Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvar
— 393 —
Hveka
tiyo tusend. 1 Kon. 5:14. förmana hwan och
een. NT 1526 Ap. gern. 20:81. inhyrdes
hata huan annan. Ders. Matth. 24:10.
Hvar, pron. Hvilken, hwar hans öghon
öpnat haffuer, wste icke wij. Joh. ev. 9; 21.
hwar haffuer giffuit tigh thenna machten?
Matth. 21:23. för hwar skul sörien j för
klädhen? 6:28. itt torn, huess högd skal
reckia vp j himmelen. 1 Mos. 11:4. them
månne, hwes wägh fördold är. Job 3:23.
Hwem (hvarvid) skole wij lijkna Gudz Rijke?
Marc. 4:30. hon sadhe thet sinne swäro, när
(hos) hwem hon arbetat hadhe. Ruth 2:19.
Hvar, konj. Om. wij kunne icke komma
för then manzens öghon, huar wår yngste
brodher icke är medh oss. 1 Mos. 44:26.
Huru kunde någhon ting bliffua, hwar tu
icke wille? Vish. 11:26. Hwar tu kant, så
hielp them torfftigha. Tob. 4: 8. Så wil iagh
pröffua idhart taal, om j faren medh
sannin-genne eller icke, ty hwar så icke, så äre j
... speyare. 1 Mos. 42:16. Slepp mitt folk
at the mågho tiena migh, hwar icke, Sij, så
wil iagh låta komma allahanda ohyro offuer
tigh. 2 Mos. 8:21. Förståår tu sakena, så
vnderwisa tiTi nästa, hwar och icke, så hålt
munnen til. Syr. 5:14. om I will vara vän
och du-bror med mig, så är det väl; hvar
och icke, så kan det vara mig lika mycket.
C. Gyllenborg Sprätth. 114.
Hvardagsgrann, adj. Grant klädd i
hvardagslag. Jag var ei sysslerädd, jag gick
ei hvardags grann. Kolmodin Qy. sp. 1: 55.
Hvarefter, adv. Hvarföre. Lät ingen
weta hwar effter iagh haffuer sendt tigh. 1
Sam. 21:2. Min wen, hwar effter kommer
tu ? Matth. 26: 50. Hugg thet (trädet) bortt,
Hwar effter skal thet förhindra jordena?
Luc. 13:7.
Hvarf, Hvärf, n. Omkastning,
omskif-telse. ångra synden, som lyckones underliga
hvarf i verlden förorsakar. Gust. Adolf
Skr. 71. alt mennisligit är underkastat hvarf
och förändring. Ders. 93. theras
(himlakropparnes) måål, taal, lopp, sammanstämmo,
tijder, hvärf och omskiffte. Stjernhjelm
Arch. A 3 b.
Hvarjehanda, s. Hvad som helst,
hvarjehanda at äta är intet loffgifvit (vid
helsobrunnen). U. Hjärne Surbr. 9.
Hvarjens, adv. Ingenstädes. [Fsv.
hvar-gens. Isl. hvergi, hvergin.] Ther kan Gudh
oss huariens framkomma. P. Erici 2:158 b.
så haffuer tu ... medhåld eller tilflyct
hwar-iens meer til at bekomma. Balck Krist,
ridd. Fia.
Hvarst, adv. Hvarest, han maa tiil sigh
lösze alle bength iönssons götz huarst oc
helst the her j Suerige belegne ære. Gust.
1 reg. 3:63. Ders. 64, 86, 91. Hwarst thå,
herre? NT 1526 Luc. 17:37.
Hvart, Hvarten, konj. Hvarken, hvart
klädd eller oklädd. Stjernhjelm Here. 24.
tu blijr hvart doctor, präst eller abbot. Ders.
162. Ther halp hvart bön eller ursecht.
Fångne Cup. 3 intr. när du ... Min tillkomst
... Hvart tencker, troor eller affveet. U.
Hjärne Vitt. 91. ingen parten, huarten
Cronen heller han, är til affters i thet byte.
Gust. 1 reg. 6:308. Jfr Hvaske.
Hvartid, f. Hvarje tid. Och finner man
giörligen, hvad här med i hvartiden skedt är.
Svedberg Schibb. a 3 a. (Se 1 Macc. 2:
61 under Hvar, pron. 1.)
Hvaske, konj. Hvarken, the huaske
haffua bijta eller supa. Gust. 1 reg. 8:51.
Hvass, adj. 1. Ojemn, oländig.
Mace-donia är ett kält, hårdt til brukz och hvast
eller ojemt land (frigida duraque cultu et
aspera plaga). Schroderus Liv. 902. —
2. Sträf (om kläder), han drogh hwass
klä-dher aff camela håår. P. Erici 3:180 a.
Hvassas, dep. Blifva hvass, skarp,
vin-teren begynte... hvassas. Ehrensten
(Lönbom Sv. arch. 2:227).
Hvasshet, f. 1. Bitterhet, arghet.
her-dher ecke idher hierthe j noghre hwasheit.
Tideb. 2. — 2. Bittert lidande, tänck påå
huad hwassheet Christi kräseligha lekamme
leedh medh hwdhstryckning och
genomslagh-ningh. O. Petri Men. fall L2b.
Hvassig, adj. Vassbevuxen. hvassiga
stranden. Palmfelt Virg. 21.
Hvasstalig, adj. Then som hwastalugh
är, han stinger såsom itt swerd. Sal. ord.,
1536 12:18. (Bib. 1541: Then ther owarligha
talar.)
Hvater, adj. Skarp, hård. [Isl. hvatr.}
han är en hvater och strenger busse. U.
Hjärne (Hist. tidskr. 2:271).
Hveka, Veka, Vika, intr. [Isl. hvika.]
1. Vicka, röra sig hit och dit. hon
(magnetnålen) på nordan pekar, Ehvart och vinden
bläs, ehuru skippet hvekar. Spegel G. verk
138. — 2. Vackla, vara ostadig, ombyilig,
vankelmodig. Hwi hwekar tu tå så mykit,
och faller nu hijt och nu tijt. Jer. 2:36.
then som med dieffuulen stridha skal, han
moste icke hwekä hijt och tijt, vtan wara
wiss på sakena. O. Petri 1 Post. iiob.
j icke skolen kunna the tanckar haffua om
migh, at iagh skal hweka j mijn bekennelse.
L. Petri Chr. pina X7b. Echtafolck vthi
allahanda fal... skola stadigt samman bliffua
oc intet hweka. Kyrkord. 51b. hwecka i
tronne. P. J. Gothus Psalt. L 3 a. När
åhrsens tijdher hålla sin rätta art och natur»
så hafver man lättare til at döma om
kranck-heter och theras uthgång. Tvärt om, när the
thet intet göra, så hveka ock siukdomarne,
at man om them ey så fastelighen döma kan.
Sparman Sund. sp. 12, hans sinne var
mycket starckare, än at thet efter lyckans
ostadigheet skulle veeka och omdrifvas.
Columbus Poet. skr. P3a. ifrån sin
troo-het veka. Spegel G. verk 43. hæsitera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
