Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hängla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hängla
— 404 —
Härhos
Hängla, tr. och intr. 1. Framsläpa. Wi
må hängla vårt lif så länge vi kunna. Mörk
Ad. 1:171. — 2. H. med: a) Mödosamt
följa med, släpa sig med. iag skal hängla
med och hålla tig i öra. Spegel G. verk 92.
b) Hålla sig till, hänga efter, han intet
håller sig til andra gynnare än til mig, intet
firar dem, intet hänglar med dem, liksom de
skulle göra hans lycka. Dalin Vitt. II. 5:87.
Hängsla? Hängsle? f., n.(?) 1.
Gångjern. hwar dören war j twå delar som til
hopa hengde på theras hengsler. 1 Kon.
6:34. — 2. Bär-rem, bårhängsle. En har
en buk, then han i hängsler måste bära.
Kolmodin Qy. sp. 1:94.
Hänig ? = Henning? en kårdare balia
med hänigh. Skråord. 317 (1546).
Hänse, tr. Afse. [T. hinsehen.] de till
riksens försvar och säkerhet hänsedde högst
angelägne usus. Stjernman Com. 4: 195
(1679).
Hänställa, tr. Hänskjuta. [T. hinstellen.]
Han hänstälte (det) til ständernes
öfvervägande. J. Werwing 2: 2. vil K. M:t detta
til des CammarCollegii nogare öfverläggande
hafva hänstält. Stjernman Riksd. 3: 2138
(1697).
Häpnelig, adj. Häpnadsväckande, hvad
gagnade dig alt ditt goda, om du med rika
kornbonden i hast finge höra den häpneliga
rösten: Du dåre, i denne natt skall din siäl
ifrån dig tagen varda. Frese 364.
Här, m. alt thet som dogher til at dragha
j häär (alla stridbare män) j Israel. 4 Mos.
1:3. Wäpner män aff idher til häärs (till
strid) emoot the Midianiter. 31:3.
Här, adv. 1. Hit. Then Gudz mannen
är kommen här. 2 Kon. 8:7. — 2.
Förstärkande vid pron. Denne. Thenne her
(den här) warder oss tröstandes. 1 Mos.
5:29. . mijn dotter måtte thenna här få (till
make). Tob. 7:14. Min Gudh, tenck ock
på migh för thetta här, och skona migh.
Neh. 13:22.
Häradsfläck, m. Häradsköping, efter
somblighe häredhe icke liggia så när
stä-derne, therföre hafver H. K. M. nådigest
be-villiet, at man nu skal inryma embeterne på
bygden til visse heredzfläcker ther the bo
skulle, och alle the som villia sättia sigh
neder på then fläcken, thet vare sigh i hvadh
embete (handtverk) han är, tå må han ther
bo fritt. Stjernman Com. 1:790 (1621).
Häran, adv. Fram, framåt, åstad. [T.
heran.] han rullade footlös Som ett
mar-svijn här-an. Stjernhjelm Here. 41.
Härda, tr. och intr. 1. Stärka, styrka.
kunde icke skadha at the härdadis til at stå
fäste i thet the haffue begyntt. . Gust. 1 reg.
6:293. — 2. Uthärda, then som härder in
til endan, han warder saligh. Marc. 13:13.
— 3. Framhärda, öffuerheten härdar i sinne
mening, och medh twång wil haffua sin wilia
fram. Uti. på Dan. 256. the j sådana
wil-farelse härdat hadhe. P. Erici 3:120 b. hvar
konungen på slik ofoglig begäran härda ville.
S. Elofsson 202. — 4. Vara, fortvara. thet
riket skal få en enda, som haffuer nw long
tijd härdt. Psalmb. 1536 88. Hon ... flyyr
bort såsom en skugge, och härder intet widh.
L. Petri Jobs bok 14:2.
Härdar, f. pl. Skuldror. [Isl. hertir, pl.
herdar.] bögde sina härdar til at bära. 1 Mos.
49:15. Jehu fattadhe boghan och skööt
Jo-ram emellan härdanar. 2 Kon. 9:24. The
binda tunga och odrägheligha byrdor
tilsam-man, och leggia menniskiomen på härdanar.
Matth. 23:4. Vekla ihop alla tina besvär,
bindt them uti ett knippe och ... kasta thet
på tins Gudz breda rygg och starcka herdar.
Svedberg Sabb. ro 2:1217.
Härdig, adj. Fast, stadig, klipporna
brätte, Fast vi veete the ey på pålar och
fiolår ä satte, ... Stå dock härdiga. Spegel
G. verk 20.
Härdighet, f. Ihärdighet, enträgenhet.
Bed honom (Gud) med härdighet. Hermelin
B 2 a. Effterfölg Jacob, som genom en helig
härdighet ärhölt Gudz välsignelse. Dens.
B 2 b.
Härensked, f. (Skändlighet), smädelse?
(Se Söderwall Ord. Härinskhet; Kalkar
Ord. Herjensked. Jfr Mnt. hergenscheit.) fara
med nogoth löösth tall, lygn oc
hærendt-skeedh. Gust. 1 reg. 2: 235. lögn och
haeren-skeedh. 3:114. gamble Bisper och präster
... myckit almogen medt lygn och
härren-skeedh förförde. Thyselius Handl. 2:186
(1543). man omgår medh skalkheet, lögn och
herrienskeed. L. Petri 2 Post 24 b.
Härfolk, n. Krigsfolk. Saul lågh j
wagn-borghenne, och häärfolcket om kring honom.
1 Sam. 26: 5. vthi theras fädhers hws woro
wäpnadhe häärfolck til strijdh. 1 Krön. 7: 4.
Härfve, se Harfve.
Härfärd, f. herfärd eller Erickzgata.
Svart Kr. 99. Szå togh han (konungen) oc
före ther effter att rijda sijn Erickzgata öffuer
hela Rijket. Doch endadhe icke samma
herfärd för än året ther effter. Ders.
Härförste, m. Härförare, sende sina
Häärförstar emoot Israels städher. 2 Kron.
16: 4. Höffuitzmannen toogh ... then
Häär-förstan, then landzfolcket mönstra pläghadhe.
Jer. 52: 25.
Härgå, intr. Tillgå. [T. hergehen.] kunde
ded fuller hafua sin skäl, at man sende j
hampnerne kring och tingade skep vp ...
Men såsom ded longsampt skulle härgåå, så
ähr ded och för mig effter denne tijdz
lägen-heet impracticabelt. A. Oxenstjerna (HSH
38: 348).
Härhorn, n. Buccina, zincka,
skal-meya, häär horn. Var. rer. voc. 0 4 a. [T.
heerhorn.]
Härhos, adv. Härvid, här hoos (vid be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
