Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hundpenning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hundpenning
— 389 —
Husbonde
Hundpenning, m. Betalning för otukt.
[Luther hundgelt] Tu skalt icke bära skökio
löön eller hundapenningar vthi Herrans tins
Gudz hws. 5 Mos. 23: ls.
Hundradubbel, adj. them war än nu
hundretdubbelt mere sådant aff Konung
Cri-stiern och the Danske ärnadt. Svart Kr. 46.
Hundsk, adj. Hundaktig, grof, skamlös.
[T. hiindisch.] sina hundska synda art...
bekenna. P. Erici 1:207 a. The {advokaterna)
igenom alla rådhus löpa, medh ropande och
hundsk svatzande them upfylla, medh
gnar-rande och skällande sigh inbördes anfalla
och bijta. R. Foss 389.
Hundskeliga, adv. Furstarne fara illa
och hundskeligha medh then fatigha bondan.
P. Erici 3:ioib.
Hunehär, m. Här af Hunner. [Isl.
Hünaherr.] uphooff sigh een bonde ... och
sade sigh vilia reesa een Hunehär och slå
ihiäl all ridderskap och adel. Tegel Gust. 1
hist. 2:121.
Hungertyta, f. Pigg inom mungiporna
på kreatur. (Se Rietz Tytta 2.)
Hunger-tytor, aff hvilka the {kreaturen) hafva hinder
til at äta. Colerus 2: 52.
Hungra, impers. migh hungradhe. Ps.
50: .12. han stiäl til at mätta sina siäl tå
honom hungrar. Ord. 6:30. när han hadhe
fastat j fyratiyo daghar och fyratiyo nätter,
så hungradhe honom. Matth. 4: 2.
Hurta, se Hör ta.
Huru, adv. ther kom itt falskt rychte,
huru {att) Antiochus skulle wara dödh. 2
Macc. 5: 5.
Hurudana, pron. adj. Hurudan, han ...
förgäter strax hurudana han war. Jac. 1:24.
beseer ... hurudana landet är. 4 Mos. 13: 21.
Huru skola the dödhe vpstå? Och medh
hurudana lekamen skola the komma? 1 Cor.
15:35. Tå frågadhe honom hans Läriungar,
hurudana thenna lijknelsen war (hvad den
betydde). Luc. 8: 9.
Hurudanhet, f. Beskaffenhet.
Hurudan-heet, qualitas. Schroderus Lex. 93.
Hurva, f. Hvirfvel, göl. [Jfr Isl. hverfa,
v.] {Strömmen) om och om som qvarnehiulet
snårrar Och med then hvirfvelgång een
diu-pan hurva borrar, Som svälljer stock och
stubb. Spegel G. verk 103.
Hus, n. 1. Hålla h., hafva hushåll,
hushålla. Borgare, borgerska eller hvem
som helst ther (i staden) boor, som huus
håller. Stjernman Com. 1: 416 (1593). När
förnufftigt folck hålla hus, läre de af ingen
finna någon bättre underrättelse än sielfva
naturen. Rålamb 13:2. The ringe hålla
hus med litet; men the store Ei så, ty
knäpper kost hos them en nesa vore. Spegel
Sal. vish. 15. — 2. Palats, slott, vppå sitt
hws bygde Salomo j tretton åår. 1 Kon. 7:1.
Skrifvit på Wårt Huus Linköping...
Stjernman Com. 1: 292 (1580). ~ 3. Fästning. Wij
rychte ther in med fullan dus Och komo
strax in för Hammars hus. Hund Er. 14 kr.
v. 229. The ville icke giffve huset op. v. 230.
Huså, tr. och intr. 1. Hysa. [Isl. huså ]
velie wij athj them (ogerningsmännen) inthet
beskydde, hwsze, hema eller j nogen mötte
förswara. Gust. 1 reg. 4: 98. — 2. Bo, hafva
qvarter. [T. hausen.] Lät Amor then lätte
gäst Huså som han sielfver vil Innan städer
hoos sitt folck, Hoos thet folck som fåfängt
är. Stjernhjelm Fångne Cup. 2 intr.
Huså, intr. Draga strumpor på. (Se
Hosa.) När du sitter inne och husar ditt
ben, Så ståndar jag ute, frusen. Sv. folkv.
1:341; 2:294.
Husaktig, adj. 1. Huslig, the vnga
quin-nor ... {skola) wara sidhugha, kyska,
hwss-achtigha, froma, sina män vnderdånigha. Tit.
2:5. hustrur skola vara hwsachtigha eller
hwshållerskor. Thet är, the skola heller låta
sigh finna hemma j hüset, än uthe på torghet
eller gatunar. T. Johannis Fästn. Cc4a.
thet heeter och vara hwsachtigh, at een
hwstro icke alla daghar sitter j hwset och
räknar sparraner under tacket eller rutarnar
j glasfänstren, uthan och haffuer åhogha och
bekymber om hwshållet, hielper och så sielff
til at förverffua och förskaffa hvad som uthi
hwshållet tienlighit är. Ders. Cc 6 a. een
huusachtig qvinna, Som hafver rokken kär
och gerna gitter spinna. Spegel G. verk
127. — 2. Hushållsaktig. en ächta hustro
... skal vara husachtigh, thet är: thet som
mannen ... förskaffar i huset, hon thet väl
anlegger, icke förslöser eller förfaar, uthan
så myckit mögelighit är hielper at förkoffra.
Schroderus Albert. 2:97. Sigurd Syrs
tarf-liga och husaktiga lefnad. Dalin Hist. 1:597.
— 3. Verksam. En snäller menniskia är och
så i sielfve ledigheeten huusachtigh
(nego-tiosus, geschäftig). Comenius Tung. 888.
Husaktighet, f. Huslighet,
hushållsförstånd. hon aldrig vil hafva annor kläde, än
de som slitne och slarfvota äre, och håller
hon det för een stor husachtigheet (Isl.
hag-speki). Verelius Götr. 7.
Husarm,.adj. användt som subst.
Fattighjon, fattig som ej går omkring och tigger.
hwar oc en stadh eller by skal sina
hws-arma så försöria, at the icke behöffua taga
kepp och kanno. P. Erici 1:185 a. åhrligen
måtte hållas ransakning uthi hvar sokn till
att förnimma hvadh fattige och huusarma
der kunno finnas. Stjernman Riksd. 1:624
(1605). husarme äro the förnemste och
ver-digaste ibland the arma. Svedberg Casa 52.
Husbehåll, n. (Hushåll) dhe vahror til
huusbehållet från gårderne och bönderne
inkomma. Stjernman Riksd. 2:1493 (1664).
Husbonde, m. Äkta man. tå Vria hustru
hörde, at hennes man war dödh, jemradhe
hon sigh för sin husbonda skul. 2 Sam.
11:26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
