Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Insigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Insigt
— 425 —
Inspäda
Insigt, f. Inseende. [T. einsieht.] den
sammankomst Hertig Carl ... hade befalt att
anställas af några höglärda män år 1600 i
Strengnäs under biskopens dersammastädes
M. Petri Jonæ insicht. Stjernman Försp.
till Raimundii Hist. Lit.
Inskjuta, tr. Ingifva, dieffuulen ...
in-skiuter oss twiffuelactigha tanckar. P. Erici
5:274 b. Djefvulen inskjuter onda tankar.
Lind Ord.
Inskjutelse, f. Ingifvelse, om thet (som
man drömmer) icke kommer jgenom thens
Högstas inskiutelse, så hålt intet ther aff.
Syr. 34: 6. han ... får aff then helge andes
inskiutilse itt sådant sinne och godh wilia
som Christus hade. O. Petri 2 Post. 48 a.
menniskian genom dieffuulens inskiutelse
föll j Gudz olydhno. L. Petri 1 Post. R 7 b.
thens Alzmechtigas inskiutelse giffuer them
förstånd. Jobs bok 32: 8.
Inskränka, tr. Instänga, thesse matkar
äre inslutne och inskränckte uthi ett slem.
Lindestolpe Matk. 60.
Inskynda, tr. Införa, acthe ther wppå
... at ther (i Dalarne) ingen stemplan
in-skyndis wtaff för:de her Twre eller hans
partij. Gust. 1 reg. 6:268. någon skalk eller
förrädere kunne komme tiit vp til eder, som
någon förrädelig stemplan eller lygnachtigt
snak .’.. ibland eder inskynde eller inbiåse
wille. Dipl. Dal. 2:250 (1542). hafwe godh
acht och tilsynn i then landzenden ... att
icke nogot förräderij tijtt inskyndet blifwer.
RR ,e/r 1546.
Inskyndelse, f. Insändande, her pæder
Cancellers och mester knutz inskyndilse hijt
j rikit. Gust. 1 reg. 4:851.
Inskänka, tr. Iskänka. [T. einsehenken.]
Tu ... inskenker fult för migh. Ps. 23: 5.
Herren haffuer een skåål j handenne, och
medh starckt wijn fult inskenckt. 75: 9.
vth-dricka hwadh inskenckt är. Ord. 23: 30.
Herren haffuer idher inskenckt en swår
sömpns anda. Es. 29: 10. dricker aff wijnet
som iagh idher inskencker. L. Petri Dial.
om nattv. C 5 a. man dricker icke gerna
aff itt oreent kärille, ähuru gott thet ock wara
kan som inskenckes. Dryck. C 8 b. När iagh
vill dricka skal tu inskäncka. Chronander
Bel. F 4 b.
Inskäres, adv. Inomskärs. tiith (till
Kalmar) bemöde (begifva) sik inskæres met
so-dana skep. Fin. handl. 7:66 (1505).
Inslagga, tr. Insmyga, insmuggla, deras
förfalskade skrifter, som Antonius Possevinus
här inslaggade. Raimundius 119. de illistige
Jesuiter, som här inslaggades. Dens. 105.
Inslika, intr. Insmyga sig. [Mnt.
in-sliken; T. einschleichen.] öpna icke Asmodeo
ächtenskaps dieffuulen någon dör eller port,
... hvar igenom han kan inslijka.
Phrygius Brudpred. C 4 b. Ketterij begynte
inslijka uthi Gudz församling. P. J. Gothus
Rel. art. 27. dödelig synd må, tiläventyrs,
inslijka ibland the förlåteliga synderna. Ders.
148. Lorendrägerij så väl som mehra
in-slijken oordning och undersleef. Stjernman
Com. 2:374 (1643). — Refl. ähr befruchtandes
att een falsk religion der (i Ingermanland)
snart inrijtas, effter som allreda någre ryske
prester sig der inslijkat hafua. Thyselius
Bidrag 70 (1637). sig hoos een och annan
lätteligen någon annan mening kundhe
inslijka. ^ A. Oxenstjerna Bref 2:247.
Inslinka, intr. = I n si i ka. wantroo
in-slanck j kyrkiona. P. Erici 1:82 a.
Insluka, tr. Sluka i sig. [T. einschlucken.]
han insluker strömen. P. J. Gothus Synd.
sp. Dia. Vijn och ööl ... öfver nödtorfft
och törsten inslukat blifver. Laurelius
Påf. anat. 548.
Inslå, intr. Infalla, han (kon. Kristiern)
schwlle inslaa j riichit noghor stadtz wiidt
siö sidheno. Gust. 1 reg. 2:117.
Insmida, tr. han (brottslingen) skulle
... på galleyorne (galererna) insmidd varda.
Laurelius Påf. anat. 101.
Insnika, tr. Insmyga, insmuggla. [D.
indsnige.] Birkarlarne insnijka deres godz
till Lapperne. HSH 39:107 (1606). — Refl.
Insmyga sig, innästla sig. ingen som är
skilliachtig med oss i religionen skall ...
här i vårt käre fädernesland sigh inträngia
och insnijka. Stjernman Riksd. 1: 433(1595).
holla then underretten genom öfverretten i
huden, och i sådan sicht, at icke någon orät.
sigh må insnicka. Gust. Adolf Skr. 49.
Insoppa, tr. Eg. lägga i soppan;
tilllaga. [T. einsuppen.] Daniels owener moste
sielffue vthäta thet the för honom insoppat
hadhe. Försp. till Dan.
Inspråk, n. [T. einsprache, einspruch.)
1. Anspråk, ingen annan ... må hafva uppå
detta rijket den ringeste tancka eller inspråk.
Stjernman Riksd. 2: 1381 (1660),
Ärchie-biskopen i Riga länge hade giordt inspråk
och tilägnat sig rättighet, såsom skulle han
hafft jus patronatus (till St. Jakobs kapell i
Visby). Spegel Kyrkhist. 2:196. — 2.
Gensaga, invändning, iag mig icke fördristar
... hoos dem uthj deras gambla
försumme-lige vana något inspråk at giöra. HSH 31:
186 (1663). någon torde mig med sådant
inspråk möta. Kolmodin Qy. sp. 1:241.
hennes (Pilati hustrus) inspråk blir förgäfves
och om inte Uti min Jesu sak. S. E.
Brenner Jesu pin. 79.
Inspränga, tr. Inväfva. [Jfr D. [-ind-sprænge.]-] {+ind-
sprænge.]+} Pager och Laquaierne klädas med
något slags tyg, hvaruti gull vore insprängt.
J. Werwing 1:70. Jfr Språnga.
Inspäda, tr. 1. Uppspäda. fijra
begrafningen med ett stort gästebod och drickande,
blandandes ther tilsammans stridiga sinnens
rörelser, och sin dödzklagan och sorg med
bemängd glädie utspisa the och inspäda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
