Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hvissa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvissa
— 396 —
Hydda
Hvissa, intr. Hväsa, hvissla. [Jfr Isl.
kvisa, hviska, tissla, sqvallra.] hvissa,
sibi-lare. Helsingius. Comenius Tung. index.
Hvissan, Hvissning, f Sibilus.
Helsingius Comenius.
Hvissla, intr. och tr. 1. Hviska, tissla.
[Isl. hvisla.] skalt hwitzla titt taal fram. L.
Petri Jes. proph. 29: 4. riär them (bisparne
m.fl.) bliffuer effterlåtit så mykit the behoff
haffua till theras nödtörfft, skulle the ther
medh låta sig nöia och intedt ther öffuer
huisla medh almogenn, vpueckiandes them till
någen ondh wilia emoet Koningen. Svart
Kr. 125. Vppe på Burspråket monde the
Danske stå, Hwad the huislede lät sigh sielfft
förstå. En liten Crön. G 4 a. — 2. Hvissla,
såsom uttryck af hån. Alle tine fiendar
gapa medh munnen emoot tigh, hwissla til
tigh. Jer. klag. 2:16. The köpmän j landen
hwissla til tigh (staden Tyrus), at tu så
hastigt förgången äst. Hes. 27: 36. han haffuer
giffuit them til at förskingras och förödhas,
så at man hwisslar ål them. 2 Krön. 29:8.
iagh wil leggia tigh ödhe, och thes inbyggiare,
så at man skal hwissla åt them, och skolen
til skam warda. Micha 6:16. Man skal
klappa hender til hopa offuer honom, oph
hwissla offuer honom. Job 27:23.
Hvisslan, f. Hväsande. Comenius Tung.
index.
Hvisslande, n. Se Hvissla 2. Babel
skal warda til en steenhoop ... och til itt
hwisslande, at ther ingen vthi boo skal. Jer.
51:87.
Hvit, Hviting, m. Hvitten. en
Carme-jijt, Broor Paulus, var ey värd en hvijt.
Olfson Christiern 97. klippingen mötte et
fal (fall) faa, saa at han ecke ginngo mera
en for iiiij hwithinger. Gust. 1 reg. 1:183.
Hvitlett, adj. Som har hvit färg.
hvijt-leta bröst. Columbus Vitt. 146.
Hvitlädermakare, m. Hvitgarfvare.
Alutarius, hwijtlädermakare, semskare. Var.
rer. voc. D l b.
Hvitmat, m. Mjölkmat. [Isl. hvitr matr,
hvitamatr.] ost, egg, smör, miölk och annan
hvijtmaat. Petrejus Beskr. 6:20.
Hvitmera, tr. Hvitmena. Förekommer,
jemte hvitmerad, hvitmerare, hvitmerning,
hos Comenius Tung. index.
Hvitnad, m. Hvit fläck, en hwitnat är
kommen på hwdhena — kötet... förwandlas
til hwijtnat — sårnadhen är förwandlat til
hwijtnat. 3 Mos. 13:10,16,17.
Hväll, Vell, adj. Gäll, genljudande,
klangfull. [Isl. hvellr.] Om dagen qvittrar
lärkian snäll, Om natten nectergalen hväll.
D. Wallenius A 4 b. Den hvälla
luffte-värld. Liljenstedt Christ. B 2 b. the hafva
utbrustit uti en högt liudande song och ett
vellt rop, så at thet hafver hördts longan led.
Svedberg Sabb. ro 2:1234. hvälla pukan
röres. Brovallius Holb. 29. Palatset helt
består af tunn och hväller koppar. Ders. 38.
klara ljud och hvälla röster höras. Ders. —
Adv. Gällt. Ded alt för hvällt ok ildt i
dennes öron liumde. Columbus Vitt. 90.
Utan tvifvel hördes thenna rösten vellt, så
at alle kunde then vel höra. Svedberg
Sabb. ro 1:508. up, then ene med them
andra, och siunger veit... thenna segersong.
2:1243.
Hvärf, se Hvarf.
Hvässa, tr. Skärpa, stärka, öfva och
hvessa sitt förstånd med någre gode bökers
lässningår. Brahe Oecon. 94.
Hvättja, Hvättjesten, Hvättsten, se
H vetta, H vettsten.
Hyad, se Svarthyad.
Hybbel, Hybbele, n. Hybble. [Isl. [-hy-byli.]-] {+hy-
byli.]+} itt litet hybbele eller hws. L. Petri
Chr. pina q 6 a. Hybbele. Helsingius.
Hvar ur sitt hybbel längtar. Bureus Nym.
111:19. synden har sitt förnämsta hybbel,
hydda och boning i kroppen och dess
lemmar. Boethius 212.
Hyckelaktig, adj. Hycklande,
skrymtaktig. Almogen stälte sigh ... from och godh
hyklachtigh. R. Foss 351.
Hyckla, intr. 1. Locka, förleda. Til
sådana mordeska tanckar kan dieffuulen
öffuer-måtton wel hyckla. L. Petri 3 Post. 34 a.
— 2. Lisma, ställa sig in. monger fins som
hycklar medh Påuen emoot theras eghit
sam-weet, allenast för rentan och theras eghen
nytto skul. Uti. på Dan. 369. höckla medh
frwentimbret. Schroderus Hoflef. 175.
Hycklan, f. Hyckleri. P. Erici 2:260 b.
Hycklisk, adj. Hycklande, skrymtaktig.
[T. heuchlisch.] hyckleske lärare och
predikare. P. Erici 2: 41 b. hyckliske
Iege-heerdar. 2: 50 a. falske, hykliske älskare, som
Christum medh ordom älska. 2: 98 a.
Hycklor, f. pl. Sittja på hycklorna, på
huk. Lind Ord. Jfr Rietz Hykkäl, häl.
Hy da, tr. Afdraga huden, flå;
hudstryka. [Isl. hyda, T. häuten.] Cambyses
lät en falsk domare lefvandes hyda. R. Foss
487. the (advokaterna) them, som the sigh
at försvara antagit hafva, skatta, hydha och
uthpunga. Ders. 389. Hyda et barn med ris,
gifva det risbastu. Lind Ord.
Hydda, tr. Hysa. [Jfr Mnt. huden, dölja,
undangömma ] wij ingalwndha velia tilstædia
... ath ther hoos eder skwla forswaras eller
hyddas vittherliga tiwffwar, forrædare eller
andher ilgerningxmen. Gust. 1 reg. 4: 98. —
Reff. Inhysa sig. (Jfr Rietz). Modren kunde
icke få så mykit husarum, som hon hade
bequemliga mått hyddat sigh och sitt barn
vthi. L. Petri 1 Post. F 3 b. wore gott och
Christeligit,’ at också några små Siukastoffuor
allestädz och vthi hwar sokn worde
vppe-håldna, så at iw några personer, fyra eller
sex sigh ther vthi hydda och behielpa kunde.
Kyrkord. 91 b. Diogenes ... bodde och hyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
