Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hugsan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hugsan
— 387 —
Huldsalighet
som skedt, så föga man hugsar. A. Nicander
Vitt. »5. — 2. Gifva akt på, märka. Han
hafver i thet slott sat vächtare, som koxa
Så fierran och så grant, at the strax kunna
huxa, Om något skadeligt vil nalkas.
Spegel G. verk 248. — 3. Öfverväga. vi vele
huxa och betänckja riksens tarfvor. Gust.
Adolf Skr. 208. the erender, som
propo-nerade varda, hugxa och betenckia. Ders. 305.
Tycker Capitlet sigh behöfva för besvär och
njörkheetz skull (i målet) hoxa och än bättre
bètänkia, må saken upskiutas. Emporagrius
Kyrkord. 287. Dygd vågar inte på slump,
... Dygd söker rådh, flyger inte för än hon
koxar och huxar (öfverlägger, betänker sig).
Stjernhjelm Here. 396. — Refl. Betänka
sig. hugsa tig väl om, förr än tu flyga vil.
Kolmodin Qy. sp. 1:80. — 4. Fika. dhen
ene huxar effter förträde, opkomst och höga
tittlar. Columbus Poet. skr. Q 3 a.
Hugsan, f. Håg, böjelse, sträfvan, vår
begiärligheet och huxen, våra undersåtares
välfärdh och bästa i alle görlige måtter at
befordra.- Stjernman Com. 2:616 (1649).
Hugse, se Hogse.
Hugsjuk, adj. Mjeltsjuk. När en
miss-tancksfull och hugsiuk menniskia ser tvenne
personer stå afsides och hviska hvar andra
i öronen, så menar han, at the honom
förtala. Rydelius Förn. öfn. 216.
Hugskott, n. Tanke, beslut. [Isi. [-hugskott]-] {+hug-
skott]+} Tyckte mich ey radeligit vare eder
nåde affrada thet anslag oc hogskot som eder
nåde aff gudz inskiutilse begripeth haffde.
H. Brask (Gust. 1 reg. 1:306).
Hugstyrka, f. Mod. the vunno ther aff
een lijten hugstyrckio. P. Brask Puf. 277.
Hugsvalan, f. Hugsvalelse. Menar tu
at gudh så skal hugsuala syndare och så
letteligha vthkasta sijn hughsualan. Job 15:11
(glossa). Jesus kommen är hijt til werldena,
arma syndare til tröst och hwghswalan. L.
Petri 2 Post. 150 a. tu hughswalan och
roligheet j tina siel och samwet finna skalt.
Joh. Erici FI b.
Hugsvalelig, adj. Hugnelig. kærligh och
hogswaleligh scriffuelse. Fin. handl. 7:81
(1509).
Hugsvalelse, f. 1. Upprättelse, then
hånheth han oss giorth haffuer ... vij nödges
att vedergöra, om oss vederfars ingen
hug-swalilsse moth samme fortreeth. Gust. 1 reg.
5:48. — 2. Afhjelpande, edre brister och
klagomål ... på hwilke i vtan twifwel lenge
sedan hade fååt gode hugswalelser. RR 6/io
1542.
Hugsvinner, adj. Förståndig,
omtänksam. [Isl. hugsvinnr, prudens. Egilsson.]
Mäst alla våra sällsynte händelser och
märck-värdige ting Iiggia uthi een diup förgätenhet
begrafne, så at vij icke det ringaste viste
säya, om icke en eller annan hughsvinner
hade det upmärckt antingen i kyrckioböc-
kerna eller elliest. U. Hjärne Anl. 168.
(Spegel Ord. "Hugsvinnur, then som är
snar til råda.")
Huj, interj. När trummeten fast klingar,
sägher han (hästen) huy, och kenner luchten
aff strijdhenne long wägh. Job 39: 28. Han
wermer sigh, och sägher, Huy, iagh är warm
worden. Es. 44:16. Alle tine fiendar gapa
medh munnen emoot tigh, hwissla til tigh,
gnissla medh tenderna, och säya, Huy, wij
haffue förderffuat honom. Jer. klag. 2:16.
tu emoot Israels bergh talat haffuer, och
sagdt, Huy, the äro föröödd. Hes. 35:12.
(Luthers bibel har hu i; detta är i Bib. 1541
äfven öfversatt med O, t. ex. Sach. 2: 6,7.)
Man skall icke roopa hwij, förr än man är
öfver bäcken. J. Rudbeckius Kon. reg. iö8.
— Såsom subst, medh en huy eller vthi itt
ögnableck är hon förlossat vthaff then
wån-dan. L. Petri 2 Post. 58 a. en så swår
pestilentie, at medh en hwy dödde 24000.
P. Erici 5:167 a. så lätter vara, at tu uthi
en hov kant vara hvart tu vil. P. L. Gothus
Undervisn. 213. kom them en splijt emellan,
som uti en hoij uthbrast i en uppenbara
feygd. J. Botvidi Likpred. E3a. I en hoj.
Lind Ord. Han skulle icke haffua sagdt en
dagh, uthan allenast itt hwij och ögnableck.
Kemner 33. träffas i ett huj af dödzens
grymma hand. Borneman 9.
Huld, f. Huldhet, ynnest, gunst. [T.
huld.] den åt någon gier sin huld För bara
kåta kittlan skuld, Förtaer sin ungdom utan
frögd. Lucidor Rr3b.
Huld, adj. [Isl. hollr.] hulla wener. L.
Petri / Post. U 6 a. the öffuergåffuo både
hulla och skylla. 2 Post. 22 a.
Hulda, nom. prop. Fru H., verlden, det
verldsliga sinnet. [Se Grimm Wört. Hulda.]
Sådana klagemål hörer werlden fru hulda
nådeligha. _ P. Erici 2:68 b.
Huldeliga, adv. eders weluillioghet
hul-skap troskap oc manskap som i oss altiid
hulleliga oc troliga beuist haffue. Gust. 1 reg.
6: 46.
Huldhet, f. Tillgifvenhet, trohet.
Haffuer iagh her medh welet vthi alla
vnder-dåniga hwlheet frambäre största tacksäyelse
för nådeligen bewijsta wälgerningar. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. B 5 a.
Huldning, f. Hyllning. Kongl. M:tt kunde
fogeligen med staden (Bremen, som sökt
undandraga sig Sveriges välde) så begynna,
att han om huldning anmodades.
Stjernman Riksd. 2:1456 (1664).
Huldsalig, adj. Ljuf. [T. holdselig.]
Förrädaren ... icke war werd att höra tina
huldsaliga tröst. P. J. Gothus Catech. Hhöa.
Herre Jesu, tu liwfflige huldsalige
brwd-gumme. Myst. 173.
Huldsalighet, f. Ljuf het, behaglighet,
huldhet. [T. holdseligkeit.] The liufve
Cha-rites ey velat här förmena Vår ädle Ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
