Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kista
— 444 —
Kladda
augen, Liebäugleim Lind Ord. Du
kär-kiss-ögde Fröija. Leyonstedt 25.
Kista, f. Fängelse, häkte. [Mnt. kiste.]
alla bergxmen som gruffuona bruka, skole
holla ena kisto wid magte wäll förwaratt
mett tilbörligh jern, ther ogerningxmen skolo
förwaras vtj, Gust. 1 reg. 7:140. warder och
någer ... griipen som löskisman är, ... thå
må han fongas och i kisto settias. Ders.
widt plicth att liggie j järnen, stocken eller
kisthan en månadh widt wattn och brödh.
RR 12/i 1545. thenn samme skal
öfverant-vordes våre befalninges män påå våre slot
och gårder, och läggis j tornet eller kijstan.
Stjernman Com. 1:90 (1546). The
(Helsingarne) hade och kastat Nils Jonson i
kijstan, som til them var sänd för
höfvitz-man. Widékindi 7.
Kistebotten, m. Pä kistebottnen,
i kassan. War och honom icke liten wonde
ther aff att her war litet uppå kistebotnen,
och therföre sörgeligit att swara när folket
ropte på betzolning. Svart Kr. 41. han war
nu en förkrigat herre oc hade nu intet på
kistebotnen. Ders. 79.
Kistegud, m. Vår siäletröst, then röd’
och blancke Kiste-Guden, Then Judske
Mammon. Stjernhjelm Helsepris. Hvad
är ett stykke gull, som hugen plär åtfika,...
En kistegud i miugg. Warnmark 358.
Kistomakare, m. Arcularius,
kijsto-makare. Var. rer. voc. Dia. [Mnt.
kisten-maker. Jfr Isl. kistnasmtör.]
Kitsla, tr. Kittla, reta. [T. kitzeln.] The
(skeppen) kisslade hvar annen i sidhe Medh
kedielodh. Hund Er. 14 kr. v. 208. En rätt
han tig mättar, men flere förlusta Och kitzla
tin strupe. Törnevall D5b. Jag kitslas
i mitt sinne af en verldslig heder för min
lilla person. Dalin Vitt. I. 1:10. Otukt gerna
man hör at dermed kitsla sit öra. A.
Nicander Vitt. 21. Gomen kitslas af alt hvad
sött och ljufliga smakar. Ders. 142. — Refl.
K. sig med, fägna sig åt. The dåras taal
är offuermåtton förtretligit, och theras löye
är icke vthan synd, och the kitzla sigh doch
ther medh (glossa: Thet gör them gott at the
göra androm bedröfvelse och skadha). Syr.
27:14. han (Fariseen) braskade emoot
honom (Publikanen) medh eghen fromheet,
och kitzlade sigh medh hans fall. P. Erici
2:230 a.
Kitslan, f. 1. Kläda, lust, begärelse.
lida för sin synd och stygga högfärdz kislan.
Spegel G. verk 44. det svider i hans
kitslan, at han intet får blänka. Dalin Vitt.
II. 5:120. illvilja och kitslan at göra ondt.
II. 6: 23. — 2. Kitslighet, öfvermod.
Alexanders fältherre Sopyrion, som dem (Götarne)
af kitslan angripit, med hela sin krigshär
blifvit af dem slagen. Dalin Hist. 1:36.
Kitslig, adj. Kittlig, lysten. Hitzige,
kitz-lige, modige, frodige, kåte Madusor. Stjern-
hjelm Here. 171. Det instrument, som liufst
i kitzligt öhra klingar. Granatenflycht 2.
de hafva i ungdomen förnögt sig i kitslige
och syndige påfunds skrifvande. Frese 88.
han tog emot mig med en så kitslig ömhet,
at den glöd, som jag tilförene burit uti mitt
hjerta, bröt nu aldeles ut i låga. Ban.
2: 146.
Kitslighet, f. Lystenhet, begärelse. I
kötzlig kitzlighet och lustar sig bevefver.
Kolmodin Qy. sp. 1:134.
Kittel het, f. = Kitslighet, fördriffua thens
gamla Adams kitilheet och kätia. P. J.
Gothus Poll. N6a. syridennes kittelheet. Ders.
Ee l a.
Kittelkåt, adj. Som genom kittling retas
till skratt, om hon glaadlynt leer, då mått’
han skratta högt, Som vor’ han kittelkåt.
Lucidor B2 b.
Kittla, intr. Kittlas. Aff titt taal hiertat
kitlar. Chronander Surge B 4 b. — Refl.
Fägna sig. (Jfr Kitsla.) hiertat kittlar sigh
utöfver andras fall. Lucidor Bb2a.
Kjortel, m. Röck, lifrock (både för män
och qvinnor). Kiortel, Tunica, Röck.
Schroderus Lex. 29. en dubell månne kiortiill —
en quinne kiortiill — en drenge kiortiill —
en pige kiortiill. Skråord. 322, 313 (1546).
Gudh giorde Adam och hans hustru kiortlar
aff skin. 1 Mos. 3: 21. Och (Jakob) giorde
honom (Josef) en brokott kiortel. 37:8. hon
hadhe en brokot kiortel vppå, ty sådana
kiortlar drogho Konungs döttrar så lenge the woro
jungfrur. 2 Sam. 13; 18. then tigh tagher
mantelen (rö l|i/iuov) jfrå, honom förhålt icke
heller kiortelen (töv ^-.tæva). Luc. 6:29. klädd
j en sijd kiortel. Upp. 1:38.
Kjusa, Kusa, se Tjusa.
Klack, m. Bergsklint. [Isl. klakkr.] Min
väg ... Bär alt opföre stiält, moot våndlige
klackar och klyfter. Stjernhjelm Here. 311.
Alt vaar aff hellar, klackar, klyftor ... oiempt.
U. Hjärne Vitt. 165.
Klack, m. Klick, fläck. [Isl. klakkr, D.
klak.] illvilliga finnas, som med deras
förtalande giärna lägga klack på den oskyldiga.
Hoorn Siphra, tillegnan.
Kladd, m. 1. Palta, trasa? Thå the ville
dragé ur landet, The hadhe sine vagner så
smell full ladd, Och stoppet full hvarie kladd.
Hund Er. 14 kr. v. 214. — 2. Hårtofva.
(Sundel.) Ther skole wara . . . hwalpar,
hwil-kes hwdh eller skinn skole wara aff guld,
och håren och kladdarne ädelstenar.
Ern-hoffer 72 a. — B. Fuskare, ingen mästare,
utan en kladd och bönhahs. O.
Gyllenborg 101. — 4. Vanpris. at tiära och beck
må kunna erhollas uti sitt rätta pris och icke
råka uti kladd. Stjernman Com. 3:42(1661).
varans kladd och vahnvyrdan. 3:91 (1662).
Kladda, tr. och intr. 1. Undersälja. dess
(tjärukompaniets) participanter måste emot
andra kladda, och således afslå af prijset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
