Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Korskärra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korskärra
— 466 —
Korta
kräftadt fredsfördrag, så haffue wij nu här
korsskyssningen hooss Oss, som Storfursten
sielff haffuer medh wåre senningebudh låtit
Oss tilschicke och wij medtt thett förste
wele stadfeste lathe. Fin. handl. 10: 132
(1566).
Korskärra, f. Alle stånd haffua sina
be-sväringar, thet ena then och thet andra en
annan, och måste the som uthan
echten-skapet äre, låta spänna sigh vidh korsskärran.
Leuchowius 71.
Korsskola, f. Sådant (bekymmer) och
annat mer fins... Här uthi ächta stånd, som
mannen och hustrune plågar ... Ty blifver
ock thet stånd, när man then möda betraktar,
Kors-schola samt ock tålamodspröfning.
Stjernhjelm Bröl. 28.
Korsstjernebröder, m. En munkorden.
Korstierna bröder haffua suart cläder medh
jtt ottafålt kors vthi. O. Petri Klöst. A 4 a.
Korssöm, m. Söm medelst korsstyng?
aflyses thet silke och Harnesk, som uthi
the-res gästebudzhus nu allment brukes, och
blifve ved theres korsssöm och
öfversprång-ning, som fordomdags brukades. Stjernman
Riksd. bih. 240 (1589).
Korsten, m. Eldstad, spis.’ Korsteen,
caminus, eeldstadh. Helsingius. Spijsar
och korstenar. U. Hjärne Ved. 15. Vår
korsten han skulle så nog ey tå röka, Ey
fyllas af grytor, mång’ pannor och potter.
Törnevall D5b. Jfr Skorsten.
Korsverke, n. Pålverk, pallisàder.
Stadz-muur, vallar, korsvärcke och rundelar befästa
staden. Comenius Tung. 613.
Korsvis, adv. läggia i korsvijs, decussare.
Comenius Tung. index. Sittia och i
korsvijs lägga Händerna. Moræus 390.
Kort, adj. och adv. 1. Ske för kort,
förorättas, förfördelas, tillfogas förlust.
[Mnt. to kortgeschen.] honom förkort skedde
aff them som giorde honom offuerwåld. Sal.
vish. 1536 10:12. oss ær skeedt mykit
for-korth, epther wij haffuom saa well wmborith
worth retthe byrdh som lösören oc all köpe
godtzsen. Gust. 1 reg. 3:24. atth ther inthit
bliffuer wndansthwngit och ey heller oss ther
wthinnan skeer nogit for koorth, wthan ath
for:nde tiendhe maa oss redeliga komma tiil
handa. 3: 33. göra testamente ... så at
arff-uingomen ey skeer for kort. O. Petri
Handbok C 4 a. Och beklagadhe han sigh
höge-ligha, at honom skedde förkort för thet stora
omak ... som han för rikesens welfärd skul
hafft hade. Kr. 289. — 2. Ske för kort
till lifvet, tillfoga skada till lifvet,
dö, omkomma. Huar och så hende, att
Kongl. M:tt... uthi thenne feigde eller elliest
skeedde något för kort till lijffvet.
Stjernman Riksd. 1:314 (1569). Jfr Stackot. —
3. Kort af, kort om, kort sagdt, utan
krus, utan motsägelse. [T. kurzab, kurzum.]
Och skal kort aff ingen dömd eller bort-
skutin warda, vthan allena then sigh sielff
gör wäriolösan. P. Erici 2:121 b. Tu moste
kort aff betala tijna skul, eller kastas vthi
itt ewigt fengelse. 5: 200 b. thet moste kort
om betalas, huad man är skyldigh. L. Petri
2 Post. 299 b. the seller (knektarne). .. wilde
kort aff haffue förlåff... hem till Suerige
igen. Gust. 1 reg. 9:377. — 4. Kort om
godt, kort och godt. han yttrade sig kort
om godt. Malmborg 16. en däggjande
qvigekalf... blef kort om godt med yxe för
pannan slagen. Dens. 583. döden snart tör
giöra kort om godt. S. E. Brenner Jesu
pin. 106. Kort om godt, i. e. Om gode tiender
skal man tahla korteligen. Törning 97. —
5. Spela kort och godt med någon,
göra processen kort med? een ung qvinna,
som haffver en gammal man, ... är icke
allenast hans bödel, som spelar medh honom
kort och gott, uthan och hans dödegräfvarev
som öpnar honom grafven. Schroderus
Albert. 2:19. — 6. Kort för hufvudet
(i nuvarande språket kort om h.). Så kort
för hufvudet, at han kan bli förtörnat Utaf
it soolegran. Spegel G. verk 168. Kort .för
hufvud är jag väl, Men förliks med öppen,
själ. Dalin Vitt. 6:236.
Korta, tr. 1. Förkorta; af korta. Tå
kortas resan så the intet lenger hinna. Spegel
G. verk 105. Astrild ymst med Her Ruus
tijn tijd skole lämpliga korta. Stjernhjelm
Here. 122. Af slik betrachtelse förnöjdes
dina tanckar, Upmuntrades din hug och
kår-tades din tid. S. E. Brenner Dikt. 2: 82.
then lön, som han ... tingat hafver, blifve
kortat til fierdedeelen. Sjölag 1667 Skipm..
B. 4. må försäkraren för sitt haffde omak
korta (afdraga) och innehålla två marek aff
hvarie hundrade daler. Ders. Förs. B. 15.
skall det kyrkioherderne ... vara efterlåtit,
deras underhåldzspannemåhl och prästetunnor
... vthi deras uthlagor ... att korta (afdraga)
och afräkna. Stjernman Riksd. 2:1805 (1680).
— 2. Förekommer hos Dalin i intr. bet.
komma till korta, lida afbräck. Der mig
syns et tempel för oväldighet, Der kommer
dock dygden at korta. Vitt. II. 6:55. — 3.
Hala; förtöja. [Mnt. korten, T. einkiirzen.]
lät korta sin skep in til Sandbroona. O.
Petri Kr. 228. the som i skepen woro,
hadhe kortat skepen så långt vth . .. at the
Danske intet skaffa kunde. Ders. 321.
kastade de stycket (kanonen, hvarvid
ankartåget bundits) i sjön, hvilket på 13 famnars
djup i sanden och bland stenarna fastnade,
och såleds kortade vi oss dervid närmer
landet. Lönbom Uppl. 1:71. tå han medh
lutter vold ville tage the Rostocker theras
skip ifrå, korttade the them in om stadzens
bomar. Tegel Gust. 1 hist. 2:234.
Galle-ijorna, Boijortarne och Pinckarne lågo
kår-tade emillan holman och landet. Girs.
Gust. 1 kr. 180. Jfr Inkorta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
