Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kyledryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyledryck
— 483 —
Kynne
Parn. tr. 1:10. En rinnande cristall dhen
sköna trachten deelte Och medh sin kyhla
safft all mareken giorde svahl. Wexionius
Sinn. Bsla. uti skuggan haa een svallka
kyyl. Eurelius Vitt. 57. Een god dryck
Ferner vin tykz ej i munnen brenna, Men
vara kyyl och svaal. Spegel G. verk 153.
Kyledryck, m. Svalkedryck, begära en
friskan kyledryck. P. Erici 5: 255 b.
Kylevatten, n. [T. kühlwasser.] the
haffua sijn lust. . . sleckit medh dieffuuls
kylewatn. P. Erici 1: 135 b. Christus ...
skulle wara theras (menniskornas) kölewatn
och skiul emoot Gudz doms brinnande logha.
1:60 a.
Kyller, m. Lind Ord. våra Göter igen
träda fram med smutziga kyllrar.
Lind-schöld Gen. B 2 b. härens höfvitsmän i
kyllrar. Kolmodin Qy. sp. 2: 573.
Kylning, m. Kuling, vindkul. [T.
kiih-lung, "wind, segelwind".] man faar medh
goda kylningar ända fram altföre ett samma
strek. U. Hjärne Anl. 193.
Kymmer, n. Bekymmer. [Mnt. T. [-kum-mer.]-] {+kum-
mer.]+} kunnæ væll raadh och lempæ finnes
till ath i bliffwa thet kymber qwith i ære
vdj staddhe. HSH 19:67 (1505). Then
myc-kit hwsfolk elska vill, Faller oroo och
kymber till. A. Olai 11. Then tijd hon lefvat,
har mång kymber henne qvaldt. Rudeen
240. alt hans kymber var att främja alment
bästa. Dens. 291.
Kymmersam, adj. Bekymrad,
kymmer-sam til mods. Geisler 388.
Kymra, tr. Bekymra. [T. kiimmern.]
kymrer oss sådant inthet. Carl 9 registr.
80/i 1580. Säll dhen sin leffnat väl uthi sin
hemvist änder, Dhen sigh ey kymbra tarff
om vidt-belägna länder. Wexionius Sinn.
G la.
Kymring, f. Bekymmer. [Jfr Mnt.
kum-meringe, kumberinge] then dagelige
vm-sorg oc kymbring ther eder nåde haffuer
hafft oc æn haffuer för thenne länge örlig.
H. Brask (Gust. 1 reg. 2:277).
Kyn, adj. Djerf, käck. [T. kuhn.]
Bel-lona bort, lätt aff du kyne Mars at strijda!
Wexionius Sinn. la. en kyn och vasker
däka. Kolmodin Qy. sp. 1: 242 Se Kön.
Kyna, tr. Alstra. [Jfr Isl. kyniaz, aflas,
födas. B. Hald.] Alt hvad somökas
mar-gefalt. Och alt som af sig kyner kön Å
jorden, luften och i sion. Stjernhjelm Hängde
Astr. 19. ^
Kyndig, adj. [Fsv. kyndogher, Isl.
kyn-dugr, Mnt. kundich.] 1 Stolt, högfärdig.
kyndigh, högfärdigh. Comenius Tung.
index. Kyndig, superbus. Schroderus Lex.
74 Kyndig, dryg, stor på sig. Svedberg
Schibb. 34». Nu mången tör draga båd’
kälkar och drög, Som fordom var kyndig, i
tankarna hög. Törnevall Cub. Om tu
äst kyndig öfver theras (klädernas) nätta
skapnad, Så vet at tu äst kyndig öfver
skräddarens arbete. Rydelius Sed. 51. — 2.
Förnäm, förnämlig, the kyndigste och
för-nämbste (nobiles et potentes) ibland then
Göthiske adelen begynt slå sigh til fråsserij.
Sylvius Er. 01. 19. kostbara kyndige
kläder. Lindschöld Gen. B 2 b. — 3.
Modig, djerf, trotsig, spotsk. Han (Engelbrekt)
var allareda tilförenne aff sitt frijmodige och
kyndige skick och taal hoos konungen väl
bekandt. Sylvius Er. 01. 401. én styff och
kyndigh upsyn. Curt. 304. een kyndiger hiälte.
Leyonstedt 2’>. Rhinoceroten är så
kyn-duger ... At han sig vågar fram til
drab-ning. Spegel G. verk 222. friskt och
kyn-nigt mod. Warnmark 357. thenne Robert
så kyndigh bleff, at han tilskickade keysaren
ett feigdebreef. P. Brask Puf. 212. petulant,
kiön, kyndig. Svedberg Schibb. 290.
(Hustrun) Vill öfver tig härska, är ... Stolt,
modig och kyndig, arglistig, illparig.
Törnevall A 5 b. — Se Lind Ord. Rietz. .
Kyndighet, f. Djerfhet, käckhet.
petu-lantia, kyndighet, kiönhet. Svedberg Schibb.
2ho. Föreldrarna gifva sinom barnom
eftersyn af sig sielfva, och genom upfostringen
bilda theras tanckar och sinnen just efter
sin egen förebild. Hvilken beklagligen alt
förofta är illa fatt, och bär sina fulaste
fläckar ej med mindre kyndighet, än om the
voro idel skönheter. Rydelius Förn. öfn.
företal § l. Vilt tu med rätta heta förnuftig,
hvilket namn tu med så stor kyndighet bär.
Sed. 11.
Kyngeväder, n. Oväder, stormväder.
Spegel Ordlista till G. verk. Kynge-väder
bullrar. G. verk 99. [Cleasby-Vigfusson:
kyngi vedr, a storm raised by magic.]
Kynna sig, refl. Arta sig. aartade och
kynnade the (barnen) sigh ... til föräldrarnas
egenskaper och dygder. Schroderus Mod.
sk. 51.
Kynne, n. Natur, art, sinnesart,
skaplynne. [Isl. kynni.] menniskian vth aff sitt
eghit kynde will jw heller fara,wäl, än pinat
werdha. NT 1526 Matth. 20: 22 (glossa).
kötzens kynde. Ders. Rom. 8:13. Ibland the
kynde som fåret haffuer, är thetta itt, at
thet kenner . . . Heerdans röst. L. Petri
2 Post. ill b. ogudhactige meeniskior . . .
när the begynna en ond wane, pläge the
icke lättelige kynne kasta. Svart Kr. 68.
affmålar Antichristum och hans egenskap
och retta kynne. Uti. pä Dan. 561. en
furste-lig person väl anständig art och kynne.
Girs Joh. 3 kr. 2. hans kynne och natur.. .
syntes vara ganska godh. Schroderus J.M.
kr. 303. Tiden skämmer ej den redligt kynne
har. Eldh Cypr. 147. hvart hierta har sitt
kynne. Dalin Vitt. II. 4: U. Sanningen blef
röfvad och våldtagen af en gast, som kallas
ondt kynne. II. 6: 52. måste göra
räkenskap ... för tinne öffuerflödigheet vthi tina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
