Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jemnmycket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jemnmycket
— 431 —
Jordgumma
Jemnmycket, adj. n. Lika mycket. [Isl.
jafnmikit.] them (som sist kommo i arbetet)
gaff han jempnmykit såsom the första. L.
Petri 1 Post S 2 b.
Jemnmägtig, adj. Jemlik i magt, vuxen.
[Isl. jafnmàitugr.] De Svenske ... höllo de
Roskildiske fredsfördragets punckter för
sådana, som heller hade bordt blifva platt
öfvervunno folk föreskrefna, än sedan dem, som
ännu vore fienden jämnmäcktiga. Girs Joh.
3 kr. 8.
Jemnmätig, adj. Likstämmig. medan på
båda sidor \mellan hert. Johan och Carl) var
lika höghet af förstligit stånd, var på
broderlig enighet ingen brist; men straxt skilnad
blef på stånd och höghet, förandrades ock
den förra jämnmätiga broderliga sämja. Girs
Joh. 3 kr. 148.
Jemnträget, adv. Enträget, envist,
oaflåtligt. Om thet tig vederfaars at mootgångs
väder pustar Jämnträget uppå tig. Spegel
G. verk 285.
Jemnväges, adv. Jemlikt. Eder
vänlighet räknas eder til last, och jämnväges
med-skrymtan. Tessin Bref 2:123.
Jern nyttig, adj. Lika nyttig, är här ock
itt annat stycke iemnyttigt och nödhtorfftigt.
L. Petri 2 Post. 287 a.
Jemskägge, m. Skägglös man? Hvadh
tycker tigh, stoore Norbagge, En väldigh
Funke och skön jämskägge, Migh tyckes
bäst vara at tu blefvo Hemma baak ungnen
ock steckte rofvor. S. Brasck T. krig E 1 a.
Jemte, adv. J. vid, bredvid, vptaga
as-kona ... och leggia then jemte widh altaret.
3 Mos. 6: 10. Simej gick ... jemte widh
honom, och bannadhes. 2 Sam. 16:13.
begrafven migl} j the graffuenne som then
Gudz mannen vthi begraffuen är, och legger
mijn been jemte widh hans been. 1 Kon.
13:31. — I jemte, bredvid. När nu tyget
är här, skal redslen läggas i jämpte.
Stjernhjelm Bröl. 22.
Jemtelig, adv. Alltjemt. Mannen måste tå
fram och jämtelig lyfta på pungen.
Stjernhjelm Bröl. 25.
Jemtlig, adj. Jemlik, (tillintetgjordes) en
sådan god och märkelig lägenhet, som maken
och jämtlig den hela fejden utöfver emot de
Danske aldrig förr hade varit förfallen. S.
Elofsson 156.
Jernad, p. adj. Jernbeslagen. [Isl. [-jär-«adr.]-] {+jär-
«adr.]+} jernadh klubba. L. Petri Kr. 31.
skip, som företil jernade voro. Ders. 71.
järnade portar. Stjernhjelm Fredsafl 1 intr.
Jernbref, n. Skyddsbref att på viss tid
vara fri för fordringsegares kraf. [T.
eiser-ner Brief.] Hielp, at jag järnebref på thenna
skulden får. Kolmodin Qv. sp. 1:543.
Jerndroppar, m. pl. Jernhagel. En heel
tunne jèrndroper til hagelskot. Fin. handl.
8:329 (1556). Stål- eller jerndropper. RR
101 a 1542.
Jernfrätare, m. Storkaxe. [T. [-eisen-fresser.]-] {+eisen-
fresser.]+} Tu kant en stoltan Tyran och
trot-zigh iernfrätare otaligha slägtingar leffuerera,
til thes han borto bliffuer. P. Erici 6:92 a.
dieffuulen ... som är en så stoor iernfrätare
och thenna werldennes Furste. 6:113 a.
Jerngaddad, p. adj. järngaddade
stormstegar. wldekindi 87.
Jernos, n. brunnen är ... aff mineralier
och jernooss upfylt. U. Hjärne Surbr. 12.
Spegel G. verk 118. Jfr Os.
Jernstil, m. Stift, griffel af jern. Ah at
thet (mitt tal) måtte vthi een book satt warda,
medh en jern stijl ingraffuit vthi blyy. Job
19:24. Juda synd är medh iernstijl...
scriff-uen. Jer. 17:1.
Jernverk, n. Smidt jern, jernvaror, förde
ock vppå tin marknat jernwerk, ... at tu ther
medh handla skulle. Hes. 27:19.
Jo, se J u.
Jodut, se J ad ut.
Johan(nes) in eodem, se Hans 5.
Jola, intr. Jollra. [Isl. hjala.] thet första
späda barnen begynna jola, så säija the A.
Svedberg Schibb. 3.
Jordaläggning, f. Jordrefning. en
jorda-legning som i förtidhen giord war i idhart
land (Ångermanland) emellan Nordanskula
och frammanskula. Gust. 1 reg. 6:262.
Jorddön, m. Jordbäfning. Terre motus,
iordh dönn. Var. rer. voc. A 3 b. iordhdöön.
NT 1526 Matth. 24:7. ängelen nidhsteegh
när jordönen wart. O. Petri 1 Post. 11 b.
Jordefärd, f. Begrafning. [Isl. [-jaröar-för.]-] {+jaröar-
för.]+} hålle Hans K. M:tz jordefärdh och
begrafning|!. Carl 9 rimkr. 254.
Jordelakan, n. Svepduk. 1 laakan och
thet fich Joen vestgöthe drauantt till
jorde-laakan. HSH 37:16 (1548). itt jordalakan
... j hwilko wår kropp förråtna moste. P. P.
Gothus F5b. Josephus hade kiöpt
koste-ligit Sindonslärofft och skäärduk til
jorde-laakan (åt Jesus). Phrygius 3 Likpred. 17.
hon effter sin dödh icke hade itt
jordlakan at svepas uthi. Schroderus Albert.
3:19.
Jordemästare, m. så kallade
Accou-cheurer eller jordemästare, hvilka offta
nödgas betiena sig af instrumenter. Hoorn
Siphra företal.
Jorderike, n. Jorden. [Isl. jarSriki]
iorderikes inbyggiare. Es. 26:9. iorderikes
Konungar. Matth. 17:25. iorderikes Gudh.
Upp. 11:4.
Jordesk, adj. Jordisk. Then första
menniskan är aff iordenne iordesk. 1 Cor. 15: 47.
then iordeska boningen förtungar sinnet.
Vish. 9:15.
Jordgumma, f. Barnmorska,
iordgum-monar för the Hebreeska quinnor. 2 Mos.
1:15. the Hebreeska quinnor ... äro hårda
quinnor, förra än iordgumman kommer til
them haffua the födt. 1:19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
