Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Knöffel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knöffel
— 459 —
Koffer
Molbech Gloss.] knästöflar, cothurnus.
Comenius Tung. index. Han skickar sig
som koo i knästöflar. Grubb 299.
Knöffel, m. = Knyppel. Fustis, knöffel,
staff. Var. rer. voc. P 2 b.
Knöfling, Knölling, m. (Skinn av kalv,
slaktad mellan påsk och midsommar? Jfr
Kalkar knæling, Schiller-Lübben
kne-delink.) itt decker knöfflinge skin. Skråord.
314 (1546). itt quinne remefodar aff
knöl-lingar. Ders. 313.
Knop, m. 1. Knapp, läggen aff
liusa-stakanom skal haffua fyra skålar, och ther
til knopar och biomor, och jw en knööp
vnder twå röör aff the sex som gå vthaff
liusastakanom. 2 Mos. 25:34,35. medh ...
knopar sammanhächtat. Comenius Tung.
515. — 2. Testikel. Then är en snöping, som
knöparne äre uthskorne på. Comenius
Tung. 291. Knöp, testiculus. Rudbeck Att.
1:749.
Knopad, p. adj. Försedd med knappar.
Munckarne bära knopade bälten. R. Foss 359.
Knöpla, se Knyppla.
Knöple, m. 1. Klimp (tillagad af mjöl
o. d.). Pastillus, knöple, clot som brukas i
sodh. Var. rer. voc. H 3 a. knöplar (globuli).
Comenius Tung. 408. — 2. Apotekare bereeda
... uthdraghne läkedomar (extrakt), knöpler
(pastillos, T. knöpflein), små sockerkakur.
Comenius Tung. 796.
Knös, m. Liten kulle, upphöjning på
marken. Rietz. [Isl. knauss.] hvart uth
sielfva backen eller brincken lutar, eller
knö-sen vettar. U. Hjärne Vatt. 23.
Knöster, n. och m (?). Knoster.
Schroderus Lex. 45. Comenius Tung. 551.
haf-vandes... i högra handen en knöster i fullt
slag. Bring Saml. 1:55 (1621).
Knöstra, Knystra, tr. Knostra.
Hel-singius. Comenius Tung. index, the vordo
knystrade medh strijdzklubbor.
Schroderus J. M. kr. 210.
Knöttrig, adj. Knottrig. Min hud helt
knöttrig blef. Kolmodin Qy. sp. 1:31.
Ko, f. Talesättet komma mellan ko och
kyrkogård med någon, träffa honom der
han ej kan komma undan onäpst, vm the
(fiendtliga skeppen) haffua förskingrad sig,
(vore angeläget) atj thå toge ramit tiil vare
(tillfället i akt) och komme mellom koo
och kirkiegård med them. Gust. 1 reg. 10:
147. huar tu forfara kunde ath
offuermag-then komme, och thet iu endeliga ville gella
Finland tiil, szåge wij thå gerna ath them
kunde skee vndtsethning j frå ider, szå attj
mann komme kunde mellam koo och
kyrkegård med them (fienderna), atte icke aldelis
kunne komme snackfrij thedan. 10:148. ther
äre vtlöpne jfraa Lybke iiij eller v kofarter
... Therfore wore gott att wore skip kunne
komma emellam koo och kirkegård mett
them. 10:164 vill vinden foga, så stodhe
Sunded nu öpedt, och kunde man komma
imellan koo och kyrkegårdh (i afs. på
Svenska och Danska flottorna 1645). A.
Oxenstjerna Bref I. 4:175. . (Se
Schiller-Lübben Ko, Grimm Wört. Kirchhof.)
Kobba, f. Större båt, med flat botten,
afsedd för varors forsling. (Se Rietz
Kubb.) Somen (sjön), ther så mången kobba
siunker. Spegel G. verk 109.
Kobbla, tr. Koppla. Wee them som
kobbla sigh tilhopa medh fåfengeligh band
til at göra orett. Es. 5:18. han släpar effter
sigh j itt togh samman kobblade en hoop
giruga hundar. P. Erici 1:14 a.
Kockemess, m. [Eg. kökskniv; Jfr Mnl.
coke(n)mess(é).] Ett slags värja? en
Kockemess med 2 sinterör påå, Ordtbandett aff
sölff. Hist. handl. 1:28 (1543).
Kockla, f. Koka, jordkoka, kocklorna i
åkren. Brahe Oecon. 104.
Kockla, Kuckla, intr. Trolla, öfva
trolldom. [Mnt. kochelen.] Kuckla, gesticulari,
incantare, præstigium facere, oculos
præ-stringere, fascinare. Helsingius.
Comenius Tung. index.
Kocklare, Kucklare, m. Trollkarl. [Mnt.
kocheler, kokeler; Isl. kuklari.] Kucklare,
præstigiator. Helsingius. Comenius Tung.
index.
Klockarespel, n. Gyckelspel, fermelsen,
klockadööpningen och annat sådant
koklare-spel. P. J. Gothus Rel. art. 508.
Kocklaresäck, m. Taskspelaresäck, -påse.
[T. Gaukelsack.] then lögnachtighe dieffuulen
aff sin tusendkonstige kucklare säck altijdh
vthskuddar nyia påfunder, och behendigheter
til marknadz förer. Balck Cat. L1 6 a. Påvans
koklaresäck. P. J. Gothus Rel. art. 484.
Kocklareverk, n. • Gyckelverk.
klocka-dööpning, altaresteenars dööpning ...
lius-vijgning, palmviigning ... och annat sådant
kocklare verk. P. J. Gothus Rel. art. 484.
Kockleri, Kuckleri, n. Trolleri,
trollkonster. kucklerij, præstigiæ. Helsingius.
Comenius Tung. index. Swartekonstennes
kocklerij. Vish. 17:7. effter Widulff ock var
... myckit behändigh på kocklerij, hade han
förblindat och vändt synen på Konungh
Erichs folk. L. Petri Kr. 32.
Kocklot, adj. Full med kokor. Åkern
blifver kocklot och ond att bruka. Brahe
Oecon. 103.
Kofart, m. Handelsfartyg,
proviantfartyg. [Mnt. kopvart.] The ophölle och i
Sundet hoss sigh Väll till femhundret
köpmans skip, Medh salt och andre varer; Men
effter the eij torde löpe.uth, Thy the reddes
för thet Svenske krut, Så läte the Kofarterne
fare. Hund Er. 14 kr. v. 206. kofarter, som
följde örlogsskeppen med fetalie. Röding 227.
Koffer, m. Koffert. [T. koffer.] hade de
med gull skönt alla kofrar fylt. S. E.
Brenner Dikt. 1:78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
