Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kolka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolka
— 461 —
Kompan
Torne socken) brukas j theres aa medh the
siöneth, ther aff laxen bliffuer reedh och
sky och icke komber wp j kolkarna. Gust.
1 reg. 3:187. tu brukar then Kolcken eller
fiskie bragdh vdi elffuen. Fin. handl. 3:205
<1553).
Kolka, intr. Fånga lax medelst kolk.
Dogh at tu icke lather kolche nedan för
then kolchen som wij haffue i elffuen. Fin.
handl. 3: 205 (1553).
Kollats, Kallats, f. och n. Gästabud,
kalas. [L. collatio.] hwar Gudz ord kunde
i ärliga collatier handlas, någrom til
förbät-ring, skulle man tå thet icke försumma.
O. Petri 3 Förman. 42. songen prydher j
collazit. Syr. bok 1536 32: 7. haffua harpor,
psaltare, trummor, pipor och wijn j theras
collatz. Es. 5:12. tagha sigh til wahra, at
the thessa samqwemder icke vthi någhon
måtto misbruka til öfverflödig Collatz. L.
Petri Kyrkord. 27 a. Them giorde Koningen
gestebodh och collatz. Svart Kr. 129. Itt
stoort Collatz. S. Brasck Förl. sonen K 2 b.
Dryckestuffuur och Collas. P. J. Gothus
Heid. Ila. Gååse kött holtz uthi stoor acht
Och i callatz bärs fram medh pracht. J.
Sigfridi B 5 a. Ett kosteligit gästebudh (callatz,
panket). Comenius Tung. 565.
Kolling? Och effter mann haffuer icke
weledt fulfölie K. M. wilie och meningh
medh Collingenn som förbygges schole, Så
mosthe mann winlegge sich att göre then
posteije (bastion) till redhe på Stocholms
Slått som wijther vtt mott siönn. HSH 27:
134 (1565).
Kolna, intr. 1. Kallna. [Isl. kölna.] En
kolnad gubbe, Stjernhjelm Hängde Astr.
45. Konungen väl förut kunde se ... huru
den hastiga kärleken han med sine vapns
framgång uptändt hos undersåtarne, skulle
kolna. Celsius Gust. 1 hist. 1:218. — 2.
Känna en kall rysning. Thet nu
tilkom-mande onda ... bäfvar och hixnar hon före
(kolnar all innan). Comenius Tung. 370.
Först kolnade thet i mitt lijff. S. Brasck
Förl. sonen A 4 b.
Kolputsare, m. Spenamn på kemist.
Paracelsus efter sin dödh oskyldigt hoos
mångom blifvit förhatelig igenom en hop olärda
kohlpustare, distillerare och qvacksalfvare.
U. Hjärne Par. 5.
Kometstj*erna, f. [T. kometstern.]
klart-lysande Cometstierna, dragandes effter sigh
en stoor förskräckeligh qvast och stiärt.
Phrygius 3 Likpred. (tillegnan).
Kotnhär, m. (?). Förtrogen vän, hjertans
kär? [Jfr D. komher, (eg.: kom hit) tjenare.
Kalkar.j then är rätta hans komhär, Som
honom nyia tijender bär, Om sqvaller ock
fast ränner. Sparman Sund. sp. 151. lät
honom til Franckerijk fijkia, Der får han sine
komhär och lijkar. S. Brasck Förl. sonen
F 8 b. Intet argt aff henne kommer, Hon
är eder sol så skär, Eder hjertans nögds
Komhär. A. Ar vi di 208. hon skulle säkert
intet töras giöra thet hon giör, om hon intet
hade en komhär, som hon litade på.
Missförst. 42.
Komma, 1. intr. Om tin brodher warder
fattigh, och aff sigh kommer (kommer på
obestånd) när tigh. 3 Mos. 25:35. then som
en ringa ting icke achtar, han kommer jw
meer och meer aff sigh. Syr. 19: l, monge
Egyptier komo om halsen. 1 Macc. 1:19.
Pharao medh alt sitt folk kom om lijff och
leffuerne. L. Petri 3 Post. 145 b. hwilken
som helst kunde komma vm (komma på,
erfara), Hwar Jesus wistades ... Han skulle
them säyat. O. Petri Jesu pina A 3 a. the
hade så behendiga skalkheet, at ingen kunde
komma vnder (under fund med) theres list.
Kr. 6. Zacheus ... sökte effter at han skulle
få see Jesum hoo han war. Men han kom
icke thes widh (kom ej ät det) för folcket
skul, Ty han war liten til wext. Luc. 19:3.
Then som tiggia wil, han kommer icke widh
(han får icke, för honom lämpar sig icke)
wara blyger. L. Petri Om nattv. F 5 a. —
2. tr. Hoo haffuer kommet (först) tigh hijt?
Dom. 18: 8. Israels barn intet skola nalkas in
til witnesbyrdzens tabernakel, til at komma
sigh j (ådraga sig) synd. 4 Mos. 18:22. wij
tenckie, at wij förmåghe wel sielffue komma
(hjelpa) oss in j himmelriket, och intet haffua
Christum ther til behoff. L. Petri 2 Post.
179 a. medh tinne lögn kommer (bringar) tu
tigh sielff om titt lijff. Sus. 59. twå skola
komma (drifva, jaga) tiyo tusend på
flych-tena. 5 Mos. 32: 30. hwadh haffuer iagh brutit
tigh emoot, at tu wille komma så stoor synd
vppå migh? 1 Mos. 20:9. man kunde intet
komma på honom (komma på honom med)
thet dödhen werdt war. Luc. 23:15, Jacob
haffuer kommet alt wårs fadhers godz til
sigh (tillegnat sig). 1 Mos. 31:1. han the
penningar, som han loffuadhe Konungenom,
icke kunde tilsamman komma. 2 Macc. 4:
27. een klädhning som aff vll och lijti
til-sammans kommen är. 5 Mos. 22:11. thet
land som ... vthaff mong folck tilsamman
kommet är. Hes. 38: 8. At komma
Konungen uthu sin sorgh. Hund Er. 14 kr. v. 323.
Kom intit tina hand widh pilten. 1 Mos.
22:12. — 3. dep. K om mas vid, komma
åt, vara i stånd till, kunna. [Isl. komast
vid.] hwar the kunna kommas widh, at göra
theres deel (kyrkoherdarnes underhåll)
tyn-dre, och stiela ther något aff, ther med
för-suma the sigh intet. L. Petri 2 Post. 212 a.
Jagh korns icke widh flyy. Dav. psalt. 142: 5.
Man koms icke widh så säya, Thetta är
werre än hint. Sir. bok 39:40. — 4. refl.
arbetsmännenar ... läto Gudz Hws komma
sigh til igen (återstälde det i godt skick).
2 Krön. 24:13.
Kompan, m. [Mnt. kumpan, T. compan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
