hon (viljan) är hoghfällen
(affec-terne) underkastat. Comenius Tung. 362.
— 2. Hugskott. Alnen, ther medh lyckan
mäter hoffolkzens förtienst, är icke någon
billigheet, uthan itt hågfälle eller såsom thet
faller enom i sinnet. Schroderus
Hof-lef. 223.
Hogmod, Homod, n. Oförrätt,
förnär-melse, förolämpning, skymf, smälek. [Mnt.
homot.] edher ær skeeth något homodt och
öffwerwåld wtåff wår tiænere. Gust. 1 reg.
3:327. (han) scriffuer slig spoott oss til
homod och hånheth. 5:35. vedergöra then
for-treeth och homod oss vtåff eder viderfarit
är. 5:56. giort osz icke lited hoffmod j
många handa måttha med mord, gripning och
skofflinng på wåre fogeter. 6:80. wij well
hade mackt oc tiilfelle tiil at widhergöra
sådanna wårt store homodh. 6:81.
somb-lighe icke kunna eller wilia lijdha aff sin
nesta för gudz skull jtt litet hoghmodh eller
någhot som them synes orett wara. O. Petri
Sakr. 27 b. Enom christnom kan aldrig skee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
